Linus Salö är sociolingvist vid KTH och forskar om akademikers inblandning i tillkomsten av policyer och vetenskapens sociala verkningar.
NYHET
Linus Salö ny krönikör i Curie
Han skriver om kunskapspolitik och språkanvändning i akademiska sammanhang. Linus Salö är sociolingvist vid KTH och forskar om akademikers inblandning i tillkomsten av policyer och vetenskapens sociala verkningar. På sin fritid umgås han med sina barn och läser böcker.
Vad forskar du om?
– Just nu: akademikers inblandning i tillkomsten av policyer, och vetenskapens sociala verkningar mer allmänt. Det rör alltså frågor om den akademiska – särskilt humanvetenskapliga – kunskapens betydelse, effekter och värden.
Hur blev du intresserad av ämnet?
– Jag tycker att det är givande att försöka förstå de världar jag är en del av. Forskning om forskning är även viktig för forskningens autonomi, eftersom den har potentialen att förhindra att diskussionen om forskningens villkor överlämnas helt åt andra. Jag har tidigare intresserat mig för vetenskapliga discipliners historiska utvecklingar – exempelvis hur de förhållit sig till skiftande föreställningar om kvalitet, genomslag, samhällsrelevans, internationalisering med mera på den forskningspolitiska arenan.
Sedan upplevde jag att den nygamla idén om samverkan dök upp som gubben i lådan, för att snabbt göra kometkarriär som modeglosa. Samverkan skulle plötsligt mätas och värderas – och detta samtidigt som vi skulle få grepp om vad det var. Här tyckte jag att jag borde kunna bidra med viktiga perspektiv. Särskilt angeläget tyckte jag att det var att beforska de samhällsinbäddade humanvetenskaperna, som ett sätt att ge röst åt deras förutsättningar och erfarenheter. Mycket av det som tänks och sägs inom forskningspolitiken har andra vetenskapsområden som förlaga, men det går att ändra på.
Vad gör du helst när du är ledig?
– Umgås med mina ungar. Och läser böcker i mina kunskapsintressens utmarker, i den mån det kan kombineras med det första.
Vad läste du senast?
– Don Kulicks nyutkomna A Death in The Rainforest: How a Language and a Way of Life Came to an End in Papua New Guinea. Rekommenderas!
Vad tänker du skriva om?
– Det blir nog en del om kunskapspolitik och universitetens betydelse – obemärkta former av samverkan och forskningsgenomslag och liknande. Och jag kan nog inte hålla tassarna borta från frågan om språkanvändning i akademiska sammanhang, och språkfrågans intrassling i frågor om kunskapsproduktion, karriärvägar och annat.
Vilka är dina förväntningar på att skriva i Curie?
– Jag ser det som en möjlighet att göra några inspel i de intressanta diskussioner som pågår om forskningens villkor och universitetens roll i samhället. Fler berörda forskare borde delta i sådana samtal, och jag hoppas mina blogginlägg kan generera både medhåll och mothugg, eftersom båda behövs för en livaktig diskussion om sådant som angår oss.
Du kanske också vill läsa
Debatt 24 april 2024
Debatten om kompetensbrist och relevant utbildning för framtiden väcker en central fråga: Hur kan vi effektivt integrera STEM och samhällsvetenskap för att möta framtidens utmaning...
Debatt 2 april 2024
Dålig matchning mellan utbildning och arbetsmarknad hindrar idag tillväxt, konkurrenskraft och välstånd. För att komma till rätta med den kompetensbrist som råder krävs inte bara i...