Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Klassrum fullt med personer som sitter vid datorer

En skrivarstuga för att skapa, redigera och översätta artiklar inom översättningsvetenskap till Wikipedia ägde rum på Stockholms universitet den 11 mars. Foto: Pia Nordin, Krzysztof Gurszyński

NYHET

Produktiv skrivarstuga på universitetet

Sveriges första skrivarstuga för att skapa, redigera och översätta artiklar inom översättningsvetenskap arrangerades i början av mars i Stockholm. Bakom evenemanget stod Tolk- och översättarinstitutet tillsammans med Wikimedia Sverige. Syftet var både att göra en samhällsinsats och att sprida kunskap om översättningsvetenskap som ett akademiskt ämne.

Jan Pedersen

Jan Pedersen

Det här var första gången som Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) arrangerade ett editathon, berättar föreståndaren Jan Pedersen medan vi tar en rask promenad i det folktomma Frescati. Stockholms universitet har ställt om till distansundervisning på grund av Corona-viruset.

– Editathon är egentligen ett jättedåligt ord. På svenska Wikipedia har man börjat kalla det för skrivarstuga istället, vilket bättre beskriver vad det handlar om. Det vill säga att skapa, redigera och översätta artiklar till Wikipedia, säger han.

Initiativtagare till skrivarstugan på Stockholms universitet var den europeiska organisationen European Society for Translation Studies, som tidigare har arrangerat fyra editathons i andra europeiska länder.

– Jag tyckte direkt att det var en jättebra idé och kan verkligen rekommendera fler institutioner att göra samma sak! Det är ett enkelt och effektivt sätt att jobba med universitetens tredje uppgift att sprida kunskap till allmänheten.

Wikipedia är första anhalt

Väldigt många har Wikipedia som första anhalt för informationssökning idag, menar Jan Pedersen.

– Då är det viktigt att det som står om översättningsvetenskap är korrekt och det är ju vi som är experterna på det området.

Tolk- och översättarinstitutets skrivarstuga lockade ett 20-tal personer till språkstudion i E-huset den 11 mars. Jan Pedersens och flera av hans kolleger var på plats tillsammans med studenter och representanter från Wikimedia Sverige. Efter en genomgång från Wikimedia fick alla deltagare skaffa sig ett konto på Wikipedia och sätta igång med att skriva och redigera artiklar.

– I dag är det väldigt enkelt och användarvänligt, ungefär som när man skriver i Word. När jag deltog i ett editathon i Tarragona i Spanien för fyra år sedan var det mycket krångligare och mer som att koda.

Produktiviteten i skrivarstugan var det inget fel på. Under dagen redigerade deltagarna 45 artiklar och skapade 24 helt nya på Wikipedia.

– Generellt finns det väldigt lite om material om översättningsvetenskapliga koncept och begrepp på Wikipedia. Vi gjorde både helt nya inlägg och redigerade redan skrivna artiklar, där det översättningsvetenskapliga perspektivet saknades eller var otillräckligt, säger Jan Pedersen.

Urtypen för tvärvetenskapligt ämne

Ytterligare en anledning till att Tolk- och översättarinstitutet arrangerade en skrivarstuga var en vilja att öka kunskapen om översättningsvetenskap som akademiskt ämne och om yrkena tolk och översättare. I korthet handlar det om att forska och undervisa om tolkning och översättning. Ämnet är brett och spänner över alltifrån analys av olika bibelöversättningar till forskning om vad som händer i hjärnan när man tolkar.

– Översättningsvetenskap är egentligen urtypen för ett tvärvetenskapligt ämne. Vi samlar lingvister, litteraturvetare, sociologer och religionsvetare. Vår förra professor brukade säga att det bara är mikrobiologerna som inte har hittat hit ännu, säger Jan Pederson med ett skratt.

Översättningsvetenskap är också ett ämne som påverkas av den pågående digitaliseringen. Men Jan Pedersen anser inte att professionen är hotad av Google Translate.

– Verktyg som Google Translate gör inga bra översättningar, men det stämmer att det händer mycket inom vårt ämne och att vi anpassar oss efter digitala förändringar. Vi har till exempel startat en ny kurs i efterredigering, det vill säga hur man tar hand om en maskinöversatt text.

Jan Pedersen och Tolk- och översättarinstitutet arrangerar gärna fler skrivarstugor i samarbete med Wikimedia i framtiden. Planer finns redan på att göra något liknande till hösten.

– Vi funderar på att lägga in en liknande dag i den ordinarie undervisningen om maskinöversättning. Då får studenterna en chans att prova på och vi kan examinera dem på plats. Samtidigt som vi gör en samhällsuppgift, säger han.

Genererar mycket kunskap under en dag

Med på skrivarstugan var också Josefine Hellroth Larsson, projektledare på svenska Wikimedia. Hon berättar att hon aldrig sett så många språk bli översatta på en och samma gång.

– Vi är väldigt positiva till samarbeten med lärosäten som Stockholms universitet. De sitter inne med expertkunskapen, medan vi kan plattformen. En skrivarstuga som hos Tolk- och översättarinstitutet genererar mycket kunskap under en dag. Gruppen på 17 personer fick ihop över 100 000 tecken. Det var imponerande, säger hon.

Josefine Hellroth Larsson berättar att Wikimedia inte har någon egen expertpanel som granskar nya inlägg, utan att allt sker på frivillig basis. I Sverige finns ett hundratal personer som är extra aktiva på Wikiepdia och som granskar alla nya artiklar, till exempel vem som har skrivit dem och om det finns källhänvisningar.

– De kan också avpublicera en artikel om den inte håller måttet. Trenden är att det är fler som är inne och granskar och att kontrollen blir hårdare. Det är positivt eftersom Wikipedia blir ett allt viktigare verktyg för kunskapsinhämtning, inte minst på skolarna, säger Josefine Hellroth Larsson.

Skrivarstugor bearbetar innehåll för Wikipedia

  • Evenemang där personer redigerar Wikipedia tillsammans, oavsett om det sker offline, online eller på båda sätten samtidigt.
  • Fokuserar oftast på ett specifikt ämne, såsom fåglar eller kvinnliga matematiker.
  • Ett sätt att rekrytera nya wikipedianer och lära dem hur man bidrar.
  • Wikimedia Sverige, som är en ideell förening, arbetar för att alla människor ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap.
  • Omkring 3 000 personer i månaden skriver på svenskspråkiga Wikipedia.

Du kanske också vill läsa

Krönika 15 juni 2021

Öringar blir kaxigare av varmare vintrar. Människor tror inte att bränder och översvämningar behövs i naturparker, för natur får inte bli för naturlig. Det är inte utbildningen som...

Krönika 27 april 2021

Kan hjärta och fakta samexistera? Det finns en tendens att se fakta och forskningsresultat som fria från politik och känslomässiga filter. Frågan är om det är sant, eller ens efter...

Krönika 22 mars 2021

Krönika av Rebecka Göransdotter, doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, om utbildningshistorikers betydelse för skoldebatten.