Andrej Zorin är professor vid Oxfords universitet och Moscow School of Social and Economic Sciences. Han leder arbetet med kursen Den ryska kulturens historia som är skriven av ett 40-tal forskare. Foto: John Cairns
NYHET
Rysk boom för populärvetenskap
Det våras för populärvetenskapen i Ryssland. Intresset märks på det stora utbudet av föreläsningar i ryska storstäder och på populära sajter som Arzamas och Postnauka där besökaren enkelt kan ta del av forskning.
En söndag i mars tidigare i år har omkring 500 personer, de flesta unga, samlats i en föreläsningssal på Ryska statsbiblioteket i Moskva, det som tidigare hette Leninbiblioteket. På scenen står en man med skägg och vänligt ansikte. Det är Andrej Zorin, professor vid Oxfords universitet och Moscow School of Social and Economic Sciences.
– Hörs jag bra? undrar han och ser ut över de förväntansfulla åhörarna.
Andrej Zorins föredrag har titeln Vad trodde den ryska adeln under 1700-talet på?. Kanske inte ett ämne man förväntar sig ska dra en stor och ung publik, men i Ryssland pågår för tillfället vad man kan kalla en ”populärvenskaplig boom”.
Den märks på det stora utbudet av föreläsningar i ryska storstäder. Men det främsta tecknet på det stora kunskapsintresset är att Ryssland numera har flera högkvalitativa och populära sajter där man på ett lättillgängligt sätt kan ta del av vetenskap.
Den mest kända plattformen heter Arzamas och ägnar sig åt kulturhistoria. På sajten finns, förutom föreläsningar, också videor, poddar, artiklar, bilder och annat material. Verksamheten finansieras med hjälp av sponsorer och prenumerationsavgifter. De säger sig ha 800 000 lyssnare varje månad.
Superkurs om rysk kulturhistoria
Arzamas mest ambitiösa projekt är en ”superkurs” med titeln Den ryska kulturens historia. Den berättar om rysk kultur från 800-talet fram till idag – ”från varjagerna till rockkonserter”.
Totalt består superkursen av 56 föreläsningar (ljud och text), bildgallerier, tidslinje, videor och test. Det finns också litteraturlistor och rekommendationer för vidareläsning.
Den ryska kulturens historia är skriven av ett 40-tal forskare under ledning av just Andrej Zorin.
– Det unika med vårt projekt är att vi ville att varje föreläsning skulle vara skriven av den främste specialisten i världen på ämnet, säger Andrej Zorin.
Han berättar att en del av forskarna förstod direkt vad som förväntades av dem, medan andra hade svårt att hitta rätt tilltal. Språket skulle vara tydligt och tillgängligt för icke-specialister.
– Några världsledande forskare blev lite arga när vi bad dem skriva om sina texter tre-fyra gångar. Men det fungerade till slut.
Kulturen har blivit en tillflyktsort
Hur kommer det sig att vetenskap blivit så populärt i Ryssland? När det gäller intresset för kultur och historia nämner Zorin tre skäl. Han menar att det politiska läget har gjort kulturen till ett slags tillflyktsort.
– Den politiska repressionen i Ryssland ökar och alla typer av sociala eller politiska aktiviteter blir farligare. Många vill inte syssla med det som regimen tycker att de ska ägna sig åt, men de vill inte heller få problem.
Kultur blir då något som är vid sidan om, men som ändå är relativt ofarligt att hålla på med, menar han.
En annan orsak till ”historieboomen” är, tror Andrej Zorin, att Ryssland genomgått stora och dramatiska förändringar. Det har skapat ett intresse att försöka förstå vad som gått förlorat.
Utbildningssystemets förfall
Ett tredje skäl till de här tjänsternas popularitet har att göra med förfallet av utbildningssystemet, enligt Zorin.
– Kvaliteten på skolor och universitet, med undantag av elituniversiteten, går ner, och det skapar ett behov av alternativa informationskällor.
Hur är det då med yttrandefriheten? Det talas ofta om att historia politiseras av den ryska politiska ledningen. Vad är tillåtet att säga? I en av superkursens föreläsningar påstås till exempel att Ryssland idag åter-staliniseras.
– Det där är ett politisk uttalande som gör texten mer intressant, men det är inte politisk aktivism. För tillfället är den här typen av föreläsningar inte särskilt farliga, om du inte kommer in på något känsligt område som krigshistoria. Vad jag vet har det inte kommit någon reaktion alls från staten, säger Andrej Zorin.
2 700 videoföreläsningar
En annan mycket populär medieplattform är Postnauka som främst innehåller videoföreläsningar. Idag finns totalt 2 700 stycken.
Tyngdpunkten ligger på natur- och samhällsvetenskap. En av satsningens grundläggande idéer är att det är forskarna själva som föreläser om sina ämnen.
– Formatet var från början var inspirerat av TED Talks, berättar Postnaukas chefredaktör Andrej Babitskij.
Postnaukas föreläsningar har dock ett mer akademiskt och kritiskt tilltal. I videorna finns inte heller någon publik, bara en forskare som befinner sig i en studio och pratar direkt in i kameran.
Intellektuell i offentligheten
Greg Yudin är professor vid Moscow School of Social and Economic Sciences. Hans föreläsningar på Postnauka handlar bland annat om Max Weber, biopolitik och skillnaden mellan natur- och samhällsvetenskap.
Han ser sin delaktighet i projektet som ett sätt att vara en intellektuell i offentligheten.
– Jag vill göra folk medvetna om trender inom sociologi och försöker sätta in de ämnen jag föreläser om i en samtida politisk kontext. Mitt mål är att göra tittarna kunnigare så de kan delta i samtida debatter på ett bättre sätt.
Offentlig debatt uppskattas inte
Offentlig debatt är dock inte är uppskattad av ryska makthavare, enligt Greg Yudin.
– Ta till exempel ryska tv-shower, de inbjudna gästerna pratar alltid förbi varandra, ibland slåss de till och med.
Han menar att det är en avsiktlig strategi för att misskreditera diskussion och idén att folk kan förstå varandra, att diskussion är meningsfull och kan förändra något.
– Folk i Ryssland letar efter en offentlig debatt och det går att se Postnauka som en sådan. Det här gäller både publiken och forskarna.
Greg Yudin tror att det stora intresset för naturvetenskap delvis har med det sovjetiska arvet att göra, där naturvetenskap var mycket populärt.
Brist på bra vetenskapsredaktioner
Medan forskarna Zorin och Yudin kopplar Arzamas och Postnaukas framgångar till den politiska situationen i dagens Ryssland, ser Postnaukas chefredaktör Andrej Babatiksij det stora intresset som en del i en internationell trend där vetenskap blivit mer populärt.
– Framgången för plattformar som Postnauka och Arzamas har också att göra med mediesituationen i Ryssland. Få ryska medier har bra vetenskapsredaktioner. Om Postanuka gjordes helt på engelska skulle konkurrensen vara betydligt tuffare.
Om plattformarnas framgång kommer att påverka synen på forskare och kunskap är svårt att säga, menar Andrej Zorin.
– Jag har jobbat inom humaniora i 40 år så jag vill inte överdriva vårt projekts eventuella betydelse. Jag hoppas att vi lyckats skapa en produkt med hög kvalitet för den som vill lära sig om rysk kultur.
Forskare bör bli mer utåtriktade
Andrej Zorin ser gärna att kurserna används i ryska skolor och understryker att det är bra att forskare deltar i projekt av den här slaget.
– I Ryssland finns miljontals människor som är intresserade av historia, men det finns få seriösa populärhistoriker.
Fältet tas därför över av charlataner som torgför nationalistiska, konspiratoriska eller andra märkliga teorier, menar han.
– Vi professionella historiker borde därför prata lite mindre med varandra – för man kan inte göra allt samtidigt – och lite mer med allmänheten på att icke-specialiserat sätt.
Läs mer i Curie:
Populärvetenskap i Ryssland
Arzamas: Sajt och app med ett stort utbud av föreläsningar om historia och kultur.
Postnauka: En sajt där forskare berättar om sina ämnen. Har många föreläsningar om naturvetenskap.
Theory and Practice: Resurs som listar föreläsningar i Moskva.
Polkа: Ambitiös resurs om rysk litteratur. Polka anser att skolans litteraturundervisning har stora brister och vill vara ett korrektiv.
Inliberty: Ordnar kurser, föreläsningar och diskussioner i Moskva.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 24 september 2024
Sveriges Radios vetenskapsreporter Lena Nordlund är i ropet. I år har hon både blivit hedersdoktor vid KTH och fått ett journalistpris för framstående forskningskommunikation. Hon ...
Nyhet 18 september 2024
Nu lanserar Curie en ny seminarieserie om forskares vardag. Curie Talks arrangeras i samarbete med Sveriges unga akademi och landets lärosäten. Fokus ligger på aktuella frågor om f...
Nyhet 14 augusti 2024
Hon skriver om hur akademin fungerar och relationen till det omgivande samhället. Marie Flinkfeldt forskar vid Uppsala universitet om samtal och kommunikation inom välfärdsstaten. ...