Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
En grupp människor diskuterar runt ett bord. 

Scidevnets chefredaktör Ben Deighton leder en workshop i vetenskaplig kommunikation för forskare och journalister vid Next Einstein Forum i Kigali, Rwanda.

NYHET

De sprider nyheter om forskning i tredje världen

Nyhetssajten Scidevnet bevakar forskning och innovationer i låginkomstländer. Ofta finns inga andra medier i regionen som tar upp dessa frågor. I många av länderna där journalisterna arbetar är pressfrihet ett okänt begrepp. Merparten av finansieringen kommer från svenska Sida.

Science and Development network, eller Scidevnet, startades 2001. Initiativet kom från vetenskapsjournalister på tidskriften Nature, som såg att vetenskapsnyheter från stora delar av världen aldrig kom med i rapporteringen.

Sajten har sedan starten finansierats av Sida, som en del av stödet till forskning som är viktig för låg- och medelinkomstländer.

– Forskningen är svag i många av dessa länder. Vetenskapsjournalistiken är ännu svagare. Vi arbetar med att långsiktigt bygga upp bådadera, säger Michaela Lundell som är forskningskommunikatör vid Sida.

Få konkurrenter

Sajtens globala huvudredaktion finns i Wallingford i England. Ben Deighton är chefredaktör.

– Vårt mål är att få ut nyheter om vetenskap till människor i tredje världen. Det är få andra medier som bevakar detta. Den delen av världen behöver få del av forskningsresultat för sin utveckling.

Utöver huvudredaktionen finns fasta redaktioner i fem länder i världen. Dessutom skriver frilansjournalister baserade i ytterligare 80 länder för sajten. Språken är engelska, spanska, franska eller arabiska.

Svårt få fram data…

Den arabiskspråkiga utgåvan är den mest lästa. I fjol nådde den ut till 47 miljoner läsare. Utgåvan ges ut av en redaktion i Kairo som bevakar Mellanöstern och Nordafrika.

Rapporteringen härifrån handlar ofta om hälsofrågor, även i normala fall. Nu är det extra fokus på det, och främst på coronaspridningen och covid-19, berättar Bothina Osama som är redaktör.

– I konfliktområden som i Libyen, Syrien och Jemen är påfrestningarna redan stora på sjukvårdssystemet. När vi började rapportera om pandemin i mars handlade våra artiklar ofta om hur sjukvården i regionen skulle klara den. Samtidigt kunde vi se att det fanns områden som på grund av konflikter isolerats och fått liten eller ingen smittspridning.

Ett problem är dock – nu liksom tidigare – att det är svårt att få fram tillförlitliga siffor, över exempelvis antalet fall av covid-19, antalet döda i sjukdomen eller antalet respiratorer.

– Vi vill skriva om kapaciteten på sjukhusen och om hur förberedda de är på pandemin, men det är svårt att få grundläggande information, säger Bothina Osama.

…. och att hitta intervjupersoner

Det är också svårt att hitta någon som kan uttala sig.

– Det är problem att få tag i källor och svårt att få kommentarer, speciellt från myndighetspersoner. Det är lite enklare att få kommentarer från forskare, men i de flesta av länderna runt persiska viken kan man få vänta upp till två veckor på ett svar. Det ska först godkännas i flera nivåer på universitetet.

Samtidigt sprids rykten och falsk information om viruset. Exempelvis har både USA:s och Brasiliens presidenter hävdat att malariamedicinen hydroxiklorokin hjälper mot covid-19. Science and Development network har skrivit att den effekten inte har påvisats.

– Människor i Afrika har den ofta hemma och många har nu börjat ta den för att inte insjukna i covid-19. Flera har tagit överdoser och hamnat på sjukhus. Det gör också att de som behöver den för att behandla exempelvis lupus eller reumatism, har svårare att få tag i den, berättar Ben Deighton.

Artiklar som gör skillnad

Redaktionerna ser gärna att texter återpubliceras och sprids i nationella medier. Vissa artiklar översätts och kommer ut i flera utgåvor. Enligt Ben Deighton gör de skillnad. Han ger några exempel.

– Vi skrev om att människor i Malawi använder myggnät avsedda att hänga över sängarna till att fiska med. Regeringen försöker nu stoppa det. Vi rapporterade också om att man i Indien använde antibiotikan kolistin – som ofta är sista behandling för människor när andra antibiotika inte hjälper – inom djuruppfödning vilket ökar risken för resistensutveckling. I fjol förbjöd den indiska regeringen användningen.

Sajten har också rapporterat om att forskare i Algeriet har utvecklat en hållbar och billig teknik för att få bort lera i dammar. I dammarna lagras regnvatten, men när lera ackumuleras där minskar lagringskapaciteten. Nu sprids metoden i Algeriet.

– Vi har mycket fokus på relationen mellan vetenskap och utveckling. Får forskare i utvecklingsländer veta vad forskare i andra delar av regionen arbetar med, kan de dra igång gemensamma projekt. Vi ger beslutsfattare underlag för att ta beslut i frågor, baserat på vetenskap. Vår målgrupp är till stor del forskare och beslutsfattare, säger Ben Deighton.

Balansgång för att inte trampa fel

I många av länderna där journalisterna arbetar är pressfrihet ett okänt begrepp. De måste vara uppmärksamma på att undvika risker i de regioner de bevakar.

– Arbetet kan vara farligt. Journalister utsätts för hot. De behöver lokal kännedom för att klara den balansgång som krävs för att inte trampa fel. Många av länderna vi bevakar är inte demokratier. I andra är det konflikter. Vi har medarbetare i Jemen och i Idlib i Syrien. Hittills har de gudskelov klarat sig, säger Bothina Osama.

Scidevnet 

Science and Development network kommer ut i sex utgåvor på fyra olika språk. Huvudredaktionen i Oxfordshire, England, är ansvarig för den globala utgåvan som ges ut på engelska.
Asien och Stilla havsregionen bevakas från en redaktion i Manilla på Filippinerna som ger ut en utgåva på engelska.
I Brasilien finns en redaktion som skriver på spanska för Latinamerika och Karibien.
Mellanöstern och Nordafrika bevakas av redaktionen i Kairo i Egypten som skriver på arabiska.
Dessutom finns ytterligare två utgåvor för Afrika, söder om Sahara. De produceras i Kenya och Senegal på engelska respektive franska.

Scidevnet har också ett nätverk på omkring 120 frilansande vetenskapsreportrar i hela världen. Organisationen fortbildar även vetenskapsjournalister och ger forskare utbildning i forskningskommunikation.

Du kanske också vill läsa

Krönika 4 april 2022

Krönika av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist, som skriver om organdonationer och forskningen som kan göra att patienter kommer att klara sig utan immundämpande mediciner efter en...

Nyhet 11 juni 2019

Natalie von der Lehr

Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bil...

Nyhet 25 september 2014

Redaktionen

Han skriver om hjärnan och arbetet som forskare. Gustav Nilsonne är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om vad som händer i hjärnan vid olika upplevelser och reaktione...