Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
byst av Nobel framför blommor.

Alfred Nobel skrev kärlekspoesi, flera romaner och utkast till teaterpjäser. Foto: Copyright © Nobel media ab 2016. Photo: Pi Frisk

NYHET

Känslosam Nobel drömde om att bli författare

Tidigare har bilden av Alfred Nobel varit tillrättalagd, men författaren och journalisten Ingrid Carlberg har velat skildra honom som han var. I sin nya bok om honom beskriver hon en emotionell och drastisk man med stora drömmar.

Det är inte första gången författaren och journalisten Ingrid Carlberg skriver en biografi om en världsberömd svensk. Hennes bok Det står ett rum här och väntar på dig om Raoul Wallenberg vann Augustpriset för bästa svenska fackbok 2012.

− Att skriva om Raoul Wallenberg var väldigt roligt. Det är fascinerande att hänga bakom en gåtfull ikon och ge honom kött och blod, med arbetsmetoder hämtade från undersökande och berättande journalistik, metoder som gränsar till forskning. När jag förstod att det aldrig hade skrivits en bok om Alfred Nobel på originaldokument med fotnoter så tänkte jag ”Oj, vilken utmaning!”, säger Ingrid Carlberg.

Hon arbetade med boken om Alfred Nobel i tre och ett halvt år. Nobel. Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris kom ut i september 2019 och nominerades även den till Augustpriset. I boken skildras Alfred Nobels uppväxt och liv, striden om hans testamente och första gången Nobelpriset delades ut.

− Jag har velat komma nära honom i hans liv, men samtidigt använda vidvinkeln och placera honom i hans samtid. För att förstå hans beslut om Nobelpriset måste man veta vad som hände inom kemin, fysiken och medicinen under 1800-talet, man måste kunna följa trenderna i litteraturen och se hans roll i förhållande till krigen och fredsrörelsen. Under arbetet blev jag förvånad över hur nära man kan komma skeenden för 150 år sedan.

Känslosam man som skrev poesi

Bilden av Alfred Nobel har hittills varit tillrättalagd och ganska rumphuggen. Det beror på att Nobelstiftelsen var väldigt strikt när den tog fram böcker om honom de första decennierna efter hans död.

− Den sållade bort allt som skulle ha kunnat fläcka hans eftermäle, bland annat hans känslor.

Senare böcker bygger mycket på Nobelstiftelsens tidiga och därför har bilden av Alfred Nobel fortsatt att vara blodfattig. Ingrid Carlberg har dock läst originaldokumenten och haft som ambition att skildra den verkliga Alfred Nobel.

− Han kunde vara en drastisk person, rent av plump ibland. Men framför allt var han väldigt emotionell. Han skrev kärlekspoesi, flera romaner och utkast till teaterpjäser. Alfred Nobel drömde om att bli erkänd som författare och hade nog inte vigt sitt liv åt sprängämnen om han kunnat välja.

Det kunde han dock inte. När Alfred var i 25-årsåldern gick hans pappas familjeföretag i konkurs för andra gången, och Alfred och hans bröder fick slita hårt för att få familjeekonomin på fötter igen.

− Alfreds bidrag var att bistå pappan i dennes experiment med nitroglycerin. Alfred lyckades så småningom och det förde mot dynamiten och rikedomen.

Sökte jämlik kvinna

På kärleksfronten gick det däremot inte så bra för Alfred Nobel och han förblev ogift och barnlös.

− Han sökte en intellektuellt jämbördig kvinna som läste böcker och tänkte spännande tankar. En ovanlig man för sin tid, en tidig feminist.

Den österrikiska författaren Bertha von Suttner hade det Alfred Nobel sökte hos en kvinna, men hon var förälskad i en annan man och nobbade honom. Istället inledde han en lång utomäktenskaplig relation med den 18 år yngre Sophie Hess.

− Hon var motsatsen till det han drömde om, men han hoppades kunna utbilda henne. Det lyckas han dock inte med och hon gav honom mest sorger och bedrövelser.

Alfred Nobel och kvinnan som skulle ha passat honom, Bertha von Suttner, höll kontakten genom åren. När hon blev en av pionjärerna inom fredsrörelsen väcktes ett intresse för fredsarbete även hos Nobel.

− Bertha von Suttner drömde om att få Nobels fredspris när det delades ut för första gången. Det var nog också vad han hade tänkt, men så tänkte inte det norska stortingets nobelkommitté och priset gick till två män istället.

Allt var möjligt inom vetenskapen

Förutom att skriva romaner och poesi ville Alfred Nobel också ägna sig åt naturvetenskaplig forskning.

− 1800-talet var ett sanslöst spännande århundrade med allt som hände inom vetenskapen. Man upptäckte ju till exempel bakteriers smittsamma verkan, röntgenstrålningen, elektromagnetismen och uppfann telegrafen och glödlampan. Världen gick bokstavligen från mörker till ljus. Det måste ha varit nästan oundvikligt att bli intresserad av vetenskap på det sätt Alfred Nobel blev.

Att han själv endast hade några månaders utbildning i kemi var inget problem.

− Alfred Nobel tyckte att han hade mycket att bidra med inom vetenskapen fast han var lekman och var inte ensam om att resonera så. På 1800-talet var det många som såg sig som omnipotenta.

Önskade sig fria dagar i laboratoriet

När Alfred Nobel blivit rik önskade han sig fria dagar i sitt laboratorium, men tvingades istället ägna nästan all sin tid åt affärer och patentstrider.

– Med åren tilltog hans frustration. Han ville göra annat än att syssla med de, som han sa, ”fördömda sprängämnena”, säger Ingrid Carlberg.

Hon har hittat ett brev som Alfred Nobel skrev till en vän som var läkare. Han skrev att han var oerhört intresserad av kemi och medicin, särskilt fysiologi och bakteriologi, och frågade om vännen ville starta några forskningsprojekt tillsammans med honom.

− Det finns en nyckelformulering i det brevet som man kan dra ut i tangentens riktning. Alfred Nobel skrev att han kommit fram till att ”pengar bara har ett värde om de används för att göra nytta och underlätta forskarnas arbete”.

Spionakt ute på lång resa

I arbetet med boken gick Ingrid Carlberg igenom arkiv i flera länder och upptäckte en del nya originalhandlingar. Bland annat hittade hon, med hjälp av en vän, den franska säkerhetspolisens försvunna personakt över Alfred Nobel. Den innehöll bland annat rapporter om hur agenter smyger runt hans laboratorium, ställer frågor till hans anställda och registrerar när han får leveranser.

− Dokumenten visar i detalj vad som hände kring 1890, när Alfred Nobel tvingades stänga sitt laboratorium i Frankrike och flytta till Italien. Myndighetskorrespondensen var intensiv och handlade bland annat om misstänkt industrispionage.

Spionakten hade varit ute på en lång resa. När tyskarna gick in i Paris 1940 tog de tusentals akter från franska säkerhetstjänsten med sig till Berlin. 1945 tog ryssarna med akterna till Moskva, där de arkiverades om enligt ryska arkivprinciper och blev liggande till Sovjetunionens fall.

− Först i mitten av 1990-talet fraktades allt tillbaka till Paris och arkiverades om som ”Moskvaakterna”. Det var där vi hittade Alfred Nobels personakt.

Stark koppling till Sverige

Kringflyttandet liknar Alfred Nobels eget liv. Han flyttade från Sverige till Ryssland som nioåring och bodde senare i Tyskland, Frankrike och Italien. I Sverige bodde han som vuxen bara något enstaka år.

Kunde då inte Nobelpriset ha hamnat i något annat land?

− Det kunde absolut ha hamnat i Frankrike, men Alfred Nobel kände en stark hemmahörighet i Sverige. Han skrev helst på svenska och hälsade på sin mamma i Sverige varje år. Han var utlandsmedlem i Kungl. Vetenskapsakademien och vände sig till Karolinska institutet när han ville diskutera och finansiera medicinska forskningsprojekt, säger Ingrid Carlberg och fortsätter:

−Men det avgörande är nog det han säger till sina testamentsvittnen – att han ”påträffat det största procentantalet ärliga människor i Sverige” och att han därför var säker på att man i Sverige skulle respektera hans sista vilja ”med större redbarhet än annorstädes”.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 9 december 2024

Eva Annell

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm är förtjust i isländska sagor och idéhistoria, men har samtidigt blicken mot framtiden. Han strävar efter att hålla Svenska Akadem...

Krönika 9 december 2024

Vad är det egentligen som kännetecknar en Nobelpristagares sätt att tänka? Gustav Källstrand skriver om förmågan att kunna tolka det man ser och dra den rätta slutsatsen.

Nyhet 7 oktober 2024

Natalie von der Lehr

Varje år i början av oktober är det dags. Då får några få utvalda forskare det magiska telefonsamtalet från Stockholm att de har belönats med Nobelpriset. Göran K Hansson har ringt...