Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Porträttbild Susanne Vejdemo.

Det industrin behöver är inte i första hand programmerare som kan lingvistik – utan lingvister med lite datakunskap som de kan träna upp, menar Susanne Vejdemo. Foto: Mikael Vejdemo Johansson.

NYHET

Språkforskaren som blev it-konsult

Susanne Vejdemo är språkforskaren som fick arbete som it-konsult på Qualitest vid Google i New York. Just nu finns en stor efterfrågan inom it-branschen på personer som är kunniga i lingvistik, menar hon.

Anledningen till att Susanne Vejdemo började forska inom språk beskriver hon som ren och skär passion.

– Språk är något av det vackraste som finns. När jag hör ett nytt språk går min hjärna genast igång på att börja dekonstruera det.

Hennes forskning handlar om samtida och historisk variation i språk. Frågor som hur och varför vårt ordförråd förändras.

– Några vanliga exempel på områden där det finns många ord som ofta byts ut är tabubelagda begrepp eller ord för män och kvinnor.

Susanne Vejdemo har fortfarande en fot kvar i akademin och i mån av tid samarbetar hon med kollegerna vid Stockholms universitet där hon tidigare var anställd.

– Det är ju drömmen att kombinera ett jobb i industrin med forskning. Men samtidigt är det krävande och inte helt lätt att kombinera heltidsjobb med forskning.

Flyttade till USA

När Susanne Vejdemos man fick en tjänst i New York flyttade de båda till USA. Till en början arbetade hon som timlärare på CUNY (The City University of New York).

– Det var fantastiskt givande att få vara en del av studenternas utveckling, många kom från arbetarklass och var första generationen vid universitetet. De hade ett driv mot en examen för att förbättra sin livssituation, samtidigt som många arbetade. Jag kände att jag kunde ge väldigt mycket som lärare.

Däremot var det inte så roligt att vara just timlärare, medger hon, och det var svårt att bli en del av fakulteten.

Arbetar med internationalisering

Efter ett år av undervisning började hon fundera på industrin och fick tips om att företaget Qualitest letade konsulter som skulle arbeta på Google med internationalisering. Hon sökte tjänsten och fick den.

Susanne Vejdemo arbetar som Search Language Specialist, ungefär översatt som ”internationaliseringskonsult”. Som internationaliseringsexpert arbetar man med att anpassa digitala produkter som är byggda för en specifik marknad så att de även kan användas på andra marknader. Internationaliseringsexperter finns bland annat på Google, Amazon, Apple och många andra IT företag.

– Talar du svenska som modersmål skulle du förmodligen bygga in en massa antaganden i din produkt, som att alla substantiv måste ha plural. Det skulle vara problematiskt när du sen försöker få produkten att fungera på andra språk, exempelvis i kinesiska som inte har obligatoriskt plural.

Även lokalisering är nödvändigt

Anpassningen av produkten sker i två steg. Först internationalisering som innebär att produkten blir språkoberoende designad. Därefter lokalisering som innebär att olika språk läggs på som lager.

Om det inte görs kan det uppstå en rad olika problem och i värsta fall stannar processen helt upp, förklarar hon.

– Den som byggde produkten kanske inte tänkte på att arabiska skrivs från höger till vänster, eller att räkneord i japanska innebär att substantiv har olika typer av klassificerare.

Hon ger exempel på några lokaliseringsmissar som Google själva redogjort för offentligt.

– När vägbeskrivningarna i Google maps lanserades upptäcktes det att de inte användes lika mycket i Sverige som i våra grannländer. Till slut förstod Google att det berodde på att ”directions” direktöversatts till ”anvisningar”. För svenskar lät det som en manual och ingen ville klicka på det där.

Ett annat exempel var när programmerare bestämt att namn på videor som laddades upp skulle ha minst tre tecken.

– Det låter rimligt ur en svensk eller engelsk synvinkel, men inte från ett kinesiskt perspektiv där ett eller två tecken är alldeles tillräckligt, förklarar hon.

På Qualitest arbetar hon dels som internationaliseringsexpert för den svenska marknaden och dels med tvärlingvistiska analyser. Det senare innebär att hon tittar på många språk och ger råd om dem.

Stor efterfrågan på språkforskare

Enligt Susanne Vejdemo är det vanligt att Google efterfrågar personer med kompetens inom lingvistik, både anställda och konsulter. Hon upplever att efterfrågan på språkforskare på arbetsmarknaden är god och att företag till och med kan ha svårt att hitta sökanden med rätt kompetens.

– I hela branschen är det uppenbart att det finns ett stort intresse för lingvistik just nu.

Framförallt finns det en efterfrågan på datalingvister eller personer som jobbar med dataanalys men också har lingvistisk kunskap.

Hon tycker sig dock se en felkoppling mellan industrin och akademin som gör att it-branschen och lingvisterna inte alltid hittar varandra.

– Industrin tror att de vill ha programmerare som kan lingvistik, men det de egentligen behöver söka efter är lingvister med lite datakunskap som de kan träna upp.

Själv tog hon en del kurser i programmering som doktorand.

– Det rekommenderar jag verkligen till alla, säger hon. Man behöver inte både vara expert på sitt ämnesområde och dessutom bli en fullvärdig programmerare, utan det som behövs är en slags bryggkunskap så att man kan prata med företag och programmerare och föra över sin domänkunskap.

Annat tempo och syn på personalens tid

Den största skillnaden mellan industrin och akademin upplever hon är det höga tempot.

– Det spelar ingen roll att något är teoretiskt intressant om det inte kan omsättas i något praktiskt innan arbetsdagen är slut. Jag kan hamna i en dragkamp där jag försöker peka ut att det här kanske inte är till nytta just idag, men om vi tänker på det här nu så får vi ett lättare arbete om ett halvår.

En annan skillnad anser hon är synen på personalens tid.

– Jag hade aldrig förut varit på ett ställe där personalens tid är den mest värdefulla tillgången. Mitt företag fattar många beslut för att personalen ska kunna använda sin tid mer effektivt. I akademin ses sällan akademikers arbetstid som särskilt värdefull och det hade jag inte insett innan.

Susanne Vejdemo upplever att hon har stor glädje av forskarutbildningen i sitt arbete som it-konsult.

– Jag har förstås nytta av min kunskap i lingvistik, men något av det viktigaste är att jag fått förmågan att ta in mycket information på kort tid och snabbt kan läsa akademisk text. Jag kan snabbt bli expert på ett nytt område, kan ta till mig det som görs i akademin, filtrera det och ta med kunskaperna till industrin.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Du kanske också vill läsa

Nyhet 2 oktober 2024

Johan Frisk

När KI-forskaren Sanghita Banerjee blev mamma var familjen tvungen att åka hem till Indien för att söka upphållstillstånd för barnet. Processen tog tid – och forskningen sattes på ...

Nyhet 30 september 2024

Ulrika Ernström

Anne Bjorkman studerar klimatförändringarnas konsekvenser där de märks som mest. Som engagerad växtekolog med fokus på Arktis kombinerar hon passionen för fältarbete, kärleken till...

Krönika 4 september 2024

Hur lär sig unga forskare vad som är kvalitet i vetenskaplig publicering eller vad som lönar sig i den akademiska karriären? Jonatan Nästesjö skriver om hur forskare socialiseras i...