Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.
En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.
Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.
När instrumentalism och individualism tar för stor plats i akademin motverkas syftet. Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet, beskriver styrning som leder till kunskapandets förfall. För hållbara, kreativa miljöer vill han se forskningsmedel till hela miljöer, inte bara individer.
Lärosätena bör få större självständighet. Det behövs en tydlig kvalitetsutvärdering, och nytta bör vara en faktor att ta hänsyn till vid fördelning av forskningsmedel. Det menar Peter Honeth som gjort en skuggutredning till den statliga STRUT-utredningen på uppdrag av Svenskt näringsliv.
Pam Fredmans utredning om styrning av lärosäten förslår en gemensam pengapåse för utbildning och forskning. Det är bra, men ger ingen lösning på den strukturella snedfördelningen av utbildningsresurser till humaniora och samhällsvetenskap, skriver Humtank.
En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.
Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.
Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.
Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.
En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.
Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.
Lärosätena bör få större självständighet. Det behövs en tydlig kvalitetsutvärdering, och nytta bör vara en faktor att ta hänsyn till vid fördelning av forskningsmedel. Det menar Peter Honeth som gjort en skuggutredning till den statliga STRUT-utredningen på uppdrag av Svenskt näringsliv.
När instrumentalism och individualism tar för stor plats i akademin motverkas syftet. Per Gyberg, prefekt vid Linköpings universitet, beskriver styrning som leder till kunskapandets förfall. För hållbara, kreativa miljöer vill han se forskningsmedel till hela miljöer, inte bara individer.
Pam Fredmans utredning om styrning av lärosäten förslår en gemensam pengapåse för utbildning och forskning. Det är bra, men ger ingen lösning på den strukturella snedfördelningen av utbildningsresurser till humaniora och samhällsvetenskap, skriver Humtank.
Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.
Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.
En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.
Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.
Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kvalitet som följd. Det skriver Gustav Nilsonne i en replik till Dan Larhammars debattinlägg om öppen tillgång.
Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.
Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.
Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kvalitet som följd. Det skriver Gustav Nilsonne i en replik till Dan Larhammars debattinlägg om öppen tillgång.
Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.
Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.
Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.
