Arbetet för en jämställd akademi och ett jämställt arbetsliv går oacceptabelt trögt. Kvinnor har både sämre arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor än män på svenska universitet och högskolor. En kvinna möter generellt fler hinder i sin karriär och har svårare att få pengar till sin forskning – kvinnor har sämre förutsättningar i akademin. Detta visar en färsk rapport från Sveriges universitetslärare och forskare (SULF).

IKEM vill få bukt med forskarbristen i kemiindustrin genom ett nytt perspektiv i högskolepolitiken. Deras förslag är bra, men för att industrins behov ska inkluderas bättre i forskning och utbildning måste båda parter ha större förståelse för vad som krävs för lyckade resultat, skriver Eva Schelin, vd för Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen.

Vi måste prata om hur vi ska förhålla oss till universitet och forskare i auktoritärt styrda länder. Det menar Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet som inrättat en särskild kommitté för frågor som rör internationella samarbeten.

Forskningskommunikation handlar inte bara om att förmedla fakta på ett lättbegripligt sätt. Det blev särskilt tydligt under coronapandemin. Om vi vill nå fler än dem som redan är övertygade om nyttan av forskning behöver vi anpassa ton, innehåll och kanaler – och framförallt föra dialog. Här lyfter representanter för Vetenskap & Allmänhet tre viktiga rekommendationer från EU-projektet Rethink.

Vi har en akut brist på forskarutbildade och specialister inom industrin. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i näringslivet till 2030, enligt en ny rapport om kemiindustrins kompetensbehov. Behovet drivs av nya tekniker inom bioteknik och klimatomställning och är i grunden en fantastisk möjlighet för Sverige. För att lyckas krävs dock ett helt nytt perspektiv i högskolepolitiken, skriver företrädare för IKEM.

För att Sverige och svenskt näringsliv ska kunna hävda sig i den internatiella konkurrensen krävs både utbildning i toppklass och att vi kan attrahera, rekrytera och behålla talanger från andra länder. Regeringen bör därför ta fram en nationell strategi för att stärka attraktionskraften när det gäller internationell spetskompetens. Det skriver Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik vid Svenskt Näringsliv.

Sverige tycks som enda EU-land vilja fasa ut djurbaserad forskning som inte orsakar djuren onödigt lidande. Det blir konsekvensen av en juridiskt egendomlig definition av djurförsök. Vi hoppas Jordbruksverket uppmärksammar riksdagen på detta och bistår gärna myndigheten vid denna kommunikation, skriver Mathias Osvath och Tomas Persson i sin slutreplik.

Varför rapporteras inte etiskt godkännande i alla vetenskapliga artiklar med känsliga personuppgifter? Det frågar sig Kjell Asplund och Kerstin Hulter Åsberg vid Umeå respektive Uppsala universitet efter att ha gått igenom 600 vetenskapliga artiklar.

I Sverige har riksdagen bestämt att det är syftet med användningen av djur som avgör om det är djurförsök eller inte, inte huruvida djuret lider eller inte. Osvath, Persson och Fall ifrågasätter Jordbruksverkets definition av djurförsök, men vi definierar inte vad som är djurförsök. Vi följer den definition som riksdagen har bestämt, skriver representanter för Jordbruksverket i en replik.