Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.
Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kvalitet som följd. Det skriver Gustav Nilsonne i en replik till Dan Larhammars debattinlägg om öppen tillgång.
Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.
Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.
Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kvalitet som följd. Det skriver Gustav Nilsonne i en replik till Dan Larhammars debattinlägg om öppen tillgång.
Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.
Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.
Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.
Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.
Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.
Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kvalitet som följd. Det skriver Gustav Nilsonne i en replik till Dan Larhammars debattinlägg om öppen tillgång.
Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.
Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.
Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, skriver Dan Larhammar i en replik i debatten om öppen tillgång.
Den långsamma och konserverande referentgranskningen kostar mer än den smakar. Med fri publicering på internet kan kollegial granskning i stället ske efter publicering, med ökad kvalitet som följd. Det skriver Gustav Nilsonne i en replik till Dan Larhammars debattinlägg om öppen tillgång.
Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.
