Om forskningen i Sverige ska kunna bidra med lösningar på de globala utmaningarna måste de bästa forskningsprojekten finansieras, tydliga karriärvägar implementeras, internationalisering och mobilitet för yngre forskare underlättas och det akademiska ledarskapet stärkas. Det skriver Sveriges unga akademi inför den kommande forskningspropositionen.
För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.
Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.
För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.
För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.
Om forskningen i Sverige ska kunna bidra med lösningar på de globala utmaningarna måste de bästa forskningsprojekten finansieras, tydliga karriärvägar implementeras, internationalisering och mobilitet för yngre forskare underlättas och det akademiska ledarskapet stärkas. Det skriver Sveriges unga akademi inför den kommande forskningspropositionen.
Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.
För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.
Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.
Om forskningen i Sverige ska kunna bidra med lösningar på de globala utmaningarna måste de bästa forskningsprojekten finansieras, tydliga karriärvägar implementeras, internationalisering och mobilitet för yngre forskare underlättas och det akademiska ledarskapet stärkas. Det skriver Sveriges unga akademi inför den kommande forskningspropositionen.
För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.
För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.
För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.
Om forskningen i Sverige ska kunna bidra med lösningar på de globala utmaningarna måste de bästa forskningsprojekten finansieras, tydliga karriärvägar implementeras, internationalisering och mobilitet för yngre forskare underlättas och det akademiska ledarskapet stärkas. Det skriver Sveriges unga akademi inför den kommande forskningspropositionen.
För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.
Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.
Ett regeringsuppdrag till högskolan om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan, skriver Saco i en slutreplik.
Lärosätena måste utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma i takt med att arbetsmarknaden förändras, skriver TCO i en replik på Saco:s inlägg. Och detta behöver visst förtydligas i högskolelagen.
Fyra av tio akademiker får redan vidareutbildning i högskolan. Det behövs inget nytt uppdrag, skriver Saco, som här ger egna förslag för ett livslångt lärande.
Lärosätena måste utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma i takt med att arbetsmarknaden förändras, skriver TCO i en replik på Saco:s inlägg. Och detta behöver visst förtydligas i högskolelagen.
Ett regeringsuppdrag till högskolan om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan, skriver Saco i en slutreplik.
Fyra av tio akademiker får redan vidareutbildning i högskolan. Det behövs inget nytt uppdrag, skriver Saco, som här ger egna förslag för ett livslångt lärande.
Fyra av tio akademiker får redan vidareutbildning i högskolan. Det behövs inget nytt uppdrag, skriver Saco, som här ger egna förslag för ett livslångt lärande.
Ett regeringsuppdrag till högskolan om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan, skriver Saco i en slutreplik.
Lärosätena måste utveckla ett relevant kursutbud för yrkesverksamma i takt med att arbetsmarknaden förändras, skriver TCO i en replik på Saco:s inlägg. Och detta behöver visst förtydligas i högskolelagen.
