När slutar forskaren att vara just forskare? Är det när resultaten publicerats? Om forskaren ska få samhället att känna till resultaten blir den då lobbyist? Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz menar att den som ser behov av förändring bör påverka.

Ska lärosätena styras enligt en företagsmodell eller vara akademiskt fria och i högre grad finansieras av statliga medel? Det är dags för politikerna att välja väg för forskningen, skriver Anna Montell Magnusson, docent och universitetslektor vid Karolinska institutet.

Inflytelserika aktörer försöker tvinga forskare att publicera sina data i open access-tidskrifter. Trots det verkar forskare fästa större tilltro till forskning som publiceras i högt ansedda tidskrifter. För att verkligen göra forskningsresultat tillgängliga för alla bör fokus flyttas från originalartiklar till populärvetenskapliga bidrag, menar Heiko Herwald, Lunds universitet.

Sveriges unga akademi är starkt kritiska till Plan S för att uppnå öppen tillgång till forskningen. De vill hellre se ett nytt publiceringssystem som främjar kvalitet och har stöd i vetenskapssamhället – inte minst hos den yngre generationen, skriver de i ett öppet brev om Plan S till EU-kommissionen, Science Europe, regeringar och forskningsfinansiärer inom EU.

Karolinska institutet har tappat i universitetsrankningen Times Higher Education. Men att skylla på Macchiarini-skandalen är en grov förenkling, skriver Jonas F Ludvigsson. Orsaken är snarare brister i undervisningen. Karolinska institutet ligger dessutom bättre på rankningen idag än när mätningarna började 2011.

Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för forskarna i dessa länder. Det menar Lynn Kamerlin, Uppsala universitet, och Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola.

Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.

Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens främsta forskningsländer, skriver generaldirektör Sven Stafström.

Ordet ”överenskommelse” i Styr- och resursutredningen skymmer sikten, menar Margaretha Fahlgren, Uppsala universitet. Hon efterlyser större tilltro till lärosätenas förmåga till autonomi i praktiken, i stället för att skjuta utredningar i sank.