Docenttiteln behövs för att markera vetenskaplig kompetens, menar Gerd V. M. Haverling, professor i latin, vid Uppsala universitet. I debatten kring docentrollen i Curie, som har uppmärksammats av flera skribenter, ger hon en historisk tillbakablick.
Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping, vänder sig mot Peter Hambäcks bild att docentrollen inte har någon funktion. Tvärtom är den en viktig kvalitetskontroll på universitet och högskolor. Däremot behövs en översyn av riktlinjerna för docentkraven, menar han.
Docenttiteln fyller inte någon reell funktion vid universiteten. Att helt avskaffa titeln vore bättre än att ha en byråkratisk, centraliserad docentbefordran, skriver Peter Hambäck, professor vid Stockholms universitet i en replik. Det går utmärkt att bedöma meriter även utan docenttitel.
Det är inte bara de formella riktlinjerna som skiljer sig åt vid docentbefordran. Även när det gäller faktiska vetenskapliga meriter är det stor skillnad mellan ämnen och mellan lärosäten, enligt en pilotstudie som statsvetarna Douglas Brommesson och Gissur Erlingsson gjort. För att göra den här processen mer rättssäker, efterlyser forskarna ett nationellt koordinerat system.
Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping, vänder sig mot Peter Hambäcks bild att docentrollen inte har någon funktion. Tvärtom är den en viktig kvalitetskontroll på universitet och högskolor. Däremot behövs en översyn av riktlinjerna för docentkraven, menar han.
Docenttiteln behövs för att markera vetenskaplig kompetens, menar Gerd V. M. Haverling, professor i latin, vid Uppsala universitet. I debatten kring docentrollen i Curie, som har uppmärksammats av flera skribenter, ger hon en historisk tillbakablick.
Docenttiteln fyller inte någon reell funktion vid universiteten. Att helt avskaffa titeln vore bättre än att ha en byråkratisk, centraliserad docentbefordran, skriver Peter Hambäck, professor vid Stockholms universitet i en replik. Det går utmärkt att bedöma meriter även utan docenttitel.
Det är inte bara de formella riktlinjerna som skiljer sig åt vid docentbefordran. Även när det gäller faktiska vetenskapliga meriter är det stor skillnad mellan ämnen och mellan lärosäten, enligt en pilotstudie som statsvetarna Douglas Brommesson och Gissur Erlingsson gjort. För att göra den här processen mer rättssäker, efterlyser forskarna ett nationellt koordinerat system.
Docenttiteln fyller inte någon reell funktion vid universiteten. Att helt avskaffa titeln vore bättre än att ha en byråkratisk, centraliserad docentbefordran, skriver Peter Hambäck, professor vid Stockholms universitet i en replik. Det går utmärkt att bedöma meriter även utan docenttitel.
Docenttiteln behövs för att markera vetenskaplig kompetens, menar Gerd V. M. Haverling, professor i latin, vid Uppsala universitet. I debatten kring docentrollen i Curie, som har uppmärksammats av flera skribenter, ger hon en historisk tillbakablick.
Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping, vänder sig mot Peter Hambäcks bild att docentrollen inte har någon funktion. Tvärtom är den en viktig kvalitetskontroll på universitet och högskolor. Däremot behövs en översyn av riktlinjerna för docentkraven, menar han.
Det är inte bara de formella riktlinjerna som skiljer sig åt vid docentbefordran. Även när det gäller faktiska vetenskapliga meriter är det stor skillnad mellan ämnen och mellan lärosäten, enligt en pilotstudie som statsvetarna Douglas Brommesson och Gissur Erlingsson gjort. För att göra den här processen mer rättssäker, efterlyser forskarna ett nationellt koordinerat system.
Det är inte bara de formella riktlinjerna som skiljer sig åt vid docentbefordran. Även när det gäller faktiska vetenskapliga meriter är det stor skillnad mellan ämnen och mellan lärosäten, enligt en pilotstudie som statsvetarna Douglas Brommesson och Gissur Erlingsson gjort. För att göra den här processen mer rättssäker, efterlyser forskarna ett nationellt koordinerat system.
Docenttiteln behövs för att markera vetenskaplig kompetens, menar Gerd V. M. Haverling, professor i latin, vid Uppsala universitet. I debatten kring docentrollen i Curie, som har uppmärksammats av flera skribenter, ger hon en historisk tillbakablick.
Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping, vänder sig mot Peter Hambäcks bild att docentrollen inte har någon funktion. Tvärtom är den en viktig kvalitetskontroll på universitet och högskolor. Däremot behövs en översyn av riktlinjerna för docentkraven, menar han.
Docenttiteln fyller inte någon reell funktion vid universiteten. Att helt avskaffa titeln vore bättre än att ha en byråkratisk, centraliserad docentbefordran, skriver Peter Hambäck, professor vid Stockholms universitet i en replik. Det går utmärkt att bedöma meriter även utan docenttitel.
Samverkan löser ingenting så länge New Public Management är rådande vid våra lärosäten. Det menar Dieter Müller, vicerektor vid Umeå universitet.
Dagens sätt att finansiera forskning är ineffektivt och dyrt, menar Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Södertörns högskola och Mattias Marklund, professori i fysik vid Chalmers. Etablerade forskare får mer pengar än de hinner göra av med, medan unga forskare tvingas avsluta sin karriär innan den börjat.
Funktionshinderperspektivet och universell utformning måste införlivas i forskningspolitiken, skriver Handikappförbundens ordförande Stig Nyman. Han efterlyser mer tvärvetenskaplig forskning kring produkter, tjänster och miljöer som ALLA kan använda.
Den globala konkurrensen om talang, idéer och kapital är hård. För att Sverige ska nå sina mål och kunna bidra med lösningar till framtidens utmaningar behövs ökade resurser till forskningen. Men det räcker inte för att skapa en ledande forskningsnation. Det behövs också en tydligare rollfördelning mellan dagens alla forskningsfinansiärer för att undvika överlapp och glapp, skriver Formas.
Vetenskapliga publikationer finansierade av forskningsråd, Vinnova och löntagarfondsstiftelser citeras flitigare än forskning på basanslag. Därför är det viktigt med en mångfald av forskningsfinansiärer i Sverige, skriver Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Energifrågorna är centrala för en hållbar och effektiv utveckling. Men Sverige har halkat efter. Därför behövs en ökad investering på energiforskning och innovation, skriver Energimyndigheten, som vill se en ansvarsfull forskningspolitik som tar sig an klimatförändringens samhällsutmaningar.
Kungl. Vetenskapsakademien vill se en långsiktighet i forskningspolitiken, framför allt ett stabilt stöd till forskarinitierade projekt. Även internationalisering och ett vetenskapligt förhållningssätt står högt på agendan.
Det handlar inte bara om kvalitet och innovation. Forskningspolitiken är viktig också för Sveriges konkurrenskraft globalt. Därför vill Vinnova bland annat satsa på forskningsprogram inom samhällsutmaningar.
Många av de globala utmaningar vi ser idag måste mötas med forskning. Därför krävs nya innovativa forskningsinsatser och bättre samverkan, skriver Fortes generaldirektör Ewa Ställdal, inför den kommande forskningspropositionen.
Forskningsinstituten kan bidra till att stärka innovationssystemet i Sverige genom att nyttja och utveckla forsknings- och innovationsinfrastruktur, skriver RISE, Research Institutes of Sweden, inför den kommande forskningspropositionen.
Det är utomordentligt viktigt för den akademiska forskningen att lärosätena ges frihet, och att forskarna fritt kan välja forskningsfråga och metod, skriver Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet och ordförande för SUHF. Samtidgt varnar hon för alltför hög grad av externfinansiering.
