Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige behöver satsa mer på den fria grundforskningen. Annars finns risken att vi hamnar efter som kunskapsnation och får sämre möjligheter att klara de stora samhällsutmaningarna. En förutsättning är att staten skjuter till pengar som öronmärks för ändamålet. Det anser Göran K. Hansson och Hans Ellegren, ständig sekreterare respektive vice preses vid Kungl. Vetenskapsakademien inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.

Om forskningspolitiken inkluderar och utgår från hela befolkningen kan Sverige bli en förebild i strävan efter en hållbar framtid. Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett inlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Lärosätenas kvalitetsansvar, forskarkarriären och kunskap om högskolans verksamhet är centralt för att nå de nationella målen för forskningspolitiken. Det skriver Universitetskanslerämbetet, UKÄ, inför den kommande forskningspropositionen.

Sverige saknar en tydlig strategi för att utveckla lärosäten till den absoluta internationella toppen. För att uppnå detta behövs fokus på kvalitet och mer kunskapsöverföring mellan akademi och företag. Det skriver Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inför den kommande forskningspropositionen.

De humanistiska forskningsfrågorna blir allt viktigare i en global, digital och på många sätt splittrad värld. Fenomen som polarisering, faktaresistens och kulturella konflikter kräver humanvetenskapliga analyser. Det skriver tre representanter för tankesmedjan Humtank inför den kommande forskningspropositionen.

För att kunna skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste forskare och universitetslärare ha stor individuell frihet, både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Det skriver Mats Ericson och Karin Åmossa, förbundsordförande respektive chefsutredare vid SULF inför den kommande forskningspropositionen.

För att möta nationella och globala samhällsutmaningar krävs stora satsningar på naturvetenskaplig utbildning och forskning. Det skriver Per Klingbjer och Tobias Lundquist, förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna, inför den kommande forskningspropositionen.