Sverige driver på både nationellt och inom EU för att djurförsök ska fasas ut på sikt. Vi delar inte bilden att brist på riktlinjer hindrar alternativa metoder att slå igenom och att Sverige är långt ifrån ledande i att driva omställningen bort från djurförsök. Det skriver Jordbruksverket i en replik på Urban Fagerholms, Sven Hellbergs, Lise-Lott Alsenius och Louise Cederlöfs debattinlägg.

Nya datormodeller överträffar djurförsök i träffsäkerhet. Nu är det hög tid att ansvariga myndigheter sätter upp tydliga kvalitetskriterier och tillämpar djurskyddslagen - för försökspersoners, patienters och djurs bästa. Det skriver fyra företrädare för alternativa metoder.

På papperet har svenska lärosäten, forskare och universitetslärare ett gott skydd för både lärosätesautonomi och akademisk frihet. Men i praktiken hotas oberoendet av dagens system för att finansiera svensk forskning, skriver företrädare för fackförbundet SULF som vill öka andelen basanslag som går direkt till lärosätena för forskning.

Utbrändhet och ohälsa har ökat kraftigt bland forskare under coronapandemin. Men pandemin är snarare en katalysator i sammanhanget, inte en orsak. Om vi inte är tydliga med det riskerar vi att de verkliga skälen till problemen, till exempel otrygga anställningar, sopas under den politiska mattan. Det skriver Johanna Hedlund, doktorand vid Stockholm Resilience Centre.

Betona forskningskommunikationens mångfald och ta hänsyn till vetenskapliga rön inom skrivforskning. Det skriver forskare och lärare från Chalmers i ett inlägg om Vetenskapsrådets nya satsning på att utbilda doktorander i ämnet.

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet.

Viss kunskap behöver inte bli något annat än just kunskap/vetande – den är viktig för samhället ändå. Men sådan kunskap som kan omvandlas till nytta, den bör också göras nyttig. Det skriver Joakim Amorim, programchef på Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Vi ser stora risker med förslagen i utredningen “Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”. Om de genomförs innebär det paradoxalt nog en överhängande risk för att Sverige på sikt kommer att få färre och mindre banbrytande innovationer. Det skriver företrädare för Sveriges unga akademi.