Ljusa sommarnätter och kalla vinterdagar. Umeå kan uppfattas som exotiskt men det är inte därför unga forskare inom molekylärbiologi väljer att flytta dit. Det är istället den starka forskningsmiljön och möjligheten att bygga upp och utforska nya vetenskapliga områden som lockar.
Tid, förtroende och resurser för att utforska och bygga upp någonting nytt. Det är tanken bakom forskningsprogrammet MIMS vid Umeå universitet som sedan starten 2007 har rekryterat många nya unga gruppledare. Den allra första rekryteringen var Emmanuelle Charpentier, numera känd världen över för upptäckten av ett revolutionerande verktyg för genredigering.
År 2017 bör alla doktorander som har tre år kvar till examen vara anställda vid sitt lärosäte. Fler forskare bör ha en meriteringsanställning och efter den ska de ha rätt att bli tillsvidareanställda om de förutbestämda kriterierna är uppfyllda. Det här är förslag i en ny utredning som lyfter fram behovet av bättre karriärvägar, jämställdhet och mobilitet.
De stora frågorna om hur forskare kan bidra till ett hållbart samhälle och en bättre värld förenar unga akademier i hela världen. Det var också frågor som engagerade forskare från 27 länder vid det andra globala mötet för världens unga akademier i Stockholm. Lyssna också på Curies poddsändning från mötet där forskare från hela världen kommer till tals.
Tydligare karriärvägar, jämlikhet, bättre villkor för forskning, dialog med allmänhet och möjlighet att påverka forskningspolitiken. Det är några av de frågor som Sveriges unga akademi driver sedan den grundades för fyra år sedan.
Nu satsar flera lärosäten på att inrätta biträdande lektorstjänster för att få tydligare karriärvägar och kunna rekrytera de bästa forskarna. Det är fyraåriga meriteringsanställningar som sedan 2013 åter finns med i Högskoleförordningen. Men trots satsningarna är detta ännu mest en reform på papperet, menar Karin Åmossa, chefsutredare på Sveriges universitetslärarförbund.
En absolut majoritet av de yngre forskare som anställs på svenska lärosäten ska ha en meriteringsanställning och detta inom fem år efter doktorsexamen. Flera av de rekommendationer Vetenskapsrådet nu ger regeringen inför arbetet med forskningspropositionen rör karriärvägar. Att förbättra dem är en av de viktigaste frågorna för svensk forskning, menar generaldirektör Sven Stafström.
Höga krav inom forskningen och på hemmaplan är verkligheten för många kvinnliga forskare. Fler förebilder, en större medvetenhet och riktade insatser för att åstadkomma en förändring kan vara en del av lösningen, enligt Maria Tenje, Sveriges unga akademi.