Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Annette Granéli

Annette Granéli, ledamot i Sveriges unga akademi, efterlyser tydligare karriärvägar för unga forskare. Foto: Markus Marcetic

NYHET

Satsningarna löser inte grundproblemet

Öronmärkta resurser för unga forskare är bra men otillräckligt. Det menar Sveriges unga akademi, som efterlyser tydligare karriärvägar och större självständighet för unga forskare.

– Satsningar på unga forskare, som Wallenberg Academy Fellows, är bra och värdefulla initiativ, men de löser inte grundproblemet: att vi måste göra något åt tjänstestrukturen på svenska lärosäten, säger Annette Granéli, ledamot i Sveriges unga akademi. Situationen var oklar tidigare och är ännu rörigare idag.

Hon syftar på de senaste årens förändringar — att de fyraåriga meriteringstjänsterna försvann 2011 och inte verkar komma tillbaka förrän 2013 samt att finansiärer som Vetenskapsrådet inte längre får anställa forskare.

På lång sikt är utvecklingen positiv, menar hon. Den syftar till att få universiteten att ta ett större ansvar för sin rekrytering. Men just nu, i glappet mellan ett avskaffat system och ett framtida som ännu inte är helt klart, är det inte alls bra.

– Det råder ett slags vakuum i väntan på att det nya systemet ska komma på plats, säger hon. Det hade varit bäst om fack och arbetsgivare kommit överens om en ny form av rekryteringstjänst, men eftersom förhandlingarna kärvat så länge är det bra att utbildningsdepartementet nu agerat.

Ny lag inte tillräcklig

Jan Björklund aviserade förra veckan en lag om fyraåriga meriteringstjänster i högskolan från 1 januari 2013. En bra grund men inte tillräckligt, enligt Sveriges unga akademi, som anser att högskolorna bör bygga ut den nya anställningsformen till så kallade tenure track-system.

Tenure track innebär att en junior forskare efter en tidsbegränsad meriteringstjänst har rätt till en fast tjänst om hon eller han bevisat sin duglighet genom att uppnå vissa fastställda mål. I konceptet ingår också att arbetsgivaren under meriteringstiden tillhandahåller stöd och resurser.

– Tenure track är bra för båda parter, säger Annette Granéli. För universiteten är det en kvalitetssäkring, så att man vet att man gör bra rekryteringar. Och för de unga forskarna innebär det att alla får en reell chans att meritera sig utan att ge avkall på sin självständighet.

Det där om självständighet är viktigt, poängterar hon. Idag behöver unga forskare ofta inordna sig i etablerade grupperingar för att få medel att forska för.

– Det ska inte vara så att det är de som är kopplade till forskargrupper med mycket pengar som avancerar i karriären, säger Annette Granéli. Då kommer vi bara att likrikta forskningen ännu mer. Det är ett problem i Sverige idag: just den nyskapande forskningen har vi svårt att få till, trots att vi satsar mer pengar på forskning än någonsin.

Öppna utlysningar

Andra sätt att öka unga forskares självständighet är, menar Granéli, att finansiärer ställer explicita krav på detta och att rekryteringstjänster utlyses brett och öppet och inte på förhand knyts till vissa forskargrupper. Unga akademin vill också se en bredare värdering av unga forskares meriter och forskningsprogram, där chansen för nya genombrott tydligt vägs in.

– De man selekterar fram idag är de som publicerat mycket. Visst är det viktigt, men om man alltför ensidigt tittar på publikationslistan tenderar man att belöna dem som fortsätter inom sin fåra och sitt nätverk, och missgynna de djärva som prövar nya vägar, säger Annette Granéli.

För att en ny tjänstestruktur ska locka unga till forskningen och gynna mobilitet i akademin måste den först och främst vara transparent och tydlig, slår hon fast.

– Unga begåvningar vet inte idag hur de ska gå till väga för att börja forska, säger hon. Och det är alldeles för få forskare från utlandet som söker sig till Sverige, och för få forskare inom landet som söker sig till ett annat lärosäte, för det är svårt att våga när man inte kan förutse vad det i slutändan innebär för ens karriär.

Läs också i Curie:

Populärt att satsa på unga (Curie)

Meriteringstjänst kommer tillbaka (Curie)

Du kanske också vill läsa

Krönika 8 oktober 2024

Forskares prat om tur går stick i stäv med synen att framgång är ett resultat av prestation. Jonatan Nästesjö skriver om vilken roll turen spelar i akademin.

Nyhet 2 oktober 2024

Johan Frisk

När KI-forskaren Sanghita Banerjee blev mamma var familjen tvungen att åka hem till Indien för att söka upphållstillstånd för barnet. Processen tog tid – och forskningen sattes på ...

Nyhet 30 september 2024

Ulrika Ernström

Anne Bjorkman studerar klimatförändringarnas konsekvenser där de märks som mest. Som engagerad växtekolog med fokus på Arktis kombinerar hon passionen för fältarbete, kärleken till...