En röst för de unga forskarna

Sveriges unga akademi bildades med syftet att ge unga forskare en röst och för att påverka forskningspolitiken. Så sammanfattar Anna Sjöström Douagi, vd för Sveriges unga akademi, verksamheten.

– Vi för ihop de bästa forskarna inom olika discipliner. Det underlättar ett samarbete över ämnesgränserna, vilket man gör ganska lite på svenska universitet idag. Det är bra att kunna inspirera och lära sig av varandra, att kunna identifiera gemensamma problem och hitta nya vetenskapliga idéer. Många vittnar om nya infallsvinklar.

Våga vara obekväma

Anna Sjöström Douagi pratar om en explosion av unga akademier som skedde ungefär när Sveriges unga akademi grundades. Hon menar att den beror på att många efterfrågade unga forskares åsikter och erfarenheter. Man såg också hur framgångsrik den äldsta av Europas unga akademier, unga akademin i Tyskland, hade blivit.

– Det blev tydligt att en ung akademi har en annan roll än de äldre akademierna. Unga akademier är ett komplement till andra akademier. Ledamöterna befinner sig i ett visst skede av karriären, därför tänker vi kanske mer ”här och nu och framåt”.

– Vi vill samma sak men gör det på ett annat sätt. Det finns också en ursäkt i att vara ung, de unga akademierna kan helt enkelt klampa i klaveret och vara lite obekväma. Det är det vi vill.

En efterlängtad röst

När akademin grundades 2011 började ledamöterna genast arbetet med ett inspel till forskningspropositionen 2012. De blev positivt överraskade över responsen från politikerna.

– Alla var så nyfikna och ville veta vad de unga forskarna tycker och behöver, det blev ett sätt att ta tempen på forskningen och identifiera de strukturella utmaningarna. Vi jobbade mycket för tydligare karriärvägar då, vi drev den frågan stenhårt och gör det fortfarande, berättar Anna Sjöström Douagi.

Jenny Larsson, ordförande för Sveriges unga akademi, förtydligar att det behövs förutsägbarhet och tydlighet i den akademiska karriären.

– Många pratar om trygghet men det är egentligen fel ord. Vi vill snarare ha en förutsägbarhet så att man vet vad man måste åstadkomma om man vill komma vidare i det akademiska systemet.

Just nu är det lite mer som ett lotteri, menar hon.

– Förslaget som vi har lagt fram bygger på att unga forskare anställs och prövas under vägen. Det ska finnas olika stationer på vägen, klarar man sig fram till dessa kommer man vidare. Det är viktigt att veta vad som förväntas.

Inspirerande möten

Lika viktigt som att höras utåt är det att ta del av varandras erfarenheter och råd. Anna Sjöström Douagi beskriver hur ledamöterna kastar sig över varandra så fort de har ett möte. Jenny Larsson håller med.

– Vi pratar om allt, det är så inspirerande att träffa forskare från andra ämnesområden. Man får mycket råd och kan identifiera saker som är lika, jag blev till exempel förvånad över att naturvetare har samma problem som humanister vad det gäller finansiering och karriärvägar.

Det har blivit några samarbeten, men framförallt många idéer, konstaterar hon.

– När man kommer hem från dessa möten surrar tankarna och det är det man gillar som forskare, säger Jenny Larsson.

Alla studier på kreativa miljöer visar att det händer någonting när olika idéer och ämnen gifter sig med varandra, framhåller Anna Sjöström.

– Det är det vi ser också, det blir mycket givande när man till exempel bjuder in någon i ett angränsande forskningsområde och med en liten annorlunda syn till en föreläsning eller till att vara opponent på en disputation. Det är precis det som behövs.

Läs mer: Sveriges unga akademi Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie: Alla länder borde ha en unga akademi

Lyssna på i Curiepodden: Framtidsfrågor lockade unga forskare från 27 länder (Curie)