Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Forskarkarriär när livet kommer i vägen

Min väg genom forskarkarriären är självvalt krokig, något som möjligen kan intressera andra i en liknande situation – dvs. utlandssvenskar. Istället för att hålla mig kvar i universitetsmiljön har jag nämligen under perioder varit medföljande till min fru, Anna, skriver Patrik Lindenfors.

Hennes arbete för Rädda Barnen (och Sida) gjort att vi fått bo på flera olika platser runt världen: Indien, Kenya (för arbete i Södra Sudan) och nu senast Filippinerna, med vistelser i Sverige emellanAtt vi skulle leva den här typen av liv är något vi kom överens om tidigt i vårt förhållande, ett förhållande vi kickstartade genom några månaders resa runt Centralamerika (som vi så här i backspegeln bör vara rätt glada att vi överlevde). Anna är bra på sitt arbete och har precis börjat sitt nya jobb, som generalsekreterare på Svenska Amnesty.

Hur gör man då som forskare för att inte karriären ska självdö under ett sådant här liv? Eftersom jag mestadels arbetar teoretiskt så har jag valt att forska hemifrån, utan lön, när vi bott ute. De flesta medföljande ger upp sin lön under utlandsvistelsen, så det är inget underligt val från min sida, det ingår i paketet. Det är inte helt okomplicerat att få arbetstillstånd – oftast är det omöjligt – och det skulle kosta mer tid och kraft att brottas med olika byråkratier än att fortsätta forska som vanligt, fast hemifrån. Jag har hela tiden behållit min anknytning till Zoologiska institutionen och Centrum för Evolutionär kulturforskning på Stockholms universitet.

Problemet blir då, som för alla andra forskare, att få anslag till forskningen under Sverigevistelserna. Det har lyckats bra än så länge, förutom just i detta nu då jag inte kommer att få någon lön förrän första juli. Jag är delaktig i ett riksbanksfinansierat projekt om demokratiutveckling, lett av Staffan Lindberg, framgångsrik professor i statsvetenskap i Göteborg, men min del i projektet kan inte påbörjas förrän alla data är insamlade, vilket inte är förrän till sommaren. (Demokratiforskning? Som zoolog? Jodå, det handlar om kulturell evolutionsforskning. Det var den väldigt innovativa Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap i Halmstad, som först såg kopplingen – det samarbetet har resulterat i två artiklar så här långt. Är ni nyfikna kan ni läsa en populärvetenskaplig sammanfattning av vår forskning som vi skrev för tidningen Gaudeamus.)

Men när lönen uteblir och man är utskriven ur a-kassan efter några års utlandsboende? En rimlig slutsats av den situationen skulle kunna vara att ge upp och söka sig ett tryggare arbete. Men istället tänker jag försöka mig på en nyare form av finansiering som kanske kan fungera: crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering som det tydligen heter på svenska – i alla fall enligt Wikipedia.

Tanken med gräsrotsfinansiering är att man beskriver sitt projekt, det kan vara en film, en företagsidé eller – som i mitt fall – en vetenskaplig bok, och lägger ut beskrivningen på en plattform där alla som tycker projektet verkar vara en bra idé kan bidra med en liten summa pengar – jag har lagt ut mitt projekt hos FundedByMe (Kickstarter, som kanske är mer känt, tillåter inte svenska användare). Beroende på vilken form av gräsrotsfinansiering man väljer får investerarna sedan något i gengäld – i mitt fall handlar det om att man får den färdiga boken, signerad eller inte, och blir tackad i den för att man gjort forskningen möjlig, lite beroende på hur mycket man bidrar. (Investerar man tillräckligt mycket utlovas en middag under civiliserade omständigheter.) Det ska bli oerhört spännande att se om det här fungerar.

Jag vill egentligen inte rekommendera någon att försöka navigera sig fram genom forskarkarriären på det här något omständliga sättet. Det går ju av uppenbara skäl inte att ha en forskargrupp eller doktorander om man befinner sig utomlands, och att starta om karriären ungefär vart femte år kostar på. Å andra sidan vill jag genom personligt exempel – jag tror fortfarande att jag kommer att lyckas – visa att det är möjligt att ta pauser från universitetstillvaron och lyckas slå sig in i karriären igen. Jag tycker verkligen det borde gå att kombinera sin passion för forskningen med att ha en partner vars arbete kräver viss rörlighet. Det borde gå att forska även när livet ibland kommer i vägen.

Det projekt jag äskar lön för är att skriva boken Divine Placebo; en kulturevolutionär undersökning religioners eventuella placeboeffekter och dessas konsekvenser. Det finns mer information på FundedByMe. Jag har också lagt ut preliminära artikelplaneringar på Facebook.

Book proposal: Divine Placebo. I propose to review potential placebo effects of religion and how these may explain why religious beliefs and practices are so common across human populations.

Mer om skribenten

  • Patrik Lindenfors

    Docent

    Han skriver om tvärvetenskap, strömlinjeformad forskning och vikten av oberoende universitet. Patrik Lindenfors forskar om kulturell evolution.

Du kanske också vill läsa

Krönika 26 november 2024

Forskare som närmar sig pensionsåldern blickar gärna tillbaka på sina karriärer, och en del skriver sina memoarer. Här kan sociala medier vara till stor hjälp. Att skriva online gö...

Nyhet 5 november 2024

Natalie von der Lehr

Hur mår egentligen dagens doktorander? Och vilka är de största fallgroparna på vägen mot en doktorsexamen? Curie har pratat med tre forskarstuderande om doktorandlivets utmaningar ...

Nyhet 21 oktober 2024

Siv Engelmark

Han är doktor i molekylär medicin, uppfinnare och entreprenör. Simon Fredriksson gillar att forskningsidéerna blir till nytta. De produkter och tekniker han utvecklat har använts i...