Kvinnor har en något högre beviljningsgrad än män inom tre av fyra områden. Men Ragnar Söderbergs stiftelse rannsakar sig själva när det gäller utfallet inom nationalekonomi. Kvotering är inte nödvändigt för att nå jämställdhet, skriver vd Kjell Blückert.

Den globala konkurrensen om talang, idéer och kapital är hård. För att Sverige ska nå sina mål och kunna bidra med lösningar till framtidens utmaningar behövs ökade resurser till forskningen. Men det räcker inte för att skapa en ledande forskningsnation. Det behövs också en tydligare rollfördelning mellan dagens alla forskningsfinansiärer för att undvika överlapp och glapp, skriver Formas.

Hälften av de forskare i Sverige som sökt - och fått högsta betyg - i ERC:s Starting Grant, blir utan medel. Därför går nu fyra stiftelser samman för att finansiera dessa. På det sättet hushållar vi med både forskarnas och finansiärernas tid, skriver stiftelsernas företrädare.

Antalet nya doktorander har minskat trots mer medel till svensk forskning de senaste åren. En så kraftfull satsning på resurser till forskning borde tvärtom ha lett till fler forskarutbildade, menar Lars Haikola. Siffrorna avslöjas i Universitetskanslerämbetets senaste årsrapport.

SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström hoppas i sin slutreplik att Miljöpartiet vill rösta för växtförädling i EU och att David van der Spoel öppnar för att använda bästa möjliga teknik för att uppnå målet om ett hållbart jordbruk.

Allt fler gröna politiker och lobbyister försöker misskreditera seriösa forskare och anpassa vetenskapen till sin egen ideologi, skriver SLU-forskarna Jens Sundström och Torbjörn Fagerström. Vi måste stå upp för vetenskapen som den centrala kunskapskällan när det gäller att lösa vetenskapsrelaterade samhällsproblem.

Rektor för Uppsala universitet vill att lärosätenas inflytande över anslag och resursfördelning ska öka. Men är lärosätena redo att axla ett större ansvar? Det finns redan möjligheter som de borde kunna ta till vara bättre, skriver Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond.

Den forskare som i hård konkurrens får excellensanslag är kanske i utgångsläget bara marginellt mer lovande än den som hamnar precis under strecket. Lärosätena behöver större inflytande över resursfördelningen för att kunna ta ansvar för helheten, skriver Uppsala universitets rektor Eva Åkesson och prorektor Anders Malmberg.

Svensk forskning tappar mark jämfört med andra länder. Carl-Henrik Heldin, som har ett brett europeiskt perspektiv, ger här några förslag på åtgärder som kan vända trenden – inte minst en attraktiv karriärväg för forskare.