Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

Den globala konkurrensen om talang, idéer och kapital är hård. För att Sverige ska nå sina mål och kunna bidra med lösningar till framtidens utmaningar behövs ökade resurser till forskningen. Men det räcker inte för att skapa en ledande forskningsnation. Det behövs också en tydligare rollfördelning mellan dagens alla forskningsfinansiärer för att undvika överlapp och glapp, skriver Formas.

Vetenskapliga publikationer finansierade av forskningsråd, Vinnova och löntagarfondsstiftelser citeras flitigare än forskning på basanslag. Därför är det viktigt med en mångfald av forskningsfinansiärer i Sverige, skriver Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

Det är utomordentligt viktigt för den akademiska forskningen att lärosätena ges frihet, och att forskarna fritt kan välja forskningsfråga och metod, skriver Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet och ordförande för SUHF. Samtidgt varnar hon för alltför hög grad av externfinansiering.

Rektor för Uppsala universitet vill att lärosätenas inflytande över anslag och resursfördelning ska öka. Men är lärosätena redo att axla ett större ansvar? Det finns redan möjligheter som de borde kunna ta till vara bättre, skriver Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond.