En ständigt återkommande diskussion, bland såväl forskare och finansiärer som bland politiker och potentiella avnämare, är forskningens nytta. Att forskning ska bidra till både akademi och samhälle är en grundläggande utgångspunkt, men vad innebär egentligen devisen att forskningen ska vara till nytta? Utan att uppehålla mig vid vetenskapliga analyser av begreppen nytta och genomslag – ...

Stephen Hwang, rektor Högskolan i Halmstad, svarar på kritiken från Sveriges Unga Akademi om brister i hans rapport. Genom att studera olika korrelationer ser man ett indirekt orsakssamband mellan forskningsresurser och citeringar i form av en kedja, skriver han.

Varje år omfördelas cirka 2,5 miljarder kronor på basis av lärosätenas prestation. Nu har Vetenskapsrådet fått i uppdrag att justera den beräkningsmodell (den så kallade kvalitetssnurran) som ligger till grund för omfördelningen. Gustaf Nelhans, som är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, ser många skäl till att den bör justeras. Men vad är det regeringen vill, undrar han.

Det är hög tid att vi slutar upp med att ängsligt snegla på den senaste anglosaxiska trenden för att utvärdera våra egna verksamheter, och skaffar oss självförtroende nog att värdesätta våra egna, närodlade institutioner. Det skriver Johan Söderberg, svensk representant i styrelsen för Nordiskt Sommaruniversitet.

Svensk litteraturforskning håller hög klass. Men frågeställningarna kunde breddas, och forskarna samarbeta mer. Det säger internationella utvärderare i en ny rapport.