SLU har länge haft samverkanslektorer som ska få fart på kontakterna med omvärlden. Idag har lärosätet drygt 20 lektorer som samverkar med allmänhet, myndigheter, näringsliv och andra olika delar av samhället. Även Örebro universitet satsar på den här anställningsformen.
Den 1 juli skrevs lärosätenas ansvar för ett livslångt lärande skrevs in i högskolelagen. Högskolor och universitet ska utbilda yrkesverksamma som påverkas av den förändrade arbetsmarknaden. Samtidigt är det oklart hur lärosätenas arbete ska följas upp.
Veterinärmedicinen och humanmedicinen brukar betraktas som ”skilda världar”, men under coronapandemin har dessa världar mötts. När ett covidtest ska analyseras spelar det faktiskt ingen större roll om provet kommer från en människa eller en katt.
Snabbare skidor och bättre tester av däck och fordon. Det är målet för Snöakademin, ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och industrin som handlar om forskning kring den förnybara råvaran snö.
Myndigheternas hantering av coronapandemin ska vila på vetenskaplig grund. Hur använder de sig av forskning i beslutsfattandet och vilken roll har forskare spelat? Curie har frågat MSB och Folkhälsomyndigheten och talat med forskarna Tove Fall och Tomas Bergström.
Samverkan är ett uttryck på modet inom den vetenskapliga världen idag. Men vad innebär det egentligen? Vem ska samverka med vem, och om vad? Risken är att begreppet skymmer det faktum att forskare inte har samma intressen som politiker och näringsliv. Samverkan kan äventyra forskningens fria roll, menar två forskare som Curie talat med.
Att kunna betala med kontanter eller att valsedlar inte borde plockas offentligt. Frågor som rör integritet intresserar den politiskt engagerade matematikprofessorn Svante Linusson. Nu ställer han upp i EU-valet.
Förväntningarna på forskare att samverka med det omgivande samhället har ökat de senaste tio, femton åren – men många vittnar också om vilka utmaningar det innebär.
Jonas Stier forskar om vad som behövs för att samverkan ska bli fruktbar.
