Sverige behöver bli ännu bättre på att ta tillvara den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av en nationell strategi för att nyttiggöra forskning och öka vår konkurrenskraft – inte minst i svåra tider, skriver Tuula Teeri, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Viss kunskap behöver inte bli något annat än just kunskap/vetande – den är viktig för samhället ändå. Men sådan kunskap som kan omvandlas till nytta, den bör också göras nyttig. Det skriver Joakim Amorim, programchef på Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Krönika av Mikael Härlin vid Linnéuniversitetet om vad vi menar med nyttiggörande när vi pratar om forskning.

Vi ser stora risker med förslagen i utredningen “Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”. Om de genomförs innebär det paradoxalt nog en överhängande risk för att Sverige på sikt kommer att få färre och mindre banbrytande innovationer. Det skriver företrädare för Sveriges unga akademi.

En ständigt återkommande diskussion, bland såväl forskare och finansiärer som bland politiker och potentiella avnämare, är forskningens nytta. Att forskning ska bidra till både akademi och samhälle är en grundläggande utgångspunkt, men vad innebär egentligen devisen att forskningen ska vara till nytta? Utan att uppehålla mig vid vetenskapliga analyser av begreppen nytta och genomslag – ...

Vad ska vi med universiteten till? Vad gör folk där, och varför? För mången homo academicus verkar sådana frågor så pass triviala, tillika misstänkt populistiska, att de sällan uppmärksammas. Mardrömsscenariot är att vi får en diskussion om universitetens och forskningens villkor där forskare inte deltar, som inte bygger på forskningens kunskap, och där missvisande förenklingar ...