Hur vet vi om Sverige som forskningsnation är på rätt väg? Nyligen presenterade Vetenskapsrådet ett förslag på en rad indikatorer – mått – som ska visa hur väl Sverige uppfyller de forskningspolitiska målen.
Nu har datorprogram börjat användas som stöd för att utvärdera metod och statistik vid granskningen av vetenskapliga artiklar. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens väcker förhoppningar om att detta bara är början och att allt mer i en referentgranskning kommer att kunna bedömas automatiskt. Andra varnar för en sådan utveckling.
Intresset för globala universitetsrankningar har vuxit snabbt. När resultaten idag används av finansiärer, studenter och blivande medarbetare är det viktigt för lärosätena att ligga bra till på topplistorna – oavsett vad man tycker om rankningarnas kvalitet. Curie har frågat några svenska lärosäten hur de förhåller sig till fenomenet universitetsrankningar.
Listorna som rangordnar världens högre lärosäten har på kort tid blivit fler och fått större inflytande. Fall och avancemang blir nyhetsstoff och rankningarna påverkar idag både universitetens lokala verksamheter och nationell forskningspolitik. Men dessa försök att mäta lärosätenas kvalitet möter också hård kritik.
Kraven på universitetslärarna har ökat, med mer administration och fler studenter. Nu vittnar bland annat facket om att brister i systemet leder till kvalitetsförsämringar.– Det är dags för lärosätena att säga ifrån, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik.