Nobelpriset är ett mått på framgång och symboliserar framstående forskning. När Nils Hansson forskar om excellensbegreppet inom medicinen söker han sig därför till Nobelprisarkiven på Karolinska institutet.
– Det är det bästa sättet att studera excellens.
Sedan 1901 har över 900 Nobelpristagare utsetts. Bland dem finns ett 30-tal svenskar, varav tre kvinnor. Hur ska svensk forskning kunna konkurrera globalt? Vad krävs för att skapa excellens? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.
Fyra svenska stiftelser har slagit sig ihop för att finansiera unga forskare som inte får Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC, trots att de fått högsta betyg i granskningen. Satsningen syftar bland annat till att öka antalet svenska ansökningar till ERC. I mars presenterades de första mottagarna av det nya stödet.
Utvärderingen av satsningen på strategiska forskningsområden är intressant läsning. Den visar bland annat att ledningens styrning varit viktig, men inte avgörande, för miljöernas framgångar.
Forskningsmiljön Nanovetenskap och nanoteknik vid Chalmers Tekniska högskola får högt betyg av expertpanelen som utvärderat satsningen på strategiska forskningsområden. Bakom framgången finns tydliga prioriteringar och medvetet arbete med att öka kopplingen till industrin och bygga nätverk mellan forskare.
Vad krävs för att åstadkomma bra forskning? Och hur gör man för att ge spridning åt nya rön? Det är några av många frågeställningar inom området forskning om forskning.
Vem ska bestämma vad som ska forskas på? Forskarinitierad forskning eller strategiska satsningar från staten/regeringen? Ska forskning alltid ha ett nyttosyfte?Läs riksdagspartiernas svar i Curie.