Keti Chukhrov: ”Som forskare behöver man inte ett modersmål”

Efter ett år som gästprofessor vid Linköpings universitet har Keti Chukhrov flyttat vidare – och tillbaka – till Tyskland. Där är hon nu gästprofessor vid University of Arts and Design i Karlsruhe.

När hon beskriver tiden i Linköping och Sverige berättar hon om ett akademiskt klimat präglat av samarbete.

– Min känsla är att det inte är fullt så konkurrensinriktat som i många andra länder. Åtminstone upplevde jag en atmosfär där forskare kunde känna tillit och hitta stöd i varandra på ett sätt som jag tror är väldigt produktivt.

I sin akademiska karriär har hon gästat många olika lärosäten och länder. Hon beskriver den vagabondiska tillvaron som en tillgång, och konstaterar att de första vetenskapsmännen under medeltiden ju faktiskt var kringresande munkar.

Jag tror att det är väldigt viktigt för mig också att få influenser från olika håll.

– De stannade i ett kloster ett tag. Sedan flyttade de vidare. De rörde sig från Grekland till Bysans, vidare till de arabiska länderna och Kaukasus. Jag tror att det är väldigt viktigt för mig också att få influenser från olika håll.

Hon rör sig mellan platser och miljöer

Keti Chukhrov håller sig inte till någon nationalitet.

– I Ryssland är jag georgier. I Georgien är jag ryss. I Europa är jag sovjet. Så jag är alltid något annat, och det är en intressant utgångspunkt tror jag, som forskare. Som forskare behöver man inte ett modersmål, men för en poet är det viktigt att välja språk, och som dramatiker är jag inbäddad i ryskan.

Även om hon rör sig mellan platser och miljöer beskriver Keti Chukhrov att hon har en ”hemvist” i den postsovjetiska brytpunkten, där socialismen kollapsade och kapitalismen bröt igenom. Både i sin forskning och i sin dramatik återkommer hon till erfarenheter kopplat till just det.

Ett annat ämne som hon utforskar just nu är sorg.

– Jag närmar mig frågan om hur sorgen i modernismen och i samtida västerländsk kultur har blivit utstött och ersatt av en kall melankoli. Jag forskar om detta, och hur det påverkar till exempel teatrar.

Lämnade Ryssland efter invasionen

Under åren 2016-2022 jobbade Keti Chukhrov vid School of Philosophy and Cultural studies, vid Higher School of Economics i Moskva. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vintern 2022, lämnade hon dock både Ryssland och jobbet vid lärosätet.

Alla mina kolleger gjorde samma sak. Vi insåg att det var helt omöjligt att stanna.

– Alla mina kolleger gjorde samma sak. Vi insåg att det var helt omöjligt att stanna. Ledningen byttes ut och det blev uppenbart att det inte skulle gå att bedriva forskning och undervisning så som vi hade gjort tidigare.

Hon berättar att det är lätt för politiska makthavare att stoppa icke önskvärd forskning, i och med att all forskning i Ryssland är statligt finansierad.

– Det saknas autonomi, vilket är den avgörande faktorn som möjliggör forskningens oberoende, säger hon.

Oroande utveckling i USA

Som den politiska utvecklingen ser ut i västvärlden ser hon en risk för ökad politisk styrning även här. Särskilt oroande, konstaterar hon, är utvecklingen i USA, där forskare och lärosäten står under stark press. Sedan Donald Trump blev president igen har institutioner lagts ner och anslag dragits in.

Keti Chukhrov tillbringade en period i USA i slutet av år 2023, och undervisade på Pennsylvania University. Hon konstaterar att det finns många utmaningar inom akademin i USA, men något som hon definitivt har sett är att man värdesätter oberoende och självständigt tänkande.

Vi bevittnar en stor tragedi och jag hoppas att de amerikanska lärosätena har rejäla portar ...

– Det är inte konstigt att autokratin, nu när den får makt, riktar in sig på att förstöra detta. Vi bevittnar en stor tragedi och jag hoppas att de amerikanska lärosätena har rejäla portar, så att de kan stå emot. Kanske har de krafterna att göra det.

Pengar styr forskningen alltmer

En annan utmaning som hon ser inom akademin i delar av västvärden är att pengar har blivit väldigt styrande. Hon har reagerat på att många västerländska lärosäten i samband med rekryteringar lägger stor vikt vid om man som forskare kan föra med sig starkt kapital till universitetet.

– Så är det verkligen i Storbritannien, och alltmer även i Tyskland. När du söker jobb frågar de vilken fond du kan ta pengar från.

Hon är rädd att de västerländska lärosätena kanske inte på samma sätt som tidigare värdesätter traditionella akademiska ideal baserade på fritt tänkande och oberoende.

– Istället för att vara universitet riskerar lärosätena att bli världar av företagspengar, några slags Silicon Valley-tankesmedjor.

Rädsla för det abstrakta i svensk forskning

Keti Chukhrov berättar gärna om sina positiva erfarenheter från tiden i Sverige, men tvekar när hon blir tillfrågad om vilka utmaningar hon ser vid svenska universitet.

– Det skulle vara väldigt pretentiöst av mig att säga något om det efter bara ett år, och vid bara ett lärosäte, säger hon, men nämner till slut en sak:

– Något som slog mig om forskningen i Sverige är att den är väldigt sociologiskt orienterad, och att det är mycket fokus på data. Det verkar nästan som att man undviker den abstrakta tanken.

Det handlar om hur människor älskar saker, och varför. Då räcker inte data.

Samtidigt kan för mycket abstraktion också vara negativt.

– Då förstår ingen vad du säger. Så kan det vara ibland i Ryssland. Det kan nästan bli illusionistiskt. Man förstår inte om forskaren är vetenskapsman eller poet, men det är viktigt att våga närma sig abstraktion i tänkandet, eftersom det är en metod för generalisering.

Hon ger ett exempel:

– Om du forskar om musikframförande kan du, enligt mig, inte bara basera det på data från repetitionerna. Du behöver också närma dig det kulturella sammanhanget och de estetiska och tekniska förutsättningar som är inneboende i själva konsten.

Varför?

– Nu kommer jag säga något irrationellt: För att det är vackert, men också för att det är viktigt. Det handlar om hur människor älskar saker, och varför. Då räcker inte data.

Kombinerar konst, dramatik och forskning

Själv kombinerar Keti Chukhrov forskning, dramatik och konst när hon undersöker olika frågeställningar.

– Det känns helt naturligt för mig. Jag tror att om Theodor Adorno inte hade haft praktisk erfarenhet inom musik, som kompositör, skulle han inte ha kunnat skriva sina teoriverk, som har blivit så viktiga inom konstsociologin.

Humaniora fokuserar på andliga värden i våra mänskliga samhällen. Det handlar om hur vi bygger det gemensamma goda.

Hur vet du om du ska närma dig ett ämne genom att skriva en vetenskaplig artikel eller genom konst eller teater?

– Det är svårt att säga men konsten är mer intuitiv, och i dramatiken är det traumat som är det viktiga. Om något snurrar runt en traumatisk upplevelse, då går jag djupare in i det genom dramatiken medan det inom teori snarare är motsägelser som inspirerar mig. När jag ser att folk beter sig motsägelsefullt vill jag förstå vad det beror på. Det är verkligen den utlösande punkten för teori.

Hot mot humaniora

Keti Chukhrov upplever att alla de länder som hon varit verksam i satsar allt mindre på humaniora. Att det är så tror hon beror på att humanistisk forskning ofta inte är omedelbart tillämpbar, vilket är vad politiska och ekonomiska makthavare med inflytande över forskningen efterfrågar.

Hon går till det tyska ordet för humaniora: ”Geistwissenschaft”, där "geist" betyder själ eller andlighet och "wissenschaft" vetenskap.

– Humaniora fokuserar på andliga värden i våra mänskliga samhällen. Det handlar om hur vi bygger det gemensamma goda, och jag tror att det är väldigt viktigt att vi hittar tillbaka till de frågeställningarna.