Utvärderingsmetoder
Konkurrensen om forskartjänster och forskningsmedel är knivskarp. För att bedöma ansökningar används bland annat bibliometriska mått som impaktfaktorer och antal citeringar. Läs i Curie om bibliometri som innebär att man utför kvantitativa analyser av vetenskaplig litteratur.
Senaste artiklarna
Krönika
16 september 2024
Ulrika Carlsson: Varför är vi så trollbundna av citat?
Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.
Nyhet
15 juni 2022
Prestationsmått gör forskningen mindre kreativ
Siv Engelmark
Forskares mätbara prestationer spelar allt större roll när pengar delas ut till forskning i Sverige. Systemet skapar stress och minskar kreativiteten, enligt en studie från Örebro universitet. Men det finns inget enkelt svar på hur pengarna annars skulle delas ut.
Nyhet
17 september 2019
Världens mest citerade forskare
Sara Nilsson
Varje år listas världens mest citerade forskare. Att hamna på listan kan ses som ett bevis på att ens forskning används eller ett kvitto på ett bra jobb. Men fenomenet att lista högt citerade forskare och de konsekvenser det kan få möter också kritik.
Nyhet
29 september 2016
Så används impaktfaktorer i forskarvärlden
Sara Nilsson
Flitigt använt men hårt kritiserat. Curie har undersökt hur några svenska forskningsfinansiärer och lärosäten använder det omdiskuterade måttet Journal Impact Factor , ett mått som idag kan påverka både vem som får forskningsmedel och vilken tidskrift forskaren väljer att publicera sig i.
Nyhet
28 september 2016
Måttet som styr forskarkarriärer
Sara Nilsson
Avgörande för forskares karriärer, stolt presenterat på tidskrifters hemsidor och en faktor vid anslagstilldelning. Det drygt femtioåriga måttet Journal Impact Factor – ett sätt att rangordna vetenskapliga tidskrifter utifrån hur ofta deras artiklar citeras – är idag både ofta använt och mycket kritiserat. Speciellt när det används för att utvärdera forskning och forskare.
Nyhet
8 september 2016
Topplistor viktiga för svenska lärosäten
Sara Nilsson
Intresset för globala universitetsrankningar har vuxit snabbt. När resultaten idag används av finansiärer, studenter och blivande medarbetare är det viktigt för lärosätena att ligga bra till på topplistorna – oavsett vad man tycker om rankningarnas kvalitet. Curie har frågat några svenska lärosäten hur de förhåller sig till fenomenet universitetsrankningar.
Nyhet
6 september 2016
Populära rankningar väcker kritik
Sara Nilsson
Listorna som rangordnar världens högre lärosäten har på kort tid blivit fler och fått större inflytande. Fall och avancemang blir nyhetsstoff och rankningarna påverkar idag både universitetens lokala verksamheter och nationell forskningspolitik. Men dessa försök att mäta lärosätenas kvalitet möter också hård kritik.
Krönika
2 juni 2016
Farshid Jalalvand: Publikationsindustrin måste följa musikbranschens exempel
I mitt förra inlägg skrev jag att dagens modell för vetenskapliga publiceringar inte fungerar som den borde och att förändringens vindar blåser i publiceringsvärlden, skriver Farshid Jalalvand.
Nyhet
19 december 2014
Utvärdera forskning för högre kvalitet
Ragnhild Romanus
Öka kvaliteten på forskningen vid universitet och högskolor genom utvärderingar på nationell nivå vart sjätte år. Det föreslår Vetenskapsrådet i en ny utredning. – Vårt förslag tar hänsyn till olikheterna mellan olika forskningsområden, säger generaldirektör Sven Stafström.
Nyhet
20 november 2014
Doktorand: Tänk brett när du publicerar
Sara Nilsson
Publicera i ansedda tidskrifter, sprid din forskning och se till att finnas med i de databaser som används för utvärdering. Som ny forskare är det mycket att tänka på när forskningsresultaten ska formas till publikationer. Curie tar en titt på vetenskaplig publicering inom samhällsvetenskap och humaniora ur ett doktorandperspektiv.