Valfrågan: Borde politiska beslut i högre grad bygga på vetenskaplig grund?

Centerpartiet (C)

Ja, absolut. Politiska beslut ska i så hög grad som möjligt bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, inte på populism eller magkänsla. Vi är mycket kritiska när politiker, som inom skolan, försöker detaljstyra i klassrummen utan stöd i forskningen.

Krist­demokraterna (KD)

Beslut ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Forskning ger kunskap om konsekvenser, men politiken måste också göra avvägningar utifrån Sveriges konkurrenskraft. Regeringen använder expertunderlag, myndigheter och dialog med akademin för att fatta kunskapsbaserade beslut.

Liberalerna (L)

Ja. Liberalerna anser att politiska beslut ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det leder till mer träffsäkra reformer och minskar risken för kortsiktiga beslut som inte fungerar i praktiken. Ett mer kunskapsbaserat beslutsfattande stärker både kvaliteten i politiken och förtroendet för våra samhällsinstitutioner. Därför behöver vi både stärka tillgången till relevant forskning i beslutsprocesser och värna den akademiska friheten, så att forskningen kan vara oberoende och kritisk.

Samtidigt ska man komma ihåg att politiska beslut är en kombination av vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och politiska visioner. Politik handlar ofta om att hantera intresse- och målkonflikter och sådana hänsyn tar forskningen sällan.

Miljöpartiet (MP)

För oss i Miljöpartiet är det viktigt att politiska beslut så långt som möjligt vilar på vetenskaplig grund. Forskningen hjälper oss att förstå problem, bedöma konsekvenser och se vilka åtgärder som fungerar. Men politik i en representativ demokrati som Sverige handlar också om värderingar och prioriteringar, till exempel rättvisa, frihet och hållbarhet. För oss är det viktigt att skilja på de aspekterna: forskningen ska ge bästa möjliga kunskapsunderlag, medan politiken öppet får ta ansvar för de värderingsmässiga vägvalen.

För oss är kunskapsbaserade beslut viktigt, och när vi gör våra politiska prioriteringar ska det vara tydligt vad de grundar sig på. Därför vill vi också stärka den akademiska friheten, så att politiska och kortsiktiga intressen inte styr vad som man får forska på eller undervisa om. Vår kunskapsinhämtning behöver ske brett och systematiskt, bland annat genom: myndighetsunderlag, forskningssammanställningar, utredningar, remissvar, expertmyndigheter, universitet och högskolor samt dialog med forskare inom berörda områden.

Moderaterna (M)

Ja. Forskning ger oss kunskap om vad som fungerar och vilka konsekvenser olika val får och den kunskapen ska vi ta tillvara. Men det finns en viktig komplexitet här. Forskningen är sällan helt entydig, ofta finns det motstridiga studier och forskare som drar olika slutsatser av samma data. Det ställer krav på politiken att göra välgrundade avvägningar snarare än att mekaniskt följa en enskild studie.

Dessutom finns det områden där forskningen helt enkelt inte ger oss svaret, där vi som politiker måste våga testa nya lösningar baserade på sunt förnuft och erfarenhet. Men då är det avgörande att vi gör reformerna utvärderingsbara från start. Om vi inte kan mäta effekterna av våra beslut kan vi inte lära oss av dem eller justera kursen när det behövs. Det är något vi aktivt arbetar med.

Vi vill även samla utvärderingar av reformer och skattemedel i en offentlig databas samt se fler utvärderingsinstitut likt IFAU, exempelvis för brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Det borde vara en självklarhet att beslut utvärderas i all offentlig politik.

Social­demokraterna (S)

Ytterst ska politiska beslut fattas av de folkvalda politikerna i riksdag, region- och kommunfullmäktige. För att få så bra och balanserade beslut som möjligt är det givetvis viktigt för politiken att ta del av forskningsresultat och olika former av expertis.

När det gäller framtagande av ny lagstiftning har Sverige en lång tradition av att genom oberoende statliga utredningar gå på djupet i viktiga frågor. Dessa utredningar ska lämna förslag på ny lagstiftning, förslag som sedan ytterligare kvalitetssäkras genom remissynpunkter från samhällets aktörer. Detta är en ordning som vi ska värna och slå vakt om.

Sverige­demokraterna (SD)

Det är en stor och viktig fråga som är svår att svara kortfattat på. Vi anser att hela debatten ofta har fel utgångspunkt och borde överlag bli seriösare. För det första så säger forskare olika saker, men forskare för en speciell inriktning tycker att politiker bör lyssna på just dem. För det andra blandas forskningsresultat alltför ofta ihop med rena åsikter. Åsikterna ska vi politiker stå för. För det tredje påstår politiker att ”de har forskningen bakom sig” utan att ha det och utan att någonsin hänvisa till vilken forskning de lutar sig emot. För det fjärde så krockar ibland verkligheten med vad vissa forskare för fram, då har vi problem. Det här är ett mångfacetterat problem som bör belysas djupare, men självklart ska politiker lyssna på forskare som grundregel.

Vänsterpartiet (V)

Både ja och nej. Det är viktigt att lyssna på vad forskningen säger men det kan finnas flera andra olika aspekter att ta hänsyn till. Särskilt när olika forskningsrapporter kommer till olika slutsats.

Vänsterpartiet anser att det är positivt att lärosätena ofta är remissinstanser till offentliga utredningar, och kanske borde vara det oftare. Men lika viktigt som att lärosätena kan lämna remissvar är att politiken också tar till sig av vad de säger, även om det kan vara obekvämt om remissvaren inte överensstämmer med den egna partilinjen.