Företrädare för Kungl. Vetenskapsakademien vill bland annat se mer pengar till fri forskning och grundlagsskydd för akademisk frihet. Foto: KVA Press
debatt
KVA:s önskelista: 10 sätt att stärka forskning och utbildning
Sveriges kommande regering måste kunna prioritera civil forskning högt, trots det komplicerade geopolitiska läget. Företrädare för Kungl. Vetenskapsakademien vill bland annat se mer pengar till fri forskning, grundlagsskydd för akademisk frihet och att Sveriges attraktionskraft på utländska forskare ökar.
Ämnen i artikeln:
Vi är nu i slutspurten inför riksdagsvalet 2026. Trots att forskning och högre utbildning hör till de absolut viktigaste områdena för Sveriges framtid präglar det inte valdebatterna. Politikerna verkar helt enkelt tycka att det inte finns några röster att vinna på att debattera högskole- och forskningspolitik.
Men Sveriges välstånd har i hög grad utvecklats tack vare befolkningens höga kunskapsnivå, vår framstående forskning och den starka innovationskraften, allt grundat i de höga forskningspolitiska ambitioner och mål som sattes under andra halvan av 1900-talet.
Idag har Sveriges position som forsknings- och utbildningsnation tyvärr dalat. Det beror delvis på den starka framväxten av nya forskningsnationer i Asien, men också i hög grad på att utbildnings- och forskningspolitiken inte prioriterats tillräckligt. Preliminära siffror för 2026 visar att andelen av den totala statsbudgeten som går till forskning och utveckling (FoU) sjunker till 3,2 procent, den lägsta nivån sedan 2008 (1).
Det tyder på att politikerna inte vill att forskning och utbildning ska ta plats i valdebatten.
Så vilken forskningspolitik kan vi förvänta oss efter riksdagsvalet 2026? Är politikerna beredda att de facto höja ambitionerna för Sveriges forskningspolitik framöver?
I svaren till de frågor som under våren ställts till riksdagspartierna i bland annat Sveriges unga akademis forskningspolitiska valkompass (2), i Universitetslärarens valenkät (3) och i Curies enkät (4), framkommer en generellt välvillig men ganska ljummen inställning till forsknings- och högskolepolitiken, utan avsevärda skillnader mellan partierna.
Det tyder på att politikerna inte vill att forskning och utbildning ska ta plats i valdebatten. Här duckar framför allt Sverigedemokraterna, som ger korta och vaga svar, om än några alls, såsom nyligen debatterats i Sydsvenskan (5).
Som representanter för Kungl. Vetenskapsakademien vill vi framhålla att Sveriges kommande regering måste klara av att prioritera civil forskning högt trots det komplicerade geopolitiska läget. Sverige behöver en stark forsknings- och utbildningspolitik, och landet förtjänar kompetenta politiker som står upp för att forskning och utbildning är en av samhällets viktigaste byggstenar.
Sveriges kommande regering måste klara av att prioritera civil forskning högt trots det komplicerade geopolitiska läget.
Vår önskelista till en kommande regering:
- Öka finansiering av fri, forskarinitierad forskning, oavsett om det är grundforskning eller tillämpad forskning.
- Höj lärosätenas starkt underfinansierade basanslag, samtidigt som merparten av den statliga forskningsfinansieringen även framledes bör fördelas i konkurrens via forskningsråden.
- Främja aktivt internationell öppenhet och forskningssamarbeten trots ökande geopolitiska spänningar.
- Öka Sveriges attraktionskraft på utländska studenter och forskare genom att underlätta rekrytering och etablering i migrationslagar och myndighetsutövande.
- Utveckla strategisk forskningsinfrastruktur både i Sverige och i Europa, och främja samarbetet mellan akademi och industri.
- Avskaffa Akademiska hus vinstdrivande hyressättning och det statliga produktivitetsavdraget som innebär en rundgång av skattemedel och urholkar finansieringen av utbildning och forskning.
- Komplettera den pågående utredningen kring lärosätenas organisationsform med en utredning om resursfördelningssystemet. Möjliggör alternativa organisationsformer, med akademisk frihet som ett av de bärande fundamenten.
- Skydda den akademiska friheten i grundlagen.
- Respektera den institutionella autonomin, detaljstyr inte utbildningar och forskningsämnen. Håll armlängds avstånd och låt forskare och universitetslärare sköta sitt jobb.
- Ta tag i pågående och framtida utmaningar tillsammans med forskarna, hörsamma de vetenskapliga rönen och stå upp mot populistiska förenklingar.
För Kungl. Vetenskapsakademien:
Ylva Engström, ordförande i Kommittén för forskningspolitiska frågor
Ellen Moons, ständig sekreterare
Sven Lidin, preses (ordförande)
Fotnoter:
1. Preliminär statistik för statliga anslag till forskning oc utvecklig 2026 (SCB) Länk till annan webbplats. 2. Forskningspolitisk valkompass 2026 (Sveriges unga akademi) Länk till annan webbplats.
3. Valenkät (Universitetsläraren) Länk till annan webbplats.
4. Valenkät (Curie) Länk till annan webbplats.
5a. Debatt: Vad vill SD när det gäller forskning och utbildning? (Sydsvenskan) Länk till annan webbplats.
5b. Debatt: SD: Akademisk frihet innebär inte frihet från ansvar (Sydsvenskan)
5c. Debatt: Det är svårt att få Sverigedemokraternas ställningsstagande att gå ihop (Sydsvenskan) Länk till annan webbplats.
Valdebatt 2026
Inför riksdagsvalet hösten 2026 har Curie bjudit in ett antal aktörer i forskarsamhället att ge sin vision av forskningspolitiken under nästa mandatperiod. Hur skulle regeringen kunna skapa bättre villkor för svensk forskning?
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Debatt 1 september 2026
Nyhet 31 augusti 2026
Nyhet 19 augusti 2026