Marie Curie blev sitt eget varumärke

Makarna Marie och Pierre Curie avstod från att söka patent på upptäckterna av radium och polonium. De tyckte att vetenskapens landvinningar tillhörde alla. Marie Curie, född Skłodowska, hade ur juridisk synvinkel ingen talan. Enligt gällande fransk lagstiftning var hustrun omyndig och följaktligen oförmögen att underteckna ett giltigt kontrakt.

Eva Hemmungs Wirtén, professor i medierad kultur vid Tema Q, Linköpings universitet, visar i boken Making Marie Curie hur forskarna navigerade mellan olika strategier för att kontrollera kunskapen kring sina fynd och säkerställa sina positioner som de främsta auktoriteterna inom den nya forskningen kring radioaktivitet.

Oegennytta och födgeni

De publicerade alla sina resultat och beskrev den exakta processen för att tillverka radium. Både vetenskapsmän och entreprenörer kunde dra nytta av de nya rönen utan ersättning till upphovsmännen. Samtidigt erhöll Pierre Curie intäkter från sina patent för verktyg, som han tagit fram för arbetet i laboratoriet.

Eva Hemmungs Wirtén tror att de båda forskarna resonerade att radium och polonium var upptäckter, medan verktygen var uppfinningar. Konflikten mellan oegennytta och födgeni är dock utmärkande för makarnas liv och gärning.

De vetenskapliga framgångarna gjorde Marie och Pierre Curie till världskändisar. De tyckte inte om att tidningarna skrev om deras privatliv men var samtidigt medvetna om nyttan med att bli exponerade.

– Kanske de använde pressen till sin fördel i större utsträckning än vi trott tidigare, kommenterar Eva Hemmungs Wirtén.

Akademi bara för män

Marie och Pierre Curie delade Nobelpriset i fysik med Henri Becquerel år 1903 för forskningen om radioaktivitet. Tre år senare omkom Pierre Curie efter att ha blivit överkörd av en hästdroska. Marie Curie blev hans efterträdare vid Sorbonne.

Som änka stod hon inte längre under sin mans förmyndarskap. Som forskare blev hon också mer erkänd och respekterad, även om samtiden hade svårt att se att hon inte bara varit sin mans assistent.

Marie Curie var en pionjär inom många områden. Hon var den första kvinnan som tog emot ett Nobelpris, och 1911 blev hon den första som fått priset två gånger – dessutom i två olika ämnen.

Hon blev också den första kvinnan som sökte medlemskap i den franska vetenskapsakademien. Nyheten kablades ut i medierna, och det finns bilder som visar hur Marie Curie höll upp handväskan som skydd mot paparazzis när hon lämnade laboratoriet för dagen.

Pressen bevakade debatten kring hennes kandidatur. Flera inflytelserika vetenskapsmän ansåg att akademien bara skulle vara öppen för män, men valet handlade kanske lika mycket om motsättningen mellan en traditionell och modern vetenskapssyn.

Marie Curie förlorade omröstningen. Först 1979 invaldes en kvinna i den franska vetenskapsakademien.

Flitiga tidningsläsare

Parisarna var flitiga tidningsläsare. Ny teknik, lägre priser, högre utbildningsnivå och ökad tryckfrihet bidrog till att dagstidningarnas samlade upplaga steg från 4,9 miljoner till 5,2 miljoner exemplar mellan 1910 och 1912.

Pressen i Paris förmedlade information, skapade och raserade kändisskap och utgjorde en politisk plattform över hela vänster-högerskalan, skriver Eva Hemmungs Wirtén.

I november 1911 kunde parisarna läsa att Marie Curie hade ett förhållande med kollegan Paul Langevin, som var gift och hade fyra barn. Spalterna fylldes med skvaller och ställningstaganden för eller emot de olika parterna.

Flera journalister utmanades att duellera, bland annat till följd av publiceringen av korrespondensen mellan Marie Curie och Paul Langevin.

Altruism lönsamt i längden

Marie Curie gav inte gärna intervjuer, men när hon träffade den amerikanska journalisten Missy Brown Meloney avslöjade hon sin önskan att resa till USA, som var världens största producent av radium. Missy Brown Meloney blev förvånad över att Marie Curie bara hade 1 gram radium till förfogande i sitt laboratorium och startade en insamling för att ge henne lika mycket till.

– Kampanjen använde alla mekanismer som massmedier och kändiskultur kan uppbåda för att skapa ett känslomässigt intresse och en vilja att investera hos kvinnor ur alla samhällsläger.

Både miljonärsfruar och arbetarkvinnor öppnade sina portmonnäer i denna crowdfunding, som gav 100 000 dollar och räckte till exakt 1 gram radium. President Warren Harding överräckte beskedet om gåvan under en ceremoni på gräsmattan utanför Vita Huset i Washington.

Missy Brown Meloney organiserade en föreläsningsturné för Marie Curie under hennes besök i USA och fick också amerikanska företagare, forskare och privatpersoner att i flera år framöver skicka utrustning till laboratoriet i Paris.

– Marie Curies osjälviskhet blev lönsam på sikt, konstaterar Eva Hemmungs Wirtén.

Marie Curie fick grundämnet curium och måttenheten Curie uppkallade efter sig. Hon var positiv till att låna sitt namn till skolor men kallsinnig inför förfrågningar som gällde gator eller torg.

Skrev inte autografer

Marie Curie sade blankt nej till alla som bad om hennes autograf. Mot slutet av sitt liv övervägde hon att stämma kosmetikaföretaget Tho-Radia, som påstod att produkterna innehöll radium. Ägaren Alfred Curie hörde inte till familjen, och Marie Curie ville inte riskera att någon skulle förknippa hennes namn med sololja eller puder.

Så småningom blev Marie Curie intresserad av patentfrågor. Hon ingick tillsammans med bland andra Albert Einstein i en kommitté inom Nationernas Förbund för att stärka det lagliga skyddet för vetenskapliga upptäckter.

Kommittén försökte också skapa internationella riktlinjer för publiceringar av forskningsresultat.

– Redan då producerades stora mängder av information. Den grupp som Marie Curie ledde inom bibliografi arbetade med att hitta ett system för att få veta vad andra forskningsinstitutioner hade publicerat, berättar Eva Hemmungs Wirtén.

Patent äventyrar forskningens frihet

Eva Hemmungs Wirtén har i mer än 15 år forskat om intellektuell egendom och har efter arbetet med Making Marie Curie gått vidare med att undersöka bland annat patent inom akademin.

– Vi har sett en ökande patentering, och i USA finns en oro över att det har lett till överpatentering. Forskning kan stoppas upp av patent. Det krävs så mycket ekonomiska åtaganden och tillstånd att vi kan förstöra den fria forskningen.

Hon är också fortsatt intresserad av forskarvärldens kändiskultur. Frågan är om dagens vetenskapliga superstjärnor som till exempel fysikern Stephen Hawking har samma lyskraft som en gång Marie Curie och Albert Einstein? De var välkända för en stor allmänhet.

Eva Hemmungs Wirtén har reflekterat över att EU använder namnet Marie Skłodowska-Curie på ett excellent forskningsprogram för forskare från alla nivåer, samtliga discipliner och olika nationaliteter.

– Jag hann inte få med det i boken, men har tänkt skriva en artikel om det.

Universitetens marknadsföring med hjälp av bland annat formgivningen av sigill, trycksaker och hemsidor är ett annat tecken i tiden.

– Klockrent varumärkesbyggande, tycker Eva Hemmungs Wirtén.

Eva Hemmungs Wirténs hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie:

Curie forskade för mänskligheten (Curie)

Forskning i Marie Curies anda (Curie)

Passionen förenar familjen Curie (Curie)

Kan människan skapa ett geni? (Curie)

Jag och Marie Curie (Curie)