Testbäddar är ofta nationellt finansierade. Därmed kan bara företag från det egna landet använda dessa forskningsinfrastrukturer. På bilden CircLab i Torsby. Foto: Kjell Nilson.
debatt
Samverkan om testbäddar ger bättre innovationsklimat i Norden
Nationella regelverk för testbäddar sätter käppar i hjulet för ett optimalt nyttjande av den forskningsinfrastruktur som de nordiska länderna investerat i. Det försämrar innovationsklimatet i Norden, skriver Kjell Nilsson, före detta direktör för Nordregio, och Annika Daisley, projektledare, Svinesundskommittén.
Ämnen i artikeln:
Annika Daisley. Foto: Karin Björk
Testbäddar är forskningsinfrastrukturer som framför allt små och medelstora företag behöver ha tillgång till när de försöker utveckla nya produkter eller andra former av innovationer. Men eftersom dessa anläggningar ofta är nationellt finansierade är deras tjänster endast tillgängliga för företag från det egna landet. Det blir särskilt olyckligt i och med att testbäddarna ofta är starkt specialiserade. Att göra norska testbäddar tillgängliga även för svenska företag och vice versa skulle göra stor skillnad.
Kjell Nilsson
Huvudproblemet är att nationella stödprogram inte är öppna för utländska aktörer. Både Innovasjon Norge och Norges Forskningsråd ställer krav på att de som får stöd ska vara från Norge och motsvarande gäller i Sverige för Vinnova, Formas och Tillväxtverket. Problemet finns även hos Selskapet for industrivekst (Siva), som faciliterar en nationell infrastruktur för innovation och näringslivsutveckling i Norge, och hos statsägda RISE som har en motsvarande roll i Sverige. Deras testbäddar är som regel finansierade av nationella stödprogram och därmed bara tillgängliga för inhemska företag.
Att göra norska testbäddar tillgängliga även för svenska företag och vice versa skulle göra stor skillnad.
Sett ur ett internationellt konkurrensperspektiv är ett optimalt bruk av skattefinansierad forsknings- och innovationsinfrastruktur en viktig förutsättning. De innovativa företagen borde få erbjudanden att använda sig av den testbädd i Norden som är bäst lämpad för deras behov. Även sett ur testbäddarnas perspektiv är det angeläget att deras resurser och kapacitet nyttjas till fullo.
Ett utökat samarbete om nyttjandet av de nordiska ländernas samlade forskningsinfrastruktur har många fördelar: fler kan dela på driftskostnaderna, tillgängligheten till forskningsinfrastrukturen ökar, vi får en starkare nordisk röst i internationella sammanhang och vi får mer valuta för pengarna av de nationella investeringarna.
I en rapport om ett integrerat nordiskt innovationsekosystem konstaterar Idar Kreutzer (1) att det förekommer mycket begränsad integration mellan de nordiska länderna när det gäller att främja innovationer och skaffa riskkapital till företag (start-ups och scale-ups) som kan skapa nya jobb. Och det finns mycket få strukturer eller mekanismer som stödjer ett integrerat nordiskt innovationsekosystem.
Det finns mycket få strukturer eller mekanismer som stödjer ett integrerat nordiskt innovationsekosystem.
Svinesundskommittén har genom sitt arbete med bioekonomi identifierat detta som ett gränshinder som försämrar innovationsklimatet i Norden. Frågan har även uppmärksammats av AEBR, förbundet av europeiska gränsregioner. Vi föreslår att följande åtgärder vidtas på ett nordiskt plan:
- Utfärda en gemensam deklaration från ansvariga ministrar om ett mer integrerat nordiskt innovationsekosystem och ett avtal om likabehandling av nordiska verksamheter vid nyttjande av statligt finansierade testbäddar.
- Ändra mandaten för offentliga finansieringskällor för forskning och innovation så att deras medel också kan användas till att främja nordiskt samarbete.
- Ge Nordic Innovation uppdraget upprätta en hemsida med länkar till nationella översikter över testbäddar. Varje land bör ha sin egen aktuella och uppdaterade lista med anläggningar inklusive aktuell kontaktinformation och länk till hemsida.
Mario Draghis strategi för ett mer konkurrenskraftigt Europa bygger på att vi måste korta vägen från innovation till lönsam produkt för att kunna konkurrera med USA och Kina (2). Att undanröja regler som hindrar ett optimalt utnyttjande av forskningsinfrastruktur i Norden vore ett steg i den riktningen.
Annika Daisley, projektledare, Svinesundskommittén
Kjell Nilsson, Nilsson Landscape, före detta direktör för Nordregio, expert för AEBR
- Kreutzer, Idar (2018) An integrated and effective Nordic ecosystem for innovation and green growth. A closer look at risk kapital in the Nordic countries. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
- Draghi, Mario (2024) The future of European competitiveness. Part A – A competitiveness strategy for Europe. Länk till annan webbplats.
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Debatt 17 november 2025
Debatt 5 november 2025
Debatt 8 september 2025