Inför ett system för etisk granskning av internationellt forskningssamarbete

När universitet samarbetar internationellt hoppas de kunna producera ny kunskap eller utbilda nya generationer av experter. Under de senaste fyra åren har dock internationella akademiska samarbeten med Ryssland, Belarus och Israel gett upphov till ett annat, oväntat resultat: etiska kontroverser. Dessa lång­dragna debatter pekar på en brist i Sveriges forsknings­etiska arkitektur – avsaknaden av en tydlig mekanism för att bedöma internationella akademiska partner­skap ur ett etiskt perspektiv.

Kontroversiella samarbeten

Den 2 mars 2022 uppmanade utbildnings­minister Anna Ekström alla svenska universitet att avbryta sina akademiska förbindelser med Ryssland och Belarus efter invasionen av Ukraina. Åtgärden välkomnades brett. Men när universitetspersonal och studenter krävde ett liknande svar på de israeliska universitetens dokumenterade medverkan i våldet i Gaza, varnade dåvarande utbildningsminister Mats Persson snabbt rektorer för att vidta några åtgärder mot Israel (1).

Mellan starka regeringsdirektiv, påtryckningar från personal och studenter samt högprofilerade anklagelser om antisemitism (2), försattes rektorerna i en svår situation. Som ett resultat av detta togs de farhågor som hundratals akademiker (3) lyfte fram aldrig på allvar av deras institutioner, och farhågorna blev inte heller föremål för en bedömning baserad på juridisk och etisk expertis.

Särskilt problematiskt är att ramverket inte är kopplat till något oberoende etiskt granskningsorgan för internationella partnerskap.

Kontroversen riskerade universitetens anseende, medförde moraliska och rättsliga risker och skapade en spänd stämning på campus. Detta dödläge berodde till stor del på avsaknaden av tydliga policyer och mekanismer för granskning av internationella akademiska samarbetsavtal som universitetsledningarna kunde hänvisa till när de motiverade sina beslut.

En brist i Sveriges forskningsetiska arkitektur

Sverige var ett pionjärland inom forskningsetik och inrättade några av världens första forskningsetiska kommittéer på 1960-talet, antog etikprövningslagen 2004 och grundade Etikprövningsmyndigheten 2019. Ändå saknar Sverige ett etiskt ramverk för internationella akademiska samarbeten.

De flesta beslut om internationella partnerskap fattas för närvarande på institutionsnivå, där personalen ofta saknar tid och resurser för att göra fullt informerade bedömningar. Vissa riktlinjer – som SUHF:s Global Responsible Engagement Checklist (4) – finns, men är frivilliga och tillämpas selektivt, om alls.

Vetenskapsrådet och Vinnova har nyligen utfärdat riktlinjer för "ansvarsfull internationalisering" (5), vilket innebär en förbättring jämfört med nuläget. Som Sulf har påpekat riskerar dock riktlinjernas betoning på säkerhets- och utrikespolitiska hänsyn att fördjupa snarare än lösa politiseringen av internationella akademiska samarbeten (6).

Beslut som borde vara principiella förblir sårbara för politiska påtryckningar.

Särskilt problematiskt är att ramverket inte är kopplat till något oberoende etiskt granskningsorgan för internationella partnerskap, utan lämnar besluten till den institutionella ledningen. Det innebär att situationen inte förändras i grunden: Beslut som borde vara principiella förblir sårbara för politiska påtryckningar.

Policies of Ethical Academic Ties

För att åtgärda denna brist föreslår vi – med inspiration från universiteten i Gent, Bryssel (7), Tilburg 8) och Lausanne (9)– att svenska universitet inför så kallade Policies of Ethical Academic Ties (PEAT) (10) och inrättar särskilda organ för att genomföra detta.

PEAT fastställer tydliga etiska principer för bedömningen av vilka internationella partnerskap som är etiskt acceptabla och vilka som inte är det. I linje med internationella förebilder hävdar vi att samarbeten med institutioner som är medskyldiga till kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt bör betraktas som oetiska.

Liksom alla forskningsetiska ramverk måste PEAT balansera skydd av akademiska frihet mot förebyggande av etiskt tvivelaktig forskning. Vi föreslår därför att institutionella avtal avslutas endast i allvarliga fall – när partners är medvetet inblandade i grova och långvariga kränkningar av internationell rätt eller mänskliga rättigheter. PEAT gäller också enbart formella samarbetsavtal med institutioner, inte individer.

PEAT måste bygga på opartiska processer

För att vara trovärdiga måste PEAT bygga på opartiska processer. Vi föreslår att varje universitet inrättar kommittéer sammansatta av experter inom mänskliga rättigheter, etik och utrikesfrågor samt student- och fackföreningsrepresentanter. Kommittéernas uppdrag skulle vara att granska hur befintliga och framtida partnerskap förhåller sig till internationell rätt och mänskliga rättigheter i kontroversiella fall. Granskningen ska kunna ske på kommittéernas eget initiativ eller på begäran från universitetsledning, personal eller allmänhet.

Eftersom kriterierna är universella skulle det inte finnas någon grund för anklagelser om att vissa länder pekas ut.

Ett institutionaliserat förfarande som grundas på etiska principer och expertbedömning skulle kunna skydda forskningsetiska beslut från politisk påverkan. Eftersom kriterierna är universella skulle det inte finnas någon grund för anklagelser om att vissa länder pekas ut. Vid europeiska universitet där liknande policyer har införts har de lett till att institutionella förbindelser med universitet i Iran, Israel, Ryssland och Turkiet har avbrutits.

Kontroverser om de etiska aspekterna av internationella akademiska samarbeten kommer knappast att försvinna framöver. Mekanismer för att hantera dem på ett konsekvent sätt – samtidigt som berättigade etiska farhågor tas på allvar – finns. Svenska lärosäten kan bara vinna på att införa dem.

Alexandre Wadih Raffoul, doktor i freds- och konfliktstudier, Uppsala universitet
Silvana Hultsch, doktorand i praktisk filosofi, Uppsala universitet

1. Ministern om Gazaprotesterna: "Borde skämmas" (Aftonbladet) Länk till annan webbplats.
2. Nathan Shachar: Uppsala universitet skämmer ut sig – vågar inte kopplas till Sveriges mest kända sionist (Dagens Nyheter) Länk till annan webbplats.
3. Nu måste universitetet klippa bandet till Israel (Aftonbladet) Länk till annan webbplats.
4. Global Responsible Engagement: Checklist (SUHF) Länk till annan webbplats.
5. En ansvarsfull internationalisering – Vägledande nationella riktlinjer 2026 (Vetenskapsrådet) Länk till annan webbplats.
6. Sulf kritiserar regeringen för ökad politisering av högskolestyrelserna (Sulf) Länk till annan webbplats.
7. Établir ou renforcer des partenariats internationaux dans le respect de nos valeurs
   (Université Libre de Bruxelles)
8. Advisory Committee on Collaborations (Tilburg University) Länk till annan webbplats.
9. Évaluation des risques éthiques des collaborations internationales (Unil) Länk till annan webbplats.
10. Policy of Ethical Academic Ties (PEAT) Länk till annan webbplats.