
Den nya universitetskursen tar upp frågor om intelligent utomjordiskt liv ur olika vetenskapliga perspektiv. Bild: Nasa.
NYHET
Ufon blir akademiskt ämne
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte för första gången en akademisk kurs om ufon.
Sökandet efter ufon har länge setts som pseudovetenskap, men synen på fenomenet har förändrats. År 2021 bekräftade USA:s försvarsdepartement (Pentagon) för första gången att amerikanska piloter har sett oförklarade fenomen i luften. Kort därpå bildades enheten AARO, som undersöker ufo-händelser, eller UAP:s som de nu mera kallas, ”Unidentified Anomalous Phenomena”.
Ungefär samtidigt som AARO bildades inrättade NASA en expertpanel som i sin slutrapport, år 2023, rekommenderade att UAP:s bör studeras vetenskapligt.
Ytterligare en händelse som har fått betydelse för synen på den eventuella förekomsten av intelligent utomjordiskt liv i jordens närhet är vittnesmålen från den amerikanska militären David Grusch. År 2023 vittnade han under ed inför den amerikanska kongressen om att han har kännedom om ”svarta program” där USA ska ha plockat upp kraschade icke-mänskliga farkoster.
− Man vet inte vad man ska tro, säger Henrik Nordvall, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.
Det vore konstigt om vi lämnade walk over i den här frågan.
Han ansvarar för den nya universitetskursen ”UFO - från foliehatt till forskningsämne”, som ges vid Linköpings universitet i vår. Kursen tar sig an ämnet ur flera olika perspektiv: utbildningsvetenskapligt, psykologiskt, religionsvetenskapligt, kulturvetenskapligt och naturvetenskapligt. Undervisningen kommer lyfta aktuella astronomiska studier där forskare söker efter intelligent utomjordiskt liv men också diskutera till exempel källkritik och vetenskapliga metoder.

Henrik Nordvall. Foto: Sofia Nyström.
Studiebesök på ufo-arkiv
Under kusen i vår ska studenterna bland annat göra studiebesök på Archives for the unexplained (AFU) i Norrköping. Verksamheten är ansluten till Riksorganisationen UFO-Sverige och i arkivet finns omkring 75 000 rapporter om ufo-observationer från olika delar av världen.
− Ur ett folkbildningsperspektiv är den verksamheten väldigt intressant. Det är ett imponerande arkiv som de har lyckats bygga upp, säger Henrik Nordvall.
Han tycker att arkivet ger uttryck för det stora engagemang som finns i ufo-frågan. Ur hans perspektiv är det självklart att universiteten bör ha en central roll i sökandet efter svar, inte minst med tanke på att det florerar mycket konspirationsteorier och falska uppgifter.
Allt fler forskare närmar sig frågan med nyfikenhet i stället för med skepticism.
− Det vore konstigt om vi lämnade walk over i den här frågan. Vi har ju metoder och tillvägagångssätt inom akademin för att ta reda på saker och bedöma information.
Studerar ljusfenomen på himlen
En av gästföreläsarna på ufo-kursen vid Linköpings universitet är Harvardprofessorn Avi Loeb. Han är en pionjär inom fältet och leder det internationella forskningsprojektet Galileo. Där söker forskare efter spår av utomjordisk intelligens eller utomjordisk teknologi nära - och på - jorden.

Beatriz Villarroel. Foto: Erik Lundback.
En svensk forskare inom fältet är Beatriz Villarroel, forskare inom astronomi vid Nordiska institutet för teoretisk fysik. I sin forskning studerar hon snabbt försvinnande ljusfenomen på himlen. Hennes projekt Exoprobe är det närmsta ufo-jakt man kommer inom akademin i Sverige. I projektet söker hon efter ljusblixtar från utomjordiska farkoster. Det kan låta som science fiction, men hon är hoppfull om att de ska hitta något.
− Det är inte alls osannolikt som jag ser det. Vi människor kan skicka tekniska artefakter som kan färdas långt ut i rymden, så varför skulle inte andra också kunna göra det? Vi vet idag att det finns många jordliknande exoplaneter bara i Vintergatan och då inser man att det är osannolikt att människan är ensam i universum.
År 2022 tilldelades hon det internationella L'Oreal-UNESCO For Women in Science-priset för ”International Rising Talents” och var då den första svenska forskaren att ta emot priset.
Läs intervjun med Beatriz Villarroel i serien Vägen till akademin: För Beatriz går musiken och forskningen hand i hand (Curie) Länk till annan webbplats.
Forskare möter motstånd
Beatriz Villarroel upplever att öppenheten ökar inom akademin kring SETI-forskning, där SETI står för ”search for extraterrestrial intelligence”. Att det är så bekräftas av en amerikansk studie från 2023 (1). Den visar att allt fler forskare närmar sig frågan med nyfikenhet i stället för med skepticism.
Jag måste få veta, och för att få svar behöver vi ta igen de 80 år som vi har förlorat på grund av stigmat.
− Samtidigt möter forskare stort motstånd när de söker bidrag. I princip all forskning bedrivs med privata donationer. Dessutom vill många vetenskapliga tidskrifter och konferenser inte röra ämnet så det är svårt att få studier peer review-granskade. Att ägna sig åt SETI på heltid innebär en överväldigande risk för karriärsdöd, säger hon.
Trots det har hon inga planer på att byta inriktning.
− Detta har blivit som ett kall för mig. Jag vill veta hur det ligger till. Jag måste få veta, och för att få svar behöver vi ta igen de 80 år som vi har förlorat på grund av stigmat.
Hon hoppas att acceptansen för SETI-forskningen ska öka, och att förutsättningarna för forskningen ska bli bättre. Under hösten beviljades hon etableringsbidrag från Vetenskapsrådet, och det ser hon som ett uttryck för ökad öppenhet.
− Det känns väldigt, väldigt stort och jag känner mig väldigt hedrad.
Vill se ett svenskt SETI-center
Något som Beatriz Villarroel gärna skulle vilja se är ett nationellt SETI-center, likt det tyska centret IFEX på universitetet i Würzburg. Ett svenskt SETI-centrum skulle, om Beatriz Villarroel får välja, gärna kunna ha sitt säte vid Stockholms universitet eller i Uppsala, där forskaren Erik Zackrisson sedan ett par år tillbaka söker efter signaler från högteknologiska samhällen långt ut i rymden, i avlägsna planetsystem.
Man brukar tala om ontologisk chock i sådana sammanhang, när hela ens världsuppfattning ändras.

Mattias Marklund. Foto: Sofia Sabel.
Enligt Mattias Marklund, huvudsekreterare för natur- och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet, utesluter Vetenskapsrådet som finansiär inte på något vis SETI-forskning. Finansieringen är öppen för alla forskningsområden.
− Det finns olika typer av bidrag att söka för centrumbildningar. Vi utlyser till exempel medel för Excellenscenter. Dessa medel riktas till nya forskningsområden som kräver flera olika typer av ämneskompetenser. Ett excellenscenter för det här området vore inte alls otänkbart, förutsatt att de sakkunniggranskare vi anlitar anser att det håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet i konkurrens med andra ansökningar, säger han.
Han tror inte att det kommer några riktade satsningar från staten till SETI-forskning.
− Det finns väldigt många brinnande frågor, i en väldigt utsatt budgetsituation. Det handlar till exempel om hur Sverige ska stå sig i den nya teknikutvecklingen, och så har vi säkerhetsläget i omvärlden som påverkar hur vi bedriver forskning.
Delar du bilden att det finns ett stigma kring forskning om ufon och utomjordiskt liv i jordens närhet?
− Ja, det tror jag, om man med stigma menar en viss skepsis. Och det är inte orimligt. Om det framförs påståenden som avviker väldigt mycket från den nuvarande världsbilden måste man också avkräva tydliga bevis.
Tror du att det finns risk att forskningsansökningar som handlar om de här frågorna avfärdas på grund av själva frågeställningen?
− Vi kan aldrig helt utesluta att individuella åsikter kan få ett inflytande i våra granskningar men vi har grundliga granskningsprocesser, utförda av paneler med internationella experter. Som finansiärer måste vi göra strategiska avvägningar kring vad som ger störst utväxling för de pengar vi investerar.
Bra om fler forskare närmar sig frågan
Enligt Mattias Marklund ser man på Vetenskapsrådet ingen ökning av antalet ansökningar som handlar om intelligent utomjordiskt liv eller ufon, trots skiftet i den amerikanska debatten, men han utesluter inte att det kan ändras framöver.
− Vad som kommer att hända om 30−50 år är väldigt svårt att avgöra.
Henrik Nordvall tror att det är bra om fler forskare närmar sig frågan. Samtidigt ser han att vissa välrenommerade, internationellt erkända forskare ibland uttalar sig tvärsäkert om att intelligent utomjordiskt liv finns trots att de forskar inom helt andra ämnen, och det tycker han är problematiskt.
− Bara för att de är framstående inom sina fält betyder inte det att de har rätt om detta. Det finns många forskare som tror på gud, men det betyder inte nödvändigtvis att gud finns. Det är viktigt att hålla isär vad vi tror och vad vi vet. Samtidigt kan vi inte avfärda möjligheten att utomjordiska civilisationer finns utan att noggrant undersöka saken.
Därför är det viktigt att ha koll på våra föreställningar om utomjordiskt liv, så att vi inte projicerar dem på upptäckten.
Förändrar vår världsuppfattning
Om forskare skulle hitta bevis för att civilisationer från andra världar har besökt oss här på jorden kan det får stor betydelse, tror Beatriz Villarroel och Henrik Nordvall. Ett möjligt scenario är att man hittar avancerad teknik som är så gammal att den inte kan ha uppfunnits av människor, och går ut med upptäckten offentligt. Även om det skulle vara revolutionerande tror Beatriz Villarroel inte att en sådan nyhet skulle slå ner som en bomb. Snarare ser hon framför sig en ganska lång process där bevisen stegvis blir alltmer övertygande.
− Det lär ta tid att bekräfta att allt verkligen stämmer, men om man lyckas skulle det vara omvälvande. Man brukar tala om ontologisk chock i sådana sammanhang, när hela ens världsuppfattning ändras.
Henrik Nordvall tror att det, i en sådan situation, har stor betydelse om det sker någon form av kommunikation med den upptäckta utomjordiska civilisationen, men tillägger att även övergiven teknik skulle kunna få stor betydelse.
− Om vi skulle komma över utomjordisk teknik från en civilisation som ligger långt före oss i utvecklingen kan det innebära ett stort tekniksprång.
I slutändan, konstaterar han, har vi ingen aning om vad en eventuell utomjordisk civilisation kan vilja oss, men en sak är säker:
− Vi kommer tolka situationen utifrån vår kulturella förförståelse. Därför är det viktigt att ha koll på våra föreställningar om utomjordiskt liv, så att vi inte projicerar dem på upptäckten.
(1) Faculty perceptions of unidentified aerial phenomena Länk till annan webbplats.
Ufo
Beteckningen ufo är en förkortning av engelskans unidentified flying object (oidentifierat flygande föremål). Numer används även beteckningen unidentified aerial phenomenon (UAP)
Årets folkbildare 2024
Författaren och ufogranskaren Clas Svahn på UFO-Sverige blev nyligen utsedd till Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och Folkbildning, VoF.
Årets folkbildare 2024 – Vetenskap och Folkbildning Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 5 februari 2025
Färre doktorandtjänster, en grundutbildning som inte lockar till forskning eller en migrationslag som gör det svårare att rekrytera utländska doktorander. Varför minskar egentligen...
Nyhet 29 januari 2025
Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...