Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

NYHET

Hantering av fusk utreds igen

Idag är det högskolan själv som utreder vid misstanke om forskningsfusk. Det finns flera brister i systemet och regeringen tillsatte i början av oktober en utredning för att kartlägga hur man hanterar misstänkt forskningsfusk och för att eventuellt föreslå förändringar.

– Vi är väldigt nöjda att utredningen blir av, det är viktigt för att upprätthålla förtroendet för forskningen, säger Marianne Granfelt, generalsekreterare på Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).

Frågan om hur forskningsfusk ska hanteras utreddes senast 2006, men SUHF liksom Vetenskapsrådet uppmanade 2013 den dåvarande regeringen att tillsätta utredningen som nu kommit till stånd.

– Min känsla är att det varit fler fall de senaste åren. Och sedan 2006 har organisationen ändrats, det som låg på Vetenskapsrådets bord hanteras sedan 2007 av expertgruppen för oredlighet vid Centrala etikprövningsnämnden (CEPN), men när man bör använda den är oklart, säger Marianne Granfelt.

Hon pekar också på att det idag finns många oklarheter om hur man ska göra, till exempel vid internationella samarbeten, eller hur omfattande en utredning ska vara.

– Ska till exempel doktorander och kolleger utredas också?

SUHF har inga specifika önskemål om vilka åtgärder som utredningen ska komma fram till, utöver att de måste leda till ökad rättssäkerhet och kortare handläggningstider.

– Vi får ta ställning till de förslag som kommer.

Utredare ska leda arbetet

Regeringen har utsett Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, till särskild utredare. Hon tror att hon fått uppdraget eftersom hon har lång erfarenhet av universitetsvärlden och har varit inblandad i stora projekt, som till exempel sammanslagningen av Gotlands högskola och Uppsala universitet.

Utöver henne utser utbildningsdepartementet nu ett expertråd där olika aktörer inom universitetsvärlden ska vara representerade.

– Min uppgift är att leda arbetet och tillsammans med expertrådet och sekreterare för utredningen samla in synpunkter och information från de aktörer som regeringen listat.

Det står också i direktiven att utredningen ska se på hur andra länder löst hanteringen av forskningsfusk.

– Vilka länder står inte, men det är rimligen jämförbara länder som de skandinaviska länderna. I flera av dessa har man blandsystem, där en oberoende instans utöver högskolan är delaktig i utredningar av misstänkt fusk.

En av många brister

Expertgruppen för oredlighet vid CEPN är en oberoende instans. Gruppen har hittills hanterat nio fall sedan den inrättades 2010 och kan endast lämna yttrande i en utredning om högskolan begär det.

– Det finns ingen omedelbar rätt att överklaga vilket är en av många brister i dagens system, säger Jörgen Svidén, kanslichef på CEPN.

Endast ett av expertgruppens nio fall är ett sådant ”överklagande”.

Jörgen Svidén välkomnar även han en utredning.

– Idag präglas hanteringen av oredlighet på våra lärosäten av strukturlöshet. Det har lett till att definitionen av oredlighet och påföljdssystemet skiljer sig mellan olika lärosäten.

Han pekar också på att det finns en intressekonflikt i att lärosäten utreder sina egna fall.

– Detta leder till misstro kring processen.

Han hoppas att utredningen mynnar ut i strukturerade krav på hur expertgruppens utredningar ska utföras, och att detta också innebär rätt att beslagta undersökningsmaterial, liksom större befogenheter.

– Dagens yttranden borde ersättas av beslut.

Större rättssäkerhet behövs

Margaretha Fahlgren tar upp några av bristerna som finns i dagens hantering av forskningsfusk.

– Det finns ett behov av att tydliggöra hur misstankar ska hanteras. Det behövs större rättssäkerhet, både den som anmäls och den som anmäler är i väldigt utsatta positioner. Ibland är det svårt också att skilja uppenbart fusk från slarv och det behövs en diskussion kring hur god forskningssed ska föras vidare inom forskningsmiljöerna.

Utredningen kommer att starta så fort expertrådet är tillsatt och ska vara klar 25 november 2016.

Läs också i Curie: Hur ska forskningsfusk utredas?

Utredningens uppdrag

Utreda hur begreppen god sed och oredlighet i forskning används.

Se på hur högskolors ansvar för upprätthållande av god sed i forskningen kan förtydligas.

Kartlägga hur oredlighet i forskning hanteras i andra länder.

Bedöma om ett oberoende organ ska kunna utreda misstanke om oredlighet i forskning hos andra forskningsutförare än högskolor.

Bedöma om det bör vara möjligt för enskilda att vända sig till ett oberoende organ för att anmäla misstänkt oredlighet i forskning.

Göra en översyn av verksamheten vid expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden och vid behov föreslå en ny ändamålsenlig organisation för oberoende utredningar av oredlighet i forskning.

Föreslå hur rättssäkerheten vid bedömning av misstänkt oredlighet ska kunna garanteras för både den anmälde och den som anmäler.

Utreda behovet av offentlig insyn liksom behovet av integritet för den enskilde

Ta ställning till om det bör finnas en bortre gräns för när utredningar om oredlighet i forskning ska få initieras.

Så hanteras forskningsfusk idag

Forskningsfusk, eller som det kallas formellt, oredlighet i forskning, hanteras idag av den högskola eller det universitet där forskningen bedrivs. Rektor är skyldig att utreda misstänkt fusk enligt högskoleförordningen.

Anmälan om misstänkt fusk ska göras till dekanus som tar anmälan vidare till rektor om den bedöms som seriös. Rektor bestämmer om det ska utredas och hur. Nationella expertgruppen för oredlighet vid Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) kan också göra ett yttrande om rektor begär det.

Om utredningen kommer fram till att det förekommit oredlighet bestämmer rektor påföljden, som kan innebära arbetsrättsliga åtgärder såsom allt från varning till avsked. Man tar också ställning till om man ska kontakta tidskrifter för att dra tillbaka artiklar.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 6 februari 2019

Teresia Borgman

Forskningsetik bör diskuteras i betydligt större utsträckning än idag och fler behöver ta ansvar för de här frågorna. Det menar forskare som Curie talat med. – Vi väljer väg när d...

Nyhet 13 december 2017

Anders Nilsson

En rad nyheter som berör forskningsetik har på kort tid presenterats på europeisk och svensk nivå: nya uppförandekoder, nya rekommendationer för etisk prövning och en ny myndighet....

Krönika 8 juni 2015

Det pågår just nu en debatt om huruvida man bör implementera så kallad ”evidensbaserad politik”. Evidens känns som lite av ett modeord och det verkar finnas oklarheter i vad som eg...