Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Lina Bunketorp Käll i gymnastiksal med skolelever som springer mot fotografen. 

Lina Bunketorp Käll har studerat sambandet mellan barns fysiska aktivitet och deras skolresultat. I studien deltog elever från en skola i Mölndal. Barnen på bilden går i samma skola men har inte deltagit i studien. Foto: Anna Rehnberg

NYHET

Aktiva elever presterar bättre

Elever som är fysiskt aktiva presterar bättre i skolan. Det visar en studie av Lina Bunketorp Käll om skolbarn som fått två extra lektioner med lek och rörelse i veckan.

Lina Bunketorp Käll är forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet. Hon har nyligen avslutat en studie kring sambandet mellan barns fysiska aktivitet och deras skolresultat.

Studien utgick från en skola i Mölndal, där femteklassarna sedan 2004 fått två extra lektioner med lek och rörelse i veckan. Forskarna jämförde i vilken grad eleverna uppnådde de nationella målen i matte, svenska och engelska fyra år före förändringen och fem år efter. I gruppen ingick 408 barn.

Resultaten jämfördes också med kontrollgrupper i tre andra skolor som inte fått motsvarande fysisk aktivitet. De sammanlagda resultaten pekar på att skolresultaten i alla de tre ämnena påverkas positivt av ökad fysiskt aktivitet. Också data kring könsskillnader och mental hälsa hos de barn som fått extra idrott har samlats in och kommer att presenteras så småningom.

Förbättra barns lärande

Ska vi förbättra barns lärande måste vi ta till olika medel och jag skulle värdesätta om lärarna generellt hade större kunskap om hur barns hjärnor utvecklas och kan stimuleras, säger Lina Bunketorp Käll.

Fysisk aktivitet har effekt på nycellsbildning, ökar produktionen av kroppens ”må-bra-hormoner” och innebär att hjärtat pumpar ut blodet i kroppen snabbare. Ökat blodflöde till hjärnan gör att nervcellerna får mer syre, vilket behövs för att upprätthålla inlärningsfunktioner.

Sitter man mycket stilla i skolan så försämras blodflödet kraftigt.

Hon menar att en viss effekt troligen också kan uppnås med avbrott för fysiska aktiviteter i klassrummet och med estetiska lärprocesser som dansmatte.

– Det finns inget exakt svar på när kopplingen mellan fysisk aktivitet och inlärning är som starkast, men i princip är hjärnan mest formbar under de tidiga barnaåren, säger hon.

Ny sorts hjärnträning

En ny variant av hjärnträning, som tränar motorik och kognition med kroppen som redskap, är en annan intressant möjlighet, enligt Lina Bunketorp Käll. Nu vill hon och hennes kolleger gå vidare för att undersöka om hjärnan med hjälp av denna nya sorts hjärnträning faktiskt kan omforma sig till att bli mer effektiv i lärandesituationer.

– Vi har sökt pengar för att kunna gå på djupet i en ännu mer väldesignad, randomiserad studie där vi slumpar barn till olika grupper, säger hon.

Lina Bunketorp Källs webbsida på Göteborgs universitet. Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Vilken ny kunskap behöver skolan?

Studien

I studien jämfördes drygt 400 elever som fått två extra lektioner med lek och rörelse i veckan, med kontrollgrupper i tre andra skolor som inte fått motsvarande fysisk aktivitet. Studien publicerades nyligen i tidskriften Journal of School Health.

Relaterat innehåll

Krönika 27 februari 2024

Finns det ett annat sätt att använda våra digitala hjälpmedel som skulle föra människor närmare varandra? Annie Lindmark skriver om metaverse – framtidens internet.

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Krönika 13 november 2023

Är det ens möjligt att eliminera vissa åsikter, och kan provocerande idéer hänga samman med värdefulla egenskaper? Julia Aspernäs skriver om politisk psykologi.