Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Olika avbildningar av hjärnan.

Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, enligt skollagen från 2010. Men hur stort inflytande ska nya rön om hjärnan ha på undervisningen? Foto: SPL/IBL Bildbyrå

NYHET

Vilken ny kunskap behöver skolan?

Neurovetenskapen bör ha större inflytande i skolans värld. Det menar Torkel Klingberg som är professor i ämnet. Men Roger Säljö, professor i utbildningsvetenskap, är kritisk mot den hållningen.

– Lärare undervisar barn, inte hjärnor, säger han.

Enligt skollagen från 2010 ska skolans undervisning, på samma sätt som sjukvården, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men traditionellt har skolan styrts mer av politiska beslut och pedagogiska modenycker, menar Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Skräckexemplet är när man införde den så kallade helordsmetoden för läsinlärning och mängdläran som start på matematikinlärning. Det var metoder som baserades mest på åsikter och som fick katastrofala följder, säger han.

Torkel Klingberg är författare till boken Den lärande hjärnan som bygger på resultat från ett forskningsprojekt i Nynäshamn. Det gick ut på att studera samband mellan hjärnans mognad, miljön, utvecklingen av minnet och skolprestationer. Boken har fått god spridning och Torkel Klingberg menar att den något överbryggt klyftan mellan lärarutbildning och vetenskaplig forskning.

– Om vi vill ha en vetenskapligt baserad undervisning så behöver vi ett helt nytt fält, där vi pusslar ihop discipliner som neurovetenskap, kognitiv psykologi, pedagogik och IT och skapar ett nytt, brett forskningsområde om lärande, säger han.

Skolan måste vara med

Roger Säljö, professor i utbildningsvetenskapvid Göteborgs universitet, håller med om att det finns ett behov av att bredda kunskapsbasen kring skolundervisningen. Men han är samtidigt kritisk till en för stark koppling mellan skolundervisning och en disciplin som neurovetenskap.

– Skolan ska göra så mycket mer än att förmedla kunskap. Det är en normativ verksamhet där värderingsfrågor måste finnas med. Man kan inte heller att tala om skolan som en samlad enhet. Det är en mycket heterogen verksamhet. Därför måste skolan vara med och sätta agendan för forskningen, säger han.

Från årsskiftet börjar den nya myndigheten Skolforskningsinstitutet att arbeta. Uppdraget är att väga samman och sprida forskningsresultat kring vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i utbildningsväsendet, samt att initiera praktiknära forskning. I årets budgetproposition föreslås ett anslag på 30 miljoner för det första verksamhetsåret.

Roger Säljö är dock tveksam till om det kommer att få några genomgripande konsekvenser inom det jätteområde som skolvärlden är. Men han tror att verksamheten kommer att kunna spela en viss roll som ingång för skolor som vill ta till sig forskning och starta utvecklingsarbeten.

Torkel Klingbergs webbsida på Karolinska institutet. Länk till annan webbplats.
Roger Säljös webbsida på Göteborgs universitet. Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie: Aktiva elever presterar bättre

Du kanske också vill läsa

Nyhet 6 september 2016

Redaktionen

Hon skriver om allt från könstester i samband med OS till nätverkande som feministisk kunskapsform. Erika Alm är lektor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet och har i sin for...

Nyhet 18 april 2016

Redaktionen

Hon skriver om kroppar och själar. Virginia Langum forskar om relationen mellan kropp och andliga upplevelser och är docent i engelsk litteratur vid Umeå universtitet. Hon är också...

Krönika 3 maj 2016

I mitt förra inlägg skrev jag om tankestilspluralismen i humaniora. Denna pluralism kan mycket väl göras synlig också om man fäster blicken på ett enskilt ämne. Tyska, alltså det ä...