Vid de stora universiteten som i Linköping finns forskarservice och stöd för att underlätta ansökningsprocessen och öka forskarnas chanser att få sin ansökan beviljad. Samma stöd finns inte alltid på de mindre lärosätena i Sverige.

Friheten krymper i akademin

English 2017-09-26

Den akademiska friheten minskar i flera av Europas länder. Det visar årliga mätningar i det internationella forskningssamarbetet V-dem. Sverige ligger bra till i deras mätningar. Men när det gäller institutionell frihet hamnar vi bland de sämre i Europa.

Forskares frihet att välja forskningsproblem, att publicera och yttra sig om resultat minskar i Europa.

– Vi ser en påtaglig försämring de senaste åren i Ungern, Polen, Makedonien, Serbien och Tjeckien. Det gäller inte bara akademisk frihet. Även exempelvis yttrandefrihet, organisationsfrihet och mediers frihet begränsas, säger Staffan I Lindberg som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han är en av fyra forskningsledare i Varieties of Democracy, V-Dem, ett stort internationellt forskningssamarbete som mäter demokrati utifrån ett antal olika indikatorer. Forskarna har gått tillbaka ända till år 1900 och gjort uppskattningar för varje år, fram till idag.

En indikator mäter akademisk frihet. Mätningarna presenteras i en femgradig skala, där noll betyder att det inte finns någon akademisk frihet alls, och fyra att den är total.

– I Polen har betyget på senare år minskat från nära fyra till 3,5, i Makedonien från nära fyra till två och i Serbien och Ungern från fyra till tre. Tjeckien ligger nära tre.

Oönskad inriktning

Ungern drog till sig uppmärksamhet tidigare i år när regeringen införde en ny lag som hotade Centraleuropeiska universitetet, CEU. Universitetet grundades i Budapest efter kommunismens fall 1991 av den ungerskfödde miljardären Georg Soros.

CEU är dock registrerat i USA och är det enda av 27 utländska universitet i Ungern som inte har en filial på hemmaplan. Det är enligt den nya lagen ett krav. Skrivningen fick massiv kritik eftersom den uppfattades som riktat direkt mot CEU. Efter påstötningar av den egna politiska gruppen i EU-parlamentet backade premiärminister Orban och skriver om lagen.

– Jag tror inte att det sista ordet är sagt. Det finns en agenda. Orban vill ha ett slags ”demokrati” utan en rad grundläggande fri- och rättigheter. CEU är en liberal bastion som orubbat står på demokratins sida. Universitetet är det mest oberoende i landet eftersom det finansieras av Soros.

Under tryck

I Turkiet är den akademiska friheten nära noll efter att ha legat på 3 så sent som 2008. Där har säkerhetstjänstens jakt på oppositionella i hög grad drabbat universitet – som har stängts ner – och forskare – som har avskedats eller till och med satts i fängelse.

Även i USA har man sett en svag nedgång för den akademiska friheten de senaste två åren. Den nedgången är dock inte statistiskt säkerställd.

– Men följer man nyhetsrapporteringen kan man notera att Trump attackerar faktabaserad kunskap. På delstatlig nivå finns exempel på att man drar ner finansieringen till akademin. I Wisconsin har delstatsledningen avskaffat fast anställning för forskare och gett universitetens styrelser rätt att avskeda professor för nästan ingenting.

Helene Hellmark Knutsson som är minister för forskning och högre utbildning, tycker att utvecklingen är oroande.

– Det är inte så många år sedan som vi såg demokratins segertåg över världen. Nu ser vi en tendens åt andra hållet. Det är oroväckande. Akademisk frihet är en grundpelare i en demokrati. Vi påtalar det via EU-kommissionen när det gäller EU:s medlemsländer.

Brister i Sverige

Sverige ligger nästan i topp i V-Dems mätningar. Men också här finns brister. Stiftelsen Academic Rights Watch som bevakar akademisk frihet i Sverige dokumenterade i fjol över 20 fall. De handlade bland annat om inskränkningar i yttrandefriheten.

– Vi har sett hundratals fall i Sverige sedan starten 2014, ungefär lika många alla år. Men vi ser bara toppen av isberget, säger Erik J Olsson som är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och en av stiftelsens grundare.

Academic Rights Watch bevakar också bland annat universitetens frihet i förhållande till staten. Den är mindre i Sverige än i många andra länder, enligt Erik J Olsson, som hänvisar till en brittisk studie som publicerades i juni.

I den har forskaren Terence Karran och medarbetare jämfört lagstiftningen i 28 EU-länder avseende bland annat friheten att forska och undervisa, autonomi från staten, kollegialt styre och anställningstrygghet. Sverige kommer först på plats 23 av 28, men före bland andra Ungern, Danmark och Storbritannien. I topp hamnar Kroatien, Spanien och Bulgarien följt av Tyskland och Österrike.

Regeringen tillsätter rektor

Det svenska resultatet påverkas av att utbildningens frihet inte är reglerad i grundlagen. Det har också stor betydelse att regeringen tillsätter rektor och majoriteten av ledamöterna i lärosätenas styrelser.

– Det följer av att statliga universitet och högskolor formellt är myndigheter. Regeringen utser myndighetschefer. Men det har aldrig hänt att en annan rektor anställts än den universitetets styrelse föreslagit, säger Helene Hellmark Knutsson.

Staffan I Lindeberg tycker dock att systemet borde riggas mer hållbart.

– Det är principiellt fel att statsmakterna tillsätter ordförande och majoritet av styrelser. I ett förändrat politiskt läge har statsmakter som vill begränsa akademisk frihet redskap att göra det.

Autonomi ökade inte friheten

Autonomireformen som infördes i juni 2011 innebar mer självstyre för universiteten. Men för forskare har den lett till minskad frihet med mindre av kollegialt styre, enligt Mats Ericsson som är ordförande i Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf. Han säger att han ”inte ser något som har ökat den akademiska friheten för de enskilda forskarna de senaste tio åren”.

– Finansieringssystemet har minskat friheten. Andelen fria medel, basanslag, har sjunkit. Politikerna har gjort stora satsningar på prioriterade områden, vilket betyder att andra nedprioriteras. Ofta ska rektor avgöra vilka som får söka anslag. Totalt sett är styrningen större idag när det gäller vem som får göra vad.

Läs också i Curie: Regimkritik kan kosta jobbet

Text: Siv Engelmark
Foto: Zoltan Balogh