2018-09-04 Tuula Teeri och Martin Wikström, VD resp. forsknings- och utbildningspolitisk expert, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Ta vara på Sveriges förutsättningar

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Tuula Teeri och Martin Wikström

Det är problematiskt att utbildnings-, innovations och forskningsfrågor varit nästintill osynliga under valrörelsen. Sveriges nya riksdag och regering behöver slå vakt om Sverige som kunskapsnation och agera för att landet långsiktigt ska kunna konkurrera, möta samhällsutmaningarna och främja välståndet. Basen i detta är ett utbildningssystem från grundskola till universitet som grundar sig på vetenskap och som presterar i den internationella toppligan.

Sverige som kunskapsnation möter ökad internationell konkurrens. För att landet i framtiden ska kunna fortsätta vara nyskapande, bidra till att möta samhällsutmaningar och värna välståndet behövs kraftansträngningar och reformer. Och vi har goda förutsättningar.

Det handlar inte bara om pengar och investeringar. Våra universitet och högskolor är centrala för samhällsutvecklingen och lärosätena ska bidra med nyskapande forskning, utbildning av hög kvalitet och samverkan för värdeskapande. En nyckel till att kunna möta de stora samhällsutmaningarna är att möjliggöra samverkan i alla led. Den långsiktiga fria ”nyfikenhetsstyrda” forskningen får inte stå i motsatsställning till behovet av att styra forskningsresurser mot breda utmaningsområden eller innovationsfrämjande insatser.

En nyckel till att kunna möta de stora samhällsutmaningarna är att möjliggöra samverkan i alla led.

För att lärosätena ska kunna skapa värde och leverera på en internationellt konkurrenskraftig nivå behövs stabila och förutsägbara förhållanden samt möjligheter att kunna agera självständigt och utveckla egna styrkeområden. Alla lärosätens verksamheter ska vara av hög kvalitet, men de ska samtidigt kunna ha olika inriktning.

Det är dags att förnya det svenska styrnings- och resursfördelningssystemet och vi har stora förväntningar på att styr- och resursutredningen (STRUT), ledd av Pam Fredman, får stor betydelse. De initiala förslagen är spännande och flera av dem har potential att bidra till ett mer relevant och kvalitetsdrivande system.

Utredningen föreslår bland annat att en form av fleråriga överenskommelser mellan huvudmannen och individuella lärosäten introduceras, vilket är vanligt förekommande i länder som Finland, Singapore och Danmark. Överenskommelserna bör primärt handla om att öka lärosätets självstyre vid strategiska prioriteringar, profilering och målsättning. Att värna akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är centralt. Samtidigt skulle införandet av överenskommelser kunna minska dagens alltför ryckiga och detaljerade styrning av lärosätena, bidra till ett mer långsiktigt perspektiv samt förstärka lärosätenas interna ledarskap.

För att ett sådant system ska kunna fungera måste regeringens förmåga att utföra analyser och utvärderingar stärkas. Dessutom bör enskilda lärosätens strategier få utrymme i förhandlingarna inför överenskommelserna. Samtidigt ska lärosätenas ansvar för att nå de gemensamt överenskomna målen öka. Erfarenheterna från andra länder visar att överenskommelser behöver tid till att utvecklas. Därför kan det vara av intresse att först utföra pilotförsök med ett mindre antal lärosäten.

Forskningspolitiken behöver vara stabil och långsiktig. Utredaren föreslår att forsknings- och innovationspropositionen vart fjärde år ska ersättas av en proposition som också inkluderar lärosätenas utbildningsuppdrag. För att garantera utbildningarna kvalitet och framtidsrelevans behöver forskningen och utbildningen komma ännu närmare varandra. Men resursnivån för utbildningen har halkat efter och måste öka avsevärt – så att våra studenter får den kunskap och intellektuella färdigheter som kännetecknar högre utbildning i världsklass.

Vi ser positivt på utredningens förslag men vill understryka långsiktigheten och vikten av att se lärosätena som en del av det större samhället. Den avgående regeringen införde ett tioårigt perspektiv i forskningspropositionen 2016 som åtminstone delvis fick genomslag i exempelvis samverkningssatsningarna. En möjlighet är att ett tio- till tolvårigt strategiskt perspektiv införs med rullande utvärdering och uppdatering under varje mandatperiod. Så skulle politikens kontinuitet öka samtidigt som nödvändiga justeringar utförs med jämna mellanrum. Sverige skulle kunna få ett styr- och resurssystem i världsklass.

Tuula Teeri, VD, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
Martin Wikström, Forsknings- och utbildningspolitisk expert, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien