Skriv artikeln på svenska först!

2003 skrevs enligt Doktorand­spegeln 78 procent av alla doktors­avhandlingar vid svenska universitet på engelska. Idag har den siffran ökat till runt 90 procent. Dessutom är nästan all kurs­litteratur på engelska och mycket av den muntliga undervisningen sker på engelska. Samtidigt föredrar studenterna enligt Språk­rådets rapport Parallella fackspråk Student­perspektiv i högre utbildning svenska i nästan alla undervisnings­situationer – före­läsningar, hand­ledning, seminarier, kurslitteratur och examination.

Det finns flera studier som visar på problem med engelska som vetenskapligt språk för den som inte har det som förstaspråk. En av dem är en studie av forskare vid KTH/Chalmers som visade att svenska studenter presterar signifikant sämre om de undervisas på engelska än på svenska (1).

Ett forskarlag vid universitet i Queensland, Australien, publicerade samma år en omfattande intervjuundersökning där drygt 900 forskare från åtta länder deltog. Kontentan av den var att ”användningen av engelska som vetenskapens gemensamma språk utgör ett stort hinder för att maximera bidraget från personer som inte har engelska som modersmål till vetenskapen.”

Forskarlaget pekade på flera specifika hinder. Jämfört med en doktorand, som har engelska som modersmål, behöver en doktorand som inte har detta 91 procent längre tid för att läsa ett dokument på engelska. Och vid publicering av en text tog det 51 procent längre tid att skriva texten på engelska för de deltagare i undersökningen som inte hade engelska som modersmål än för engelska modersmålstalare. Dessutom behövde naturligtvis den engelska texten också extra språkgranskning om den var skriven av en doktorand som inte hade engelska som modersmål.

Den leder också till att den vetenskapliga vokabulären på svenska inte utvecklas

Det är egentligen självklart att en andraspråkstalare ytterst sällan skriver lika snabbt som en förstaspråkstalare. Ingen undersökning behövs för att inse detta. Perfekt tvåspråkighet är mycket sällsynt och förutsätter att talaren har vuxit upp i en tvåspråkig familj och miljö och dessutom fortsatt att använda två språk lika mycket.

Engelskans expansion på svenskans bekostnad inom akademin leder inte bara till att studenternas förståelse av ämnesinnehållet försämras och att kurslitteratur på svenska blir allt mer sällsynt. Den leder också till att den vetenskapliga vokabulären på svenska inte utvecklas, kort sagt till en domänförlust för svenskan. Det norska Språkrådet har föreslagit att kurslitteratur på norska bör subventioneras av staten. Det är en väg som bör prövas även i Sverige för att motverka utvecklingen. Idag är det billigare än någonsin att trycka böcker, även i små upplagor.

Skriv alltid den första versionen på svenska, spara den digitalt och gör den allmänt tillgänglig genom öppen tillgång på nätet.

Tack vare språkteknologins utveckling finns det idag en mycket enkel lösning på det här problemet för svenska forskare och studenter, oavsett om det gäller språket i en avhandling eller i internationella vetenskapliga publikationer: Skriv alltid den första versionen på svenska, spara den digitalt och gör den allmänt tillgänglig genom öppen tillgång på nätet. Översätt sedan texten med ett neuralt maskinöversättningsverktyg, vilket bara tar några sekunder. Översättningen måste naturligtvis språkgranskas, men tidsvinsten är betydande.

På det här sättet bevaras svenska som vetenskapligt språk samtidigt som texten blir tillgänglig för forskare som inte behärskar svenska

Säkert har enskilda akademiker i Sverige redan räknat ut att det innebär en produktivitetsvinst att först skriva en text på svenska och sedan översätta den med ett neuralt maskinöversättningsverktyg. Men det avgörande för svenska språkets ställning inom akademin är att man sätter detta i system. Därför bör studenter och forskare inte bara uppmuntras, utan till och med uppmanas, att första skriva sina uppsatser, artiklar och avhandlingar på svenska. Därefter bör de låta översätta dem till exempelvis engelska med hjälp av neurala maskinöversättningsverktyg. Kostnaderna för de kommersiella versionerna av sådana verktyg är försumbara, särskilt för institutioner.

Dessutom kan neurala maskinöversättningsverktyg naturligtvis användas för att översätta all kurslitteratur i digitaliserad form på engelska och en rad andra språk till svenska. Dessa verktyg håller numera så pass hög klass att det till och med är rimligt att översätta från språk, som man egentligen inte förstår, till svenska. Däremot är maskinöversättningar åt andra hållet till språk, som man överhuvudtaget inte förstår, självfallet inte att rekommendera. Då har man ju inga möjligheter att själv kontrollera översättningen.

På det här sättet bevaras svenska som vetenskapligt språk samtidigt som texten blir tillgänglig för forskare som inte behärskar svenska

Dessutom bör möjligheten att organisera simultanöversättningar i realtid vid undervisning på engelska undersökas. Genom en sådan lösning kan studenterna åtminstone välja vilket språk de vill höra föreläsningen på. Även på detta område har språkteknologin utvecklats språngartat. I samband med firandet av 400-årsjubileet av invigningen av Peterskyrkan införde den påvliga basilikan Sankt Petrus i Vatikanen en AI-stödd liveöversättningstjänst. Den gör det möjligt för deltagarna att följa den heliga mässan på 60 språk med hjälp av sina egna smarta mobiler.

Detta initiativ utgör den första storskaliga tillämpningen av simultantolkning med AI inom Vatikanen. Det är bara en tidsfråga innan liknande lösningar utvecklas för universitetsvärlden.

Den snabba teknikutvecklingen gör det möjligt att stärka det svenska språkets ställning i akademin och samtidigt förbättra förutsättningarna för både studenter och forskare. Det är hög tid att lärosätena tar tillvara på den här möjligheten.

Per-Åke Lindblom, ledamot Språkförsvaret
Olle Käll, ordförande Språkförsvaret

1. English-medium instruction and impact on academic performance: a randomized control study (De gruyter mouton) Länk till annan webbplats.