Sverige satsar mest – men når inte forskningstoppen

– Vi står oss internationellt bra, sammanfattar Karin Tegerstedt, analytiker på Vetenskapsrådet, men tillägger att man kanske kunde förvänta sig ett ännu bättre resultat.

I internationell jämförelse är Sverige ett av de länder som satsar allra mest resurser på forskning och utveckling, sett till vårt lands storlek och BNP.

– Sverige lägger väldigt mycket pengar, men når ändå inte upp i högsta toppen.

I listan där världens länder rankas efter antal vetenskapliga publiceringar hamnar Sverige på plats 24. När siffran slås ut på antal invånare är vi på plats 11 bland OECD-länderna. I listan över hur mycket pengar olika länder lägger på forskning och utveckling, sett till andel av BNP, hamnar Sverige klart högre – på plats 3 bland OECD-länderna efter Israel och Sydkorea.

Sverige lägger väldigt mycket pengar, men når ändå inte upp i högsta toppen.

I Forskningsbarometern jämförs också forskningens genomslag, baserat på citeringsstatistik. I den listan hamnar Sverige strax över det globala genomsnittet. 11 procent av våra publiceringar finns bland de 10 procenten mest citerade artiklarna i världen. I listans topp finns Storbritannien, på över 13 procent.

Kina växer snabbt

En tydlig trend i den globala forskningsvärlden är att Asien och framför allt Kina expanderar massivt. Det är ingen nyhet för årets forskningsbarometer, men de nya siffrorna visar att utvecklingen håller i sig. Under de senaste 20 åren har publikationerna från Asien femdubblats och världsdelen står nu för hälften av världens forskningspublikationer. Kina ensamt står för hela 27 procent, följt av USA på 14 procent.

– Effekterna av det kommer visa sig i framtida statistik, säger Karin Tegerstedt.

Samtidigt som USA förväntas backa ökar Kina både sett till antal publiceringar och genomslag. Karin Tegerstedt beskriver det som att Kina på grund av landets storlek utmanar de etablerade principerna för vad som brukar ge genomslag.

– Generellt har länder med mycket internationella samarbeten starkare genomslag för sin forskning. Vi ser det rent konkret i att artiklar med forskare från olika länder citeras mer, men detta gäller inte för Kina. Där samarbetar forskare ganska lite internationellt men citeras ändå mycket eftersom man får så många citeringar inom det egna landet.

Att Sverige har lyckats behålla sin position kan delvis förklaras av att vi har en annan ämnesprofil än Kina.

Forskningsbarometern visar att många länder tappar i citeringsstatistiken på grund av Kinas expansion – men det gäller inte Sverige.

– Det kan vi vara nöjda med. Vi behåller vår position i citeringsstatistiken trots att Kina växer och tar andelar, säger Karin Tegerstedt.

Att Sverige har lyckats behålla sin position kan delvis förklaras av att vi har en annan ämnesprofil än Kina.

– Vi bedriver mycket forskning inom klinisk medicin, där Kina ännu inte dominerar.

”Med trygga anställningar kommer bra forskning”

Karin Tegerstedt tycker att Forskningsbarometern ger en bra bild av hur svensk forskning presterar i internationell jämförelse. Hon tror att rapporten kan vara ett användbart verktyg för universitetsledningar och beslutsfattare, som styr över satsningar och resurser.

Ett kapitel handlar om forskningens personal, och tar bland annat upp olika aspekter kopplat till tjänster och karriärvägar. Där framgår att antalet forskare som har tjänst som biträdande lektor inte har ökat, trots att det är en uttalad politisk ambition.

– Från politiskt håll vill man få upp antalet biträdande lektorat, som är trygga meriteringsanställningar, men det lyckas man alltså inte med. När vi tittar 20 år tillbaka ser vi att de här anställningarna har legat kvar på samma nivå. I stället ökar antalet postdoktorer jättemycket. Det tycker jag är värt att lyfta.

Hon menar att bristen på trygga meriteringsanställningar skulle kunna vara en del av förklaringen till varför Sverige inte når den internationella forskningstoppen, trots att vi satsar så mycket pengar på forskning och utveckling.

– Vi tror ju att med trygga anställningar kommer också bra forskning, och med bra forskning kommer ett större genomslag.

Humaniora uteslöts delvis i Forskningsbarometern

Årets upplaga av Forskningsbarometern publicerades i början av oktober, och något som har väckt debatt är hur Vetenskapsrådet hanterar humaniora i analysen. Hela forskningsområdet har uteslutits i delarna som handlar om forskningens genomslag, vilket motiveras med att datan som används är bristfällig för humaniora.

Underlaget till Forskingsbarometern hämtas från Web of Science, en databas som enligt Karin Tegerstedt har både fördelar och nackdelar. En fördel är att täckningsgraden är hög, särskilt inom naturvetenskapliga ämnen. Web of Science har också en strikt urvalsprocess vilket gör databasen tillförlitlig. Det minskar till exempel risken för falska artiklar.

En barometer ska väl innehålla alla väder?

En nackdel med Web of Science är att den har starkt fokus på engelskspråkiga artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Det innebär att svensk humaniora inte täcks så bra eftersom det inom det här området finns en stark tradition av att skriva på svenska och publicera sina resultat i andra typer av publikationer, till exempel i böcker.

I tidigare versioner av Forskningsbarometern har humanioras genomslag ändå redovisats, och då visat att svensk humanistisk forskning står sig stark i internationell jämförelse. Men i år valde Vetenskapsrådet alltså att utesluta humaniora i vissa delar.

Kan bidra till mystifiering

En som har reagerat på detta är Linus Salö, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet. Han har kritiserat beslutet tillsammans med sociologen Mats Benner i ett inlägg på tankesmedjan Humtanks webbplats.

Till Curie säger Linus Salö att han förstår argumenten från Vetenskapsrådet gällande att det inte går att redovisa humanioras forskningsgenomslag baserat på data från Web of Science – men han tycker att Vetenskapsrådets hantering är olycklig.

– Jag är mer fascinerad än indignerad. Men jag tycker att det är att ta en lätt väg ut att bara plocka bort humaniora. En barometer ska väl innehålla alla väder? Om man tar fram en rapport med underrubriken ”svensk forskning i internationell jämförelse” och sedan bara utesluter humanistisk forskning – då får man nog räkna med att det kommer synpunkter.

Dessutom vill även forskare inom humaniora utvärderas.

Han menar att Vetenskapsrådets hantering av humaniora i Forskningsbarometern riskerar att bidra till mystifieringen av den humanistiska forskningen, och ge vatten på kvarnen åt dem som inte ser humaniora som ”riktig vetenskap”.

– Det handlar om legitimiteten för den här forskningen, även om rätt få av oss vurmar för citeringsmått. Dessutom vill även forskare inom humaniora utvärderas. Vi vill också vi veta hur det går och hur vi ligger till i internationell jämförelse, och vem ska göra utvärderingen om inte Sveriges största statliga forskningsråd?

Går att utvärdera även humaniora

I stället för att bara ta bort humaniora tycker han att utmaningarna med metoden borde föranlett en diskussion inom Vetenskapsrådet: Är måtten som man använder i Forskningsbarometern verkligen bra? Han nämner Norge och Storbritannien som exempel på länder som har hittat andra sätt att utvärdera forskning – inklusive humaniora. I stället för att mäta citeringar kan man till exempel utvärdera olika forskningsområdens relevans och betydelse. Det kan ske genom utvärderingspaneler, där aktörer från olika delar av samhället får komma till tals.

– I slutänden får man fundera igenom vad det egentligen är man vill veta om svensk forskning. Om man vill veta någonting som är lätt att jämföra med andra länder så kommer man antagligen behöva använda sig av mått som publicerings- och citeringsstatistik, säger Linus Salö.

Det enklaste sättet att fånga in humaniora i den typen av kartläggningar är som han ser det att byta databas från Web of Science till OpenAlex.

Open Alex kan ge bättre publiceringsdata

Karin Tegerstedt delar bilden att ett sådant skifte delvis skulle kunna lösa problemet. Till nästa upplaga av Forskningsbarometern, som kommer år 2027, förbereds en övergång till OpenAlex. Databasen täcker fler olika typer av publikationer jämfört med Web of Science.

Karin Tegerstedt menar att man från Vetenskapsrådet inte har velat gå för snabbt fram i bytet av datakälla, men att man nu bedömer att OpenAlex börjar bli tillräckligt stabil.

– Open Alex innehåller mycket mer än Web of Science och kan ge en mer rättvisande bild av svensk forskning, men det kommer fortfarande vara svårt att beräkna andel topp 10 procent högst citerade publikationer eftersom citeringsgraden fortfarande är låg, säger hon.

”Kritiken kom oväntat”

Enligt Karin Tegerstedt var man från Vetenskapsrådets sida oförberedd på att beslutet att ta bort humaniora i delar av Forskningsbarometern skulle väcka debatt.

...nu har det tagits beslut om att Forskningsbarometern ska kompletteras med ett sådant tillägg

– Vi tänkte att vi var ansvarsfulla som inte tog med humaniora i den här delen, eftersom datan brister. Kritiken kom oväntat, men i efterhand förstår vi att det finns ett starkt symbolvärde kopplat till att inte synas i den här statistiken. Vi borde gjort något annat för att synliggöra humanioras genomslag och nu har det tagits beslut om att Forskningsbarometern ska kompletteras med ett sådant tillägg.

Exakt hur kompletteringen ska göras diskuteras fortfarande. Karin Tegerstedt håller med om att paneler är en bra metod för att utvärdera forskning men ser inte riktigt att metoden passar just i det här fallet. En möjlighet som undersöks är i stället ifall man kan hämta inspiration från Leidenuniversitetet i Nederländerna, och deras utvärderingar.

– Istället för att titta på hur stor andel av publiceringarna som kvalar in bland världens 10 procent mest citerade artiklar tittar de på andelen publikationer som uppnår en viss mängd citeringar. Det är nog någon sådan modell som vi har tänkt applicera i tillägget för humaniora, säger Karin Tegerstedt.

Forskningsbarometern utvecklas ständigt

Hon framhåller att metoderna som används vid framtagningen av Forskningsbarometern är under ständig utveckling.

– Vi tycker att vi blir bättre varje år, men det finns alltid mer man vill göra.

...men det är inte säkert att en uppgång alltid speglar faktiska framsteg inom forskning och utveckling.

Hon tycker till exempel att det skulle vara bra med mer analys kring olika länders uppgångar och nedgångar. I årets barometer är det inte bara Kina som ökar påfallande mycket i antal publiceringar och citeringar. Även länder som Saudiarabien och Egypten ökar kraftigt – men det är inte säkert att en uppgång alltid speglar faktiska framsteg inom forskning och utveckling. Enligt Karin Tegerstedt kan en plötslig ökning i antal publiceringar och citeringar också vara ett utslag för otillåtna tilltag med syfte att få det att verka som man är mer framstående än man i själva verket är.

– Från vissa länder vet vi till exempel att det förekommer köpta medförfattarskap. Alltså att man betalar för att få en person listad som medförfattare i en vetenskaplig artikel utan att personen faktiskt har bidragit. Den typen av fenomen kunde vara värdefullt att belysa närmare och diskutera mer i Forskningsbarometern.

Läs mer:

Forskningsbarometern 2025 (Vetenskapsrådets webbplats) Länk till annan webbplats.

När barometern snurrar (Humtanks webbplats) Länk till annan webbplats.