Lönetrösklar, korta tidsbegränsade anställningar och bristen på tydliga karriärvägar stänger ute allt fler forskare från andra delar av världen. Foto: Sixteen Miles Out, Unsplash
debatt
Goda villkor krävs för att forskare ska välja Sverige
Nationalitet och kön avgör vad forskare tjänar och hur deras karriärmöjligheter och tillgång till finansiering ser ut. Vill vi att internationella talanger ska stanna här kan vi inte erbjuda dem sämre villkor än svenska forskare. Det är också hög tid att komma tillrätta med könsskillnaderna inom akademin, skriver representanter för Naturvetarna och National Junior Faculty.
Ämnen i artikeln:
Makthavare och arbetsgivare är tongivande i debatten om att Sverige saknar spetskompetens och att vi måste locka hit fler högutbildade från andra länder. Men att rekrytera internationellt är inte svårt. Det är Karolinska institutet ett bevis på, där 20 nya forskartjänster genererat över 2 700 ansökningar från 1 560 forskare i 89 länder (1).
Problemet är att vi inte lyckas behålla de utländska talanger som kommer hit, av flera skäl. Lönetrösklar och de korta tidsbegränsade anställningar som är regel inom akademin stänger ute allt fler forskare som kommer från andra delar av världen. Samtidigt missgynnas utländska forskare av avsaknaden av tydliga karriärvägar.
National Junior Faculty, en svensk paraplyorganisation som stöttar juniora forskare, har identifierat systematiska skillnader i karriärmöjligheter baserat på ursprungsland och kön vid sex svenska lärosäten. Det handlar inte bara om lön, utan även om tillgång till tjänster och forskningsbidrag. Det finns ett tydligt mönster. Kvinnliga och utländska forskare är i majoritet på basnivå, men ju högre upp i karriärstegen desto färre blir de.
Problemet är att vi inte lyckas behålla de utländska talanger som kommer hit, av flera skäl.
Trots att regleringsbreven sedan länge innehåller mål för att jämna ut könsfördelningen bland nyrekryterade professorer har inte ett enda lärosäte hittills lyckats nå målet att hälften av de nyrekryterade professorerna ska vara kvinnor (ska vara uppnått 2030). Sämst till ligger Karolinska Institutet, KI, med en avvikelse på -25 procentenheter från målet för perioden 2021-2023, näst högst avvikelse, - 20 procentenheter, har Sveriges lantbruksuniversitet. (2)
Dessa skillnader förekommer även på lägre nivåer. Medan 42 procent av dem som sökte en tjänst som assisterande professor på KI 2023 var kvinnor, utgjorde de bara 37 procent av dem som erbjöds en sådan tjänst. Samma år stod unga kvinnliga forskare bakom 51 procent av ansökningarna om nationella forskningsmedel, men utgjorde endast 37 procent av dem som beviljades medel. Jämförelsevis var 49 procent av de sökande respektive 63 procent av dem som beviljades medel, unga män. Diskrepansen i finansiering gör sannolikt kvinnor mindre konkurrenskraftiga till högre positioner. En enkät bland juniora forskare på KI bekräftar bilden: 60 procent av männen anser att alla har lika möjligheter, men bara 40 procent av kvinnorna.
Lönedata för postdoktorer och biträdande universitetslektorer vid KI, Linköping, Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholms universitet visar skillnader i lön mellan personer med svenska namn och personer med icke-svenska namn. Postdoktorer med namn som identifierades som icke-svenska tjänade i genomsnitt 1 772 SEK mindre per månad än de med svenska namn, efter att hänsyn tagits till kön, ålder och universitet. Resultatet var statistiskt signifikant. Biträdande universitetslektorer med namn som identifierades som icke-svenska tenderade att tjäna 1 037 SEK mindre per månad än de med svenska namn, justerat för titel och år för doktorsexamen.
Är det rimligt att förlora tusenlappar varje månad på grund av sitt namn?
En masteruppsats om hur Vetenskapsrådets forskningsmedel fördelades 2015–2021 visar dessutom att personer med namn som identifierades som asiatiska, afrikanska eller latinamerikanska hade 20–40 procent lägre beviljadegrad jämfört med personer med svenska namn (3).
Är det rimligt att förlora tusenlappar varje månad på grund av sitt namn? Vi tycker inte det. Här krävs ökad transparens och delaktighet, men framför allt att lön och karriärmöjligheter baseras på kompetens – inte kön och etnicitet.
Kvalitet är ett prioriterat forskningspolitiskt mål. Goda villkor och likvärdiga möjligheter är en förutsättning för att skickliga forskare ska välja Sverige och leverera forskning av hög kvalitet. En bonus på det blir dessutom ett steg mot att råda bot på Sveriges kompetensbrist.
Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna
Steering Group, National Junior Faculty
- Drygt 2 700 ansökningar till KI:s 20 forskartjänster med fokus på excellens (Karolinska institutet) Länk till annan webbplats.
- Mål för nyrekryterade professorer och biträdande lektorer 2025–2028 (UKÄ) Länk till annan webbplats.
- Adeeb Naasan, Karolinska Institutet, Global Health, 2022, "Ethnicity, Gender & The Swedish Research Council: Quantitative Intersectional Analysis of Global Health Grant Applications from 2015-2021" (Masteruppsats)
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 2 december 2025
Nyhet 11 november 2025
Nyhet 22 oktober 2025