Dags för akademin att fylla kunskapsluckan om ufon

I Vinter i P1 (1 januari 2025) lyfter Bodil Jönsson, fysiker och tidigare professor vid Lunds universitet, ett högaktuellt ämne: vår tids pågående kunskapsförmörkelse. Under senare tid har denna blivit alltmer uppenbar genom ett minskande förtroende för forskning både här i Sverige och i andra länder. För att motverka denna kunskapsförmörkelse framhåller Bodil Jönsson vikten av beprövad erfarenhet och kritiskt tänkande för att bedöma utsagor om verkligheten.

Detta gäller inte minst frågan om UAP, “Unidentified Anomalous Phenomena” – eller ufon, som det tidigare kallades. Det handlar alltså om observationer av anomala objekt i luftrummet, havet eller rymden. Sociala och mediala normer gör att de flesta instinktivt avfärdar möjligheten att dessa fenomen skulle vara verkliga. Det är en reaktion som visar på kunskapsförmörkelsens inverkan. Det utbredda stigmat har länge varit ett hinder för publik diskussion och akademisk forskning i ämnet. Men ett ämne som inte blir genomlyst genomgår ingen sund kunskapsutveckling. Behovet av att beskriva, förstå och förklara fenomenet är enormt.

Risken med att inte veta vad som rör sig i luftrummet har implikationer för flygsäkerhet och säkerhetspolitik.

Trots att fenomenet är väl dokumenterat sedan åtminstone 1940-talet finns det hittills inga entydiga vetenskapliga svar på frågan om dessa objekts ursprung och egenskaper. De kan inte kopplas till känd teknologi, varken militär eller civil. Tillgänglig kunskap om fysik och ingenjörskonst kan inte förklara de egenskaper, beteenden och rörelsemönster som har dokumenterats och verifierats genom radar, videoupptagning och visuella observationer.

Risken med att inte veta vad som rör sig i luftrummet har implikationer för flygsäkerhet och säkerhetspolitik. Det visar myndigheters strävanden att utreda frågan. En hearing om UAP, där bland annat piloter vittnade, hölls i EU-parlamentet Bryssel i mars 2024. I amerikanska kongressen har sedan 2022 ett antal utfrågningar kring UAP-frågan hållits. Den senaste, som hölls den 1 maj i år, samlade kongressledamöter, forskare samt före detta statliga säkerhetsrådgivare, underrättelsepersonal och officerare.

I över 80 år har spekulationerna kring fenomenet pågått, utan att någon auktoritet offentligt tagit frågan på allvar.

Utfrågningarna har visat att den amerikanska försvarsmakten åtminstone sedan 1950-talet har inrättat flera program för att inhämta såväl kunskap som fysiska objekt av okänt ursprung, teknologi och syfte. Dessa program har även haft uppgiften att av säkerhetsmässiga skäl undanhålla och förringa kunskap om fenomenet från allmänheten. Här har vi en stor del av roten till det utbredda stigmat.

Program för att studera UAP har funnits i många länder, så även i Sverige, där FOA och senare FOI sedan 1960-talet har samlat in rapporter om oidentifierade föremål i vårt luftrum.

Förutom säkerhetsmässiga aspekter representerar UAP ett betydligt djupare humanistiskt problem. I över 80 år har spekulationerna kring fenomenet pågått, utan att någon auktoritet offentligt har tagit frågan på allvar. Avsaknaden av vetenskapligt belagda svar skapar alternativa förklaringsmodeller, vilka får stor påverkan på såväl individers liv som den offentliga debatten. Kunskapsförmörkelsen fördjupas när observationer ignoreras och vittnesmål avfärdas.

Att stenar faller från rymden, ett fenomen som vi nu vetenskapligt studerar som meteoriter, blev allmänt accepterat först under 1700-talet.

Historiskt finns många exempel på idéer som initialt avfärdats, men som genom beprövad erfarenhet och vetenskaplig prövning blivit del av vår accepterade förståelse av naturen. Galileos heliocentriska världsbild är en sådan. Att stenar faller från rymden, ett fenomen som vi nu vetenskapligt studerar som meteoriter, blev allmänt accepterat först under 1700-talet. Klimatförändringen förnekades länge av många. Nu är den ett vetenskapligt faktum och dess effekter är tydliga för de flesta av oss.

Det är tydligt att fenomenet representerar en avsevärd kunskapslucka, vetenskapligt och samhälleligt. Här finns potential till ny kunskap inte minst inom områden som energiteknik, fysik och materialvetenskap. Ett interdisciplinärt forskningsfält som undersöker fenomenets tekniska, fysikaliska, sociala, kulturella och säkerhetspolitiska aspekter skulle kunna ha enorma möjligheter. Frågan har dessutom direkt existentiella implikationer – om dessa objekt inte är våra egna, vems är de och varifrån kommer de? Att få bekräftelse på närvaron av en högre form av ickemänsklig intelligens skulle innebära ett ontologiskt och epistemologiskt paradigmskifte.

Det finns dock tecken på att situationen är på väg att förändras. Internationellt har forskargrupper som studerar UAP etablerats, bland annat vid Stanford University, Harvard University och Universität Würzburg. Peer-granskade artiklar i ämnet publiceras i vetenskapliga tidskrifter inom ett antal ämnesområden, såsom historia, juridik, filosofi, psykologi, fysik och teknik. Curies artikel ”Ufon blir akademiskt ämne” tar upp att sökandet efter intelligent utomjordiskt liv börjar tas på större allvar inom akademin.

Ufon blir akademiskt ämne (Curie)

I artikeln lyfts en universitetskurs på grundnivå vid Linköpings universitet samt ett forskningsprojekt som nyligen fått medel från Vetenskapsrådet som exempel på att det börjar röra på sig även i Sverige.

Avsaknaden av vetenskapligt belagda svar skapar alternativa förklaringsmodeller

Den samlade vetenskapliga bidraget till området måste dock bli avsevärt större. Tvärdisciplinära forskargrupper behöver stöd för att kartlägga fenomenet, formulera frågeställningar och utveckla forskningsmetodik. Kurser på både grundläggande och avancerad nivå liksom forskarutbildning behövs för att belysa fenomenet. Internationella samarbeten behöver etableras för kunskapsutbyte och nätverksbyggande.

Underskatta inte akademins roll i den offentliga diskussionen! Genom att kombinera empiriska observationer, den långa historiken av rapporter om fenomenet samt nya möjligheter att samla in och analysera sensordata, kan vetenskapen utveckla vår förståelse av fenomenet. Empiriskt underlag saknas inte. Varje år rapporteras tiotusentals observationer världen över.

Bodil Jönssons rekommendation att använda vår beprövade erfarenhet och vårt eget kritiska tänkande för att bedöma utsagor om verkligheten är i högsta grad giltig inom detta område. Det är hög tid att bryta kunskapsförmörkelsen kring UAP.

Anders Warell, professor i industridesign, Lunds universitet