Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Historisk byggnad i tre och fyra våningsplan. På innergården kan man på håll se några människor.

Foto: University of Cambridge

NYHET

Oviss framtid för brittisk forskning utan EU

Oron är stor bland brittiska forskare inför att landet ska lämna EU. Brittisk forskning får stora anslag från EU och den fria rörligheten av arbetskraft underlättar rekrytering av toppforskare från hela Europa. Svensk-brittiska samarbeten kan också påverkas.

Storbritannien planerar att lämna EU år 2019. Artikel 50 aktiveras troligen i mars 2017 och därmed inleds två år av förhandlingar.

– Det finns en oro, säger Johan Lindberg, rådgivare på Vinnova för svenska forskargrupper som söker medel från EU:s forskningssatsning Horisont 2020.

Många har kontaktat Vinnova sedan Brexit vann folkomröstningen i juni. Näst efter Tyskland är Storbritannien den vanligaste samarbetspartnern för svenska forskargrupper inom Horisont 2020, som hittills årligen delat ut omkring 2 miljarder kronor till projekt där svenska organisationer är inblandade.

Statsvetaren Ian Manners, är en av kontaktpersonerna för Brexitfrågor på Köpenhamns universitet. Han har främst blivit kontaktad av journalister, men också av svenska och danska forskare.

– Forskare ställer detaljfrågor som ”Vem ska jag sluta avtal med för att det ska gälla efter att Storbritannien gått ur”? På det finns inget svar idag.

Än så länge är allt som vanligt

Den brittiska regeringen har lovat att respektera resultatet av folkomröstningen. Premiärministern Theresa May meddelade i oktober att regeringen formellt kommer att meddela Europeiska rådet om Storbritanniens avsikt att lämna EU i slutet av mars 2017 och därmed aktivera artikel 50.

Än så länge är allt som vanligt.

– Tills medlemskapet upphör fortsätter Storbritannien att vara ett medlemsland med de rättigheter och skyldigheter som är kopplade till ett EU-medlemskap, meddelar Lucía Caudet, talesperson vid EU-kommissionens avdelning för entreprenörskap, innovation och forskning, genom sin presskontakt.

– Juridiska personer och forskare från Storbritannien är till dess berättigade att delta i EU-projekt och ta emot EU-medel.

Förhandling först när artikel 50 aktiverats

Ingen från EU-kommissionen kan eller vill spekulera i konsekvenser för forskarsamhället när Curie frågar. Först när artikel 50 aktiverats tas nästa stora steg.

Kommissionens talesman Margaritis Schinas sa med eftertryck under sin presskonferens 3 oktober att de inte är villiga att, som Theresa May önskar, inleda förberedande diskussioner innan artikel 50 aktiverats. “No negotiation without notification Länk till annan webbplats.”, upprepade han. Först när denna artikel aktiverats kommer förhandlingar att inledas.

– Och ingen vet hur de går. Om Storbritannien ska delta i Horisont 2020 måste de antingen få nationell finansiering öronmärkt för det eller betala någon form avgift till EU. Medlemsavgiften går ju delvis till forskningsbudgeten, säger Johan Lindberg, Vinnova.

Oro för EU-projekt

En akut oro hos brittiska forskare rör pågående projekt under Horisont 2020. När landet lämnar EU riskerar de att stå med projekt baserade på Horisontmedel som i det läget endast delvis betalats ut. I augusti lovade regeringen att de kommer att ersätta forskningsmedel Länk till annan webbplats. som ett projekt skulle fått under Horisont 2020.

Anne Glover, vice rektor vid University of Aberdeen och tidigare vetenskaplig rådgivare till EU-kommissionens ordförande, påpekar dock att ersättningen endast gäller påbörjade projekt inom Horisont 2020. Den ersätter inte de EU-medel som forskarlag hade kunnat söka efter 2019, om Storbritannien hade stannat kvar i EU.

Det är oklart om forskning prioriteras i en framtida regeringsbudget eller i förhandlingen med EU-kommissionen.

Adrian Bird, som är professor i genetik på Edinburgh universitet, litar inte på att forskningen kommer att skyddas.

– Jag är rädd för att forskningen blir något som man kan tänka sig att förlora under förhandlingen, medan det borde vara något att behålla till varje pris. Politiker tänker ofta kortsiktigt, så forskning kan betraktas som en lyx.

Om ekonomin påverkas negativt av utträdet ur EU kommer det också att finnas mindre pengar att lägga på en forskningsbudget, menar både Anne Glover och Adrian Bird.

De flesta brittiska forskare är mycket oroade över Brexit. Flera namninsamlingar har gjorts för att frågan ska diskuteras i det brittiska parlamentet. En av dem samlade in nästan 40 000 underskrifter Länk till annan webbplats..

– Jag skrev under några som också ledde till debatt i parlamentet. Vi var inte framgångsrika, men de fick åtminstone höra våra argument, säger Adrian Bird.

Fortsatt nära samarbete

Michael Moody, Head of Science & Innovation Nordics, SIN, på brittiska ambassaden i Stockholm har precis tillträtt på sin tjänst när Curie frågar om framtiden för svensk-brittiska forskningsprojekt.

– Vi kommer att arbeta för att det nära forskningssamarbetet mellan Storbritannien och Sverige fortsätter, försäkrar Michael Moody.

På frågan om han fått några särskilda direktiv till följd av folkomröstningen svarar Michael Moody att SIN även i fortsättningen har i uppdrag att stimulera samarbeten mellan nordiska länder och Storbritannien, i synnerhet inom Horisont 2020.

– Forskning är ett område som per definition är gränslöst. Det blir framtida samarbeten, även om de kanske kommer att se annorlunda ut.

Han menar också att Storbritannien kommer att fortsätta att vara världsledande inom internationell forskning och innovationssamarbete.

Mindre excellent forskning

Anne Glover håller inte med.

– Ingen vet hur framtiden ser ut. Men mest troligt är att vi under de kommande 5-10 åren får se en successiv minskning av excellent forskning i Storbritannien.

Hon menar att det blir effekten när tillgången till forskningsmedel från EU och fri rörlighet av arbetskraft begränsas.

– Om du bara kan rekrytera från Storbritannien, och inte från hela Europa, kommer det inte att bli de allra bästa forskarna.

Vikten av att kunna arbeta fritt inom EU framhålls också av Adrian Bird.

– Forskning är mer beroende än någonsin av internationella samarbeten. Människor ska kunna komma och gå.

Han är stolt över att Storbritannien har en produktiv och framgångsrik forskningskultur som lockar människor med talang. Men idag påverkar Brexit arbetsklimatet.

– Vi har många forskningsledare här från andra EU-länder, i mitt grannlaboratorium är det en tysk. Brexit hotar deras lojalitetskänsla.

Lever i osäkerhet

Adina Feldman från Sverige har en postdoktortjänst inom epidemiologi på University of Cambridge sedan tre år. Hon framhåller att många av skälen som gjorde att hon sökte sig dit finns kvar idag.

Ett svagare pund och risken för att det blir mindre pengar till forskning skapar dock osäkerhet inför framtiden. Men framför allt är frågan hur länge till man kan bo och arbeta i Storbritannien på samma villkor som idag.

– Vi som är EU-medborgare och bor och jobbar här, men inte har varit i landet i fem år än, lever i osäkerhet över vår framtida status. Det finns också en känsla av att vi inte är lika välkomna som tidigare.

För dem som inte kommer från ett EU-land medför det idag stora begränsningar och kostnader att bo och arbeta i Storbritannien, och frågan är om detta efter utträdet även kommer att gälla EU-medborgare. Theresa May vill inte lämna några garantier Länk till annan webbplats..

Har man stannat fem år Länk till annan webbplats. i ett annat EU-land än sitt eget EU-land, innebär det idag automatiskt permanent rätt till att få bo kvar i det nya landet, idag gäller detta även Storbritannien. Många tror att de som fått permanent uppehållsrätt när Storbritannien går ur EU inte kommer att drabbas av dessa nya begränsningar.

Vill begränsa invandringen

Den brittiska regeringen har gjort tydligt att de vill begränsa invandringen från EU. Länk till annan webbplats. Anne Glover tror inte det blir några undantag för högutbildade och forskare.

Hon pekar också på att tidigare försök med särskilda visum för högutbildade från länder utanför EU till Storbritannien inte fick många att söka. Det var krångligt och dessutom tror hon att bilden av Storbritannien påverkas av den nuvarande invandringsskeptiska debatten.

– Varför skulle man vilja arbeta i ett land där utlänningar inte är välkomna?

Läs också i Curie: Därför vann Brexit

Forskningsbidrag från EU till Storbritannien

Sammanlagt, från 2014 till 30 september 2016, har EU hittills delat ut 2,634 miljarder euro till forskningsprojekt där brittiska organisationer ingår som deltagare under det som kallas Horisont 2020. Horisont 2020 motsvarar forskningsbudgeten i den nuvarande budgetperioden för EU som avslutas december 2020.

Källa: Lucía Caudet, talesperson vid EU-kommissionens avdelning för entreprenörskap, innovation och forskning, genom sin presskontakt.

Krav för bidrag inom Horisont 2020

  • Minst tre EU-länder eller Associerade länder (till exempel Norge eller Schweiz).
  • Icke-EU-länder kan delta om ovanstående minimikrav är uppfyllt.
  • Projektet ska uppfylla specifika forskningsmål: Horisont 2020 innebär riktade utlysningar, begränsat till vissa mål, som till exempel bättre antibiotikaanvändning eller att ta fram alternativa bränslen.

Svenska organisationer är med i forskningsprojekt som fått omkring 200 miljoner euro (2 miljarder kronor) årligen från Horisont 2020.

Källa: Johan Lindberg, National Contact Point, NCP, för Horisont 2020 på Vinnova.

Science and Innovation Network

Prioriterade områden för brittisk-nordiska samarbeten är:

  • Biomedicin/Bioteknik
  • Stordata och smarta städer
  • Alternativ till fossila bränslen
  • Polarforskning i Arktis

Källa: Michael Moody, Head of Science & Innovation Nordics, på brittiska ambassaden i Stockholm

Du kanske också vill läsa

Nyhet 29 maj 2024

Carina Järvenhag

Omkring 40 procent av de svenska väljarna röstar annorlunda i EU-valet än i riksdagsvalet. – Det beror bland annat på att sakfrågorna blir viktigare i EU-valet och att det finns e...

Krönika 28 maj 2024

I EU-valet kan forskare jämföra valrörelser i 27 länder och få mer generell kunskap än vid nationella val. Ändå är intresset för EU-val svalt i forskarvärlden, skriver Bengt Johans...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...