Grundforskare = nyfiken och fri?

Grundforskningen utforskar gränserna för vårt vetande. Den undersöker sådant som vi inte visste att vi inte visste, och ger en kunskapsbas att använda i situationer som vi inte kan förutse idag. Grundforskning är livsnödvändig helt enkelt, men trots det har den ingen precis definition.

Det säger Mats Benner som är professor i forskningspolitik vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han förklarar att det istället finns några olika sätt att ringa in vad som är grundforskning:

− En sätt att definiera grundforskning är att det är ”förutsättningslös forskning”, så kallad ”Blue Sky-forskning”. Alltså när forskare ställer frågor som varken sammanhanget, gängse förväntningar, normer eller beställare pekar ut. En annan populär men lite kontroversiell definition är ”forskning utan tillämpningar i sikte”. Forskaren forskar alltså utan att tänka på vad forskningen skulle kunna användas till och söker kunskap enbart för kunskapens skull.

”Nyfikenhetsdriven forskning” är den tredje definitionen enligt Mats Benner och den hör ihop med de föregående.

− Här menar man att forskarens egen nyfikenhet är den främsta drivkraften till forskningen. Motivationen kommer inifrån och inte utifrån.

Det fjärde sättet att ringa in grundforskning är att beskriva den som ”frontforskning”. Det innebär att forskaren experimenterar, gör anspråk på att ha upptäckt något nytt och utmanar gängse vetande.

− Att det är frontforskning innebär samtidigt att grundforskningen har fel ibland. Den får mycket uppmärksamhet när den presenteras, men visar sig senare inte alltid hålla streck, säger Mats Benner.

Billig och soffbunden forskning

Det var efter andra världskriget som man först började tala om olika typer av forskning och då beskrevs grundforskning som ”billig forskning”.

− Prestigen låg i experimentell och tillämpad forskning som krävde dyra apparater, men för grundforskning behövdes bara en soffa, ett papper och en penna.

Numera är grundforskningen allt mer knuten till avancerad infrastruktur, inte längre så billig och det är inte täta skott mellan grundforskning och tillämpad forskning.

− Fysik lyfts ofta fram som det mest utpräglade grundforskningsområdet, med esoterisk forskning som är svår att styra, men numera finns mycket kommunikation mellan teoretiska fysiker och experimentalister. Uppdelningen i soffbunden grundforskning och apparatbunden tillämpad forskning håller inte längre.

Grundforskning inom naturvetenskap och medicin kan idag till exempel handla om att försöka förklara varför blodproppar uppkommer eller vilka celldelningsprocesser som ligger bakom cancer.

− Här finns ett moment av att du tävlar med andra grupper, att du ska upptäcka nya fenomen och förlopp som varit okända. Man kan göra hastiga upptäckter och få uppleva stora genombrott, så kallade grundforskningsögonblick. Gensaxen CRISPR är ett bra exempel på genombrott inom grundforskning.

Byta perspektiv inom humaniora

Inom humaniora och samhällsvetenskap ger grundforskning inte några hastiga eller plötsliga upptäckter.

− Inom de ämnena finns få lagbundenheter att upptäcka och grundforskningen tar längre tid. Det handlar ju oftast om fenomen som den mänskliga handen eller mänskliga relationer har skapat. Jag tror till exempel att det tar minst fem-tio år innan statsvetare får kläm på varför regeringsbildningen i Sverige numera drar ut på tiden, säger Mats Benner.

Enligt honom handlar grundforskning inom humaniora och samhällsvetenskap ofta om att ta sig an befintliga material på nya sätt, att vända på perspektiven och därmed upptäcka saker som ingen tidigare sett.

− Ett känt exempel är den så kallade Weibullskolan i Lund på 1930- och 40-talen. Weibullskolan var historiker som gjorde rent hus med den gamla historieskrivningen där kungligheter var ädla, kloka och hade en upphöjd nationalkänsla. Weibullskolan visade att kungligheterna ofta var egenkära och småsnåla vanliga människor som agerade utifrån snäva intressen. Historieskrivningen gick från en romantisk pastisch till att bli mer realistisk.

Annan grundforskning har övergivit kungarna och satt produktionen eller byråkraterna i fokus när man studerat gamla material. Med genusglasögon kan också mycket nytt upptäckas.

− Ett annat exempel på grundforskning är när filosofen Michael Foucault på 50- och 60-talen undersökte normalitet genom att studera vad som uppfattas som icke-normalt. Genom att studera vad som är ett mentalsjukhus fick man en bild av samhället i övrigt.

Förskjutning från originalitet

Mats Benner upplever att politiker är väldigt välartikulerade när de talar om tillämpad forskning, men vaga när de talar om grundforskning. Den hyllas, men blir ändå någon sorts politisk restpost.

− Inom forskarsamhället är man medveten om förväntningarna på att forskningen ska komma till nytta. Det är förstås också rimligt att den ska bidra till att lösa stora samhällsutmaningar, till exempel när det gäller dödliga sjukdomar, klimatomställning och nya material. Men risken är att vi bara undersöker ”known unknowns” och inte ”unknown unknowns”. Ett samhälle som bara gör det vi redan gör fast bättre är ju långsiktigt rökt. Vi behöver originalitet.

Mats Benner ser att det skett en långsikt förskjutning från originalitet till kvalitet.

− För 70 år sedan belönades forskning som fick människor att haja till. Forskarna fick arbeta som de ville med en nästan obegränsad tillit. Nu fokuserar man istället på kvalitet, vilket ofta blir synonymt med vad de forskare som dominerar fältet idag anser är rätt.

Enligt Mats Benner syns det i ansökningar till forskningsfinansiärer som Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelserna att forskare anpassat sig till rådande förväntningar.

− Även när man ber forskare att ta risker, vara barnsliga och skicka in idéer snarare än färdiga koncept, så märks att de är impregnerade med den nya synen på vad forskning är. De vill försäkra sig om att deras ansökan inte ska falla på att de inte är trovärdiga, att de inte har tillräckligt bra cv. Det här är en riktig policyutmaning. I den riktigt banbrytande forskningen kan forskarna komma från ingenstans. Det handlar om att våga släppa taget.

Läs också i Curie:

Oväntad upptäckt kan ge ny behandling av MS (Curie)

Fyrsträngat dna väcker hopp om ny cancerbehandling (Curie)

Stort förtroende för forskning i Norden (Curie)

Långsiktighet ger kreativ grundforskning (Curie)

Stark grundforskning ger bra tillämpningar (Curie)