Torsten Persson har tagit initiativ till en ny forskningsinfrastruktur som sammanför ett stort antal register och databaser som kan användas i forskning om pandemin.

Registersatsning ska ge svar på frågor om pandemin

2022-05-24

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastruktur upp som kombinerar ett 20-tal databaser från olika myndigheter och aktörer. Programledaren Torsten Persson hoppas att det ska ge oss en mer fullständig bild av hur pandemin har påverkat samhället.

Även om pandemin just nu tonar ner i Sverige är forskningen om dess effekter på samhälle och individer ännu bara i sin linda. Det konstaterar Torsten Persson som är nationalekonom vid Stockholms universitet och även innehar en rådsprofessur vid Vetenskapsrådet.

– Det finns en massa frågor som vi inte kommer att kunna få svar på förrän i bästa fall om tre-fyra år, säger Torsten Persson.

Han ger exempel på ett antal konkreta ämnen som han hoppas att forskarsamhället ska dyka ner i: vilka undanträngningseffekter har uppstått inom vården, hur har pandemin påverkat psykisk ohälsa, hur har den indirekt drabbat olika grupper i samhället – vilka har förlorat jobbet och har vi en förlorad generation vars inträde på arbetsmarknaden har försenats?

För samman register och databaser

Torsten Persson har tagit initiativ till en ny forskningsinfrastruktur som sammanför ett stort antal register och databaser som kan användas i forskning om pandemin.

– Sverige har fantastiskt fina och världsunika data och de är en källa till bra vetenskap inom både medicin och samhällsvetenskap.

Idén till den nya infrastrukturen fick Torsten Persson när han var en av åtta ledamöter i Coronakommissionen. Politikerna hade skickat med en lång lista med frågeställningar i direktivet och han insåg att allt inte skulle kunna besvaras inom kommissionens ram.

– Det var jättestora och svåra frågor. Som forskare tänkte jag att det här kommer den normala utredningsprocessen inte kunna ta tag i, det krävs både tid och pengar. Ska vi bidra med genuint ny kunskap måste vi göra det själva.

Han startade därför ”Ett forskningsprogram om covid-19 i Sverige – Smittspridning, bekämpning och effekter på individer och samhälle”, vid Stockholms universitet som han leder tillsammans med de yngre forskarna Adam Altmejd, Evelina Björkegren och Olof Östergren. Ett antal fristående forskare inom olika områden blev engagerade.

­– Som fristående forskare kunde vi få tillgång till individ- och företagsdata, analysera dem och skicka vidare bearbetade resultat till kommissionen.

Undersöka pandemins effekter på sikt

När Coronakommissionens arbete gick mot sitt slut började Torsten Persson och hans kolleger fundera på fortsättningen.

– Vi ville ha möjlighet att undersöka långsiktiga effekter av pandemin som inte går att överblicka förrän om ett antal år.

Han kontaktade några finansiärer om stöd att bygga upp en ny infrastruktur och fick snabbast napp hos Riksbankens Jubileumsfond. Fondens anslag till ”En infrastruktur för forskning om covid-19” ska främst gå till dataförsörjning och programmet kommer att anställa en forskningsingenjör som stöd för deltagande forskare. En hemsida kommer även att lanseras före sommaren.

Det finns inga direkta pengar till forskning, utan de forskare som utnyttjar data måste finansiera sina studier inom den egna tjänsten eller med externa medel. En vetenskaplig styrgrupp kommer att bedöma ansökningar – forskare från alla lärosäten kan ansöka om att använda data om de frågor som är godkända enligt etiktillståndet. Flera register kan komma till efterhand om det är önskvärt.

Låta rönen styra inriktningen

– Vi vill låta forskningsrönen organiskt styra den framtida inriktningen.

Man har nu tillgång till data från ett 20-tal myndigheter och aktörer som SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Inera/1177, SOS Alarm, Telia och Swedbank.

Etiktillståndet tillåter samkörning av olika register förutsatt att individer eller företag inte kan identifieras. Databaserna är tillgängliga via SCB:s fjärrplattform MONA.

– SCB är forskarnas personuppgiftsbiträde för den gigantiska datamängden.

Forska om breda samhällsfrågor

Torsten Persson hoppas att infrastrukturen ska användas till att forska om breda samhällsfrågor – frågor som det typiska forskningsprojektet i medicin eller samhällsvetenskap ofta inte riktigt ställer. Frågor om hur pandemin har drabbat ojämlikt i Sverige och vilka indirekta effekter pandemin har på samhället och på människors försörjning och liv.

– Vi känner att det finns en nisch här, att ta fram färska data och koppla ihop frågor om samhälle, folkhälsa och medicin med varandra. Det är ett underbart gränsområde som inte är så beforskat som det borde vara. Pandemin har slagit på olika sätt inom olika samhällssfärer och då krävs ett mer holistiskt och tvärvetenskapligt angreppssätt.

Torsten Persson menar att även om forskningsprogrammet handlar om pandemin kan det indirekt kasta ljus över mer generella frågeställningar om samband mellan hälsa, inkomst och utbildning.

Han är själv involverad i sex-sju olika projekt, bland annat om vad som egentligen hände på äldreboendena och hur smittan tog sig in där. Som nationalekonom är han också engagerad i frågor om hur pandemin slog mot olika typer av företag, och hur träffsäkra företagsstöden egentligen var när det gällde att snabbt få åtgärder på plats.

– Där finns unika data på företagsnivå som gör att detta går att undersöka på ett noggrant sätt.

Text: Helena Östlund
Foto: Hanna Weitz