Aryo Makkos forskar om hur politiker, diplomater och internationella organ agerat under olika historiska skeenden. Framförallt ägnar han sig åt kalla kriget, mellankrigstiden och imperialismen kring förra sekelskiftet. Han vill locka fler till forskningsområdet och göra det mer internationellt.
Vägen till akademin

Återförening väckte intresse för politisk historia

2020-09-01

Historikern Aryo Makko växte upp i Tyskland och minns dramatiken vid återföreningen 1989. Nu leder han Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet.

För Aryo Makko är historieforskningen ett sätt att förstå samtiden och den värld vi lever i. Han är professor i historia vid Stockholms universitet och Pro Futura Scientia Fellow vid SCAS – Swedish Collegium for Advanced Study i Uppsala.

─ Min forskning handlar om hur politiker, diplomater och internationella organ agerat under olika historiska skeenden. De tidsperioder jag ägnar mig mest åt är kalla kriget, mellankrigstiden och imperialismen kring förra sekelskiftet. Hittills har jag främst fokuserat på Sverige och andra mindre stater, säger Aryo Makko.

Skillnad mellan retorik och diplomati

Han har bland annat studerat Sveriges bidrag till Europeiska säkerhetskonferensen på 1970-talet. Konferensen resulterade i att trettiofem stater skrev under Helsingforsdeklarationen med principer för relationer dem emellan, bland annat principen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Aryo Makko upptäckte dock att den svenska politiska retoriken skilde sig från den diplomatiska verkligheten.

─ När det handlade om mänskliga rättigheter i samband med Vietnamkriget agerade Sverige offensivt och i linje med sin politiska retorik. I relationen mellan Sverige och USA fanns utrymme för att komma med sådan kritik.

När det var Sovjetunionen som bröt mot mänskliga rättigheter agerade Sverige annorlunda.

─ Sovjetunionen var det stora säkerhetspolitiska hotet för Sverige och därför agerade Sverige mer pragmatiskt. Mot Sovjetunionen var det andra länder som stod för den hårdaste kritiken.

Fascinerades av utgrävningar

Aryo Makko har varit intresserad av historia sedan barndomen. Han föddes 1979 i den sydtyska staden Augsburg och växte upp i dåvarande Västtyskland. Föräldrarna var assyrier och arbetarklass och familjen bodde nära farfar Israel. Han hade rekryterats från Turkiet till Västtyskland på 1960-talet för att bli arbetare på elektronikföretaget Telefunken.

─ Farfar hade en djup kärlek till litteratur, historia och politik och det präglade mig. Min familj reste mycket och gick alltid på museer och utställningar. Jag fascinerades av de tyska utgrävningarna i mellanöstern, såg barnfilmer med historiska teman och drömde om att bli arkeolog.

Som sexåring såg Aryo Makko att det stod ”Made in West Germany” på en leksaksbil.

─ Jag förstod inte varför det stod West före Germany och frågade pappa. Jag minns att jag blev väldigt förvånad över att det fanns två Tyskland.

Att det fanns ett annat Tyskland gjorde sig sedan påmint då och då. Vissa händelser har han kunnat tolka först i efterhand.

─ I skolan hade vi en äldre lärare som brukade säga ”de andra kommer att gå om oss”, när vi var busiga och inte koncentrerade oss. Först senare förstod jag att hon syftade på kommunisterna i öst.

Upplevde återföreningen

Vid Tysklands återförening 1989 var Aryo Makko tio år och händelsen gjorde intryck.

─ Det blev tydligt att beslut av politiker, diplomater och andra aktörer påverkar många miljoner människors liv. Jag förstod så småningom att politiska beslut inte bara handlar om krig och fred, utan också om ekonomiskt välstånd. Det fascinerande mig. Det fanns djupa sår och stora skillnader mellan östra och västra Tyskland, och med tiden blev jag alltmer intresserad av hur politik och historia hänger samman.

I skolan gick det dock inte särskilt bra, trots att föräldrarna uppmuntrade honom. Han hade lätt för språk och historia, men hade svårt att anstränga sig med sådant han inte var intresserad av.

─ I tonåren fick jag allt sämre betyg och det var mycket annat som lockade, bland annat idrott. Det var nog inte många då som trodde att det skulle gå bra för mig, säger Aryo Makko och skrattar.

När det var dags att börja läsa på högskolan valde han att plugga ekonomi. Det kändes inte möjligt att ha historia som yrke.

─ Jag insåg dock att det krävs ett brinnande intresse om studierna ska gå bra. Därför landade jag i historia och statsvetenskap ändå till slut.

En termin i Stockholm blev fler

En bit in i studierna reste han till Sverige för en utbytestermin vid Stockholms universitet.

─ Jag trivdes bra, fick vänner och upplevde att det svenska högskolesystemet var mer flexibelt än det tyska. Jag kunde designa mina studier mer individuellt här och bestämde mig för att vara kvar.

Aryo Makko tog examen våren 2007 och praktiserade på en människorättsorganisation i Tyskland över sommaren. Han var dock tillbaka i Stockholm redan till hösten.

─ Jag blev erbjuden en doktorandtjänst vid Stockholms universitet innan jag ens hunnit söka någon i Tyskland. Det kändes naturligt att tacka ja.

Som doktorand vid Stockholms universitet befann han sig inte bara i Sverige. Han tillbringade också ett år vid Graduate Institute for International Studies i Schweiz, och ett år vid University of Oxford i England. Han disputerade 2012 och fyra år senare reste han till Harvard University i USA som post dok. Aryo Makko är tacksam för sina erfarenheter.

─ Åren utomlands formade mig mycket. De hjälpte mig att navigera mellan svensk humaniora och andra forskningstraditioner och kulturer. Utan dem hade jag inte kunnat röra mig internationellt på det sätt som jag gör nu.

Rotad i Sverige

Numera är han rotad i Sverige. Hans fru är från Göteborg och de har två söner. På fritiden ägnar han sig mest åt familjen, men försöker också hinna läsa, träna, resa och träffa vänner.

─ Mina gamla kompisar i Tyskland är inte akademiker så med dem kopplar jag av från mitt jobb. Jag är inte en sådan person som tänker på forskning dygnet runt.

En period kändes framtiden oviss och han började fundera på att lämna akademin och göra något annat. Att han fick Pro Futura Fellowship-bidraget av Riksbanken Jubileumsfond 2016 gjorde stor skillnad. Bidraget innebar finansiering i fem till sju år och chans att få fast anställning efter två år.

─ När jag fick bidraget blev det mycket mer konkret att jag skulle bli kvar inom akademin.

Neutralitet under lupp

Nu forskar Aryo Makko på relationerna mellan Sovjetunionen och Europas neutrala länder under kalla kriget.

─ Jag undersöker hur mindre stater som Sverige, Schweiz, Österrike och Irland utformade sin neutralitetspolitik i relation till Sovjetunionen. Mycket av forskningen på det kalla krigets historia är baserad på västerländska arkiv, men under 2010-talet skedde ett rejält genombrott inom forskningen när man började använda källor från det forna östblocket. Perspektivet har breddats och blivit mer globalt och jag försöker följa den trenden.

Han har samarbetspartners i flera länder, bland annat i Ryssland, och lär sig nu ryska för att kunna läsa ryska originaldokument. Material på franska, tyska, engelska och svenska kan han läsa sedan tidigare och en insikt har redan slagit honom.

─ De neutrala länderna betonade oftast att de var neutrala mellan de två blocken, men i mångt och mycket handlade det om att vara neutral mot Sovjetunionen. Neutralitetspolitiken var ett sätt att hantera den supermakt som man uppfattade som ett hot.

Vill bidra till internationalisering

Aryo Makko vill locka fler till sitt forskningsområde och göra det mer internationellt. Sedan några månader är han föreståndare för Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet.

─ Centret blir en plattform för experter inom Sveriges utrikespolitiska historia, folkrättens historia, och inom internationella organisationers och relationers historia. Målet är att stimulera forskningsfälten, väcka studenters intresse och bistå med kunskap och expertis till politiker, diplomater och offentligheten, säger Aryo Makko.

Hans Blix själv kommer att närvara på invigningen, som flyttats till våren 2021 på grund av coronapandemin.

─ Hans Blix har stöttat centret från början och det känns som ett stort ansvar att försöka leva upp till hans gärning. Han är otroligt vass och har varit en bra företrädare för Sverige i världen under lång tid.

Lyfter segregationen inom forskarkåren

Aryo Makko verkar också genom Sveriges Unga Akademi där han valdes in som ledamot 2017. Framför allt vill han lyfta frågor om segregation inom svensk humaniora

─ Historieinstitutionerna och många andra miljöer inom humaniora är väldigt homogena och med min bakgrund sticker jag ut. Det är bra att allt fler forskare inom humaniora publicerar sig på engelska och att fler rekryteras internationellt, men väldigt lite görs åt segregationen inom Sverige. Kanske är tiden mogen att undra varför så få personer med invandrarbakgrund satsar på studier och forskning?.

Det närmaste året ska Aryo Makko forska på Ludwig Maximilians-universitetet och Institut für Zeitgeschichte i München. Han har inte någon erfarenhet av att forska i Tyskland och tycker att det ska bli intressant. Kollegorna i Sverige skojar dock om att han är väldigt tysk. Aryo Makko ler och förklarar:

─ Jag är alltid i tid, har med mig en dagordning till mina möten och det händer att jag hoppar över en fika, om jag behöver bli klar med ett arbete.

13
Text: Eva Annell

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter