Den nya tekniken avslöjar fler motiv och detaljer i hällmålningen i Tumlehed. Här finns sälar, båtar med älghuvuden och en dräktig hjort med yviga horn. Framför hjorten syns något som ser ut som en fälla.

Nasa-metod avslöjar nya motiv i hällmålningar

2020-08-25

Ny teknik kan göra att tidigare forskningsresultat måste omvärderas. I bleknade hällmålningar på en klippvägg på Hisingen träder nya motiv fram – tack vare ett digitalt bildprogram från Nasa. Det innebär att både tolkning och datering kommer i ett nytt ljus.

Mångtusenåriga figurer breder ut sig på en lodrät klippvägg. Färgerna har bleknat men det går att utskilja vågor, en hjort och kanske en tumlare. Här i Tumlehed nära havet på Hisingen finns en av Sveriges mest unika hällmålningar. Vi har tagit oss hitupp på berget efter klättring på branta stigar.

Bettina Schulz Paulsson

Här har arkeologen Bettina Schulz Paulsson testat metoder som hon använt i sin forskning om Europas megalitgravar. I hennes foton från Tumlehed syns fler motiv än de vi ser på plats och de är mycket mer detaljrika.

– Jag ville komma till Sverige för att lära mig nya metoder, men jag hade också metoder med mig som inte var så kända här.

Hon flyttade till Sverige 2016 tack vare en tjänst via EU:s forskningsprogram Marie Sklodowska-Curie Research Fellow och arbetar nu vid institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.

Användbar metod inom arkeologi

En av metoderna hon arbetar med är DStrech, ett digitalt bildprogram som ursprungligen utvecklats av Nasas Jet Propulsion Laboratory och bland annat använts för att söka förekomst av järn på Mars.

Den amerikanske arkeologen Jon Harman insåg att programvaran kunde vara användbar för forskning om hällmålningar och har sedan vidareutvecklat den. DStrech används tillsammans med en digitalkamera och förstärker bleknade färger så att de blir synliga.

Bettina Schulz Paulsson berättar att DStrech funkar lite olika med olika kameror, en av hennes äldre modeller ger bäst resultat. Det kan även användas på hällristningar där fördjupningar syns bättre.

– Programmet är vansinnigt effektivt, man får snabbt resultat. Det är förvånansvärt hur mycket man kan få ut.

Kom med fräscha ögon

Hällmålningen vid Tumlehed upptäcktes 1974 av en ung fågelskådare som letade efter en sällsynt hackspettsart. Platsen är välkänd för forskarna vid institutionen, de åker ofta hit med arkeologstudenter.

Bettina Schulz Paulsson tog med sig kollegan Christian Isendahl och studenten Fredrik Frykman Markurth för att undersöka om det gick att komma vidare med nya metoder.

– Vi kom med nya fräscha ögon till en plats som det har forskats mycket om och det gav spektakulära resultat.

Tack vare den nya tekniken uppenbarade sig flera motiv och mer detaljer än vad man kan se med blotta ögat: sälar, båtar med älghuvuden och yviga horn på hjorten, som är dräktig. Framför hjorten syns något som ser ut som en fälla.

– Det är vansinnigt spännande med älghuvudbåtar, jag ska fortsätta forska om det. De finns i Vitryssland och Norge men annars inte i södra Skandinavien.

Tar med studenter i artiklar

De hade också arbetat med PXRF, ett bärbart röntgenfluorescensinstrument som kan mäta den kemiska sammansättningenen av färg, och visa om det exempelvis är flera lager som målats vid olika tillfällen. Det visade sig vara fallet i Tumlehed.

– Både metoderna är enormt effektiva och de förstör inget.

Studenten Fredrik Frykman Markurth gjorde PXRF-mätningar och fick sedan även vara med i den vetenskapliga artikeln.

– I Tyskland är det vanligt att man tar med studenter i artiklar. Det är viktigt att de tidigt kommer med i det akademiska skrivandet och det är kul att ha studenter med.

Långväga jägare under stenåldern

Fynden innebar att de kunde ändra dateringen av målningarna i Tumlehed till sen stenålder, 4 200-2 500 f Kr, inte från bronsåldern som man trott tidigare.

– Det ändrar delvis allt.

Motiven avslöjar att målningarna har gjorts av långväga jägare, liknande motiv finns bland annat i Alta i Nordnorge. Dalen här nedanför berget var på den tiden en havsvik och det fanns gott om valar, sälar, tumlare och delfiner.

Vattnen var näringsrika eftersom varma strömmar förde med sig plankton. Människor färdades med båt långa distanser för att jaga och fiska säsongsvis. Kring år 4 000 f Kr blev det kallare igen och då minskade tillgången.

Reste runt med familjen

Bettina Schulz Paulssons gigantiska projekt om megalitgravar, deras ursprung och spridning, tog tio år då hon reste runt i Europa, ofta tillsammans med sin familj.

– Om det var för trångt skickade vi in barnen, så att de fick fotografera.

Det blev hennes avhandling och publicerades i den ansedda tidskriften PNAS. Den rönte även stort intresse i media.

– Det var förvånande att bli uppringd av en massa journalister, och den första som ringde var New York Times. Jag trodde de skämtade.

Fortsätta forska om megalitkonst

Nu vill hon fortsätta att forska om megalitkonst, bland annat om megalitiska båtar, om hur sjöfarten har utvecklats, hur långt de reste och vilken teknik som användes.

Hon har med laserscanner – som hon även arbetar med – hittat båtgravyrer i Bretagne som inte var synliga för ögat. Där finns också bilder av valfångst. Det ger indikationer om att människor reste långa vägar.

– Fynden i Tumlehed gör att allt faller på plats.

47
Text: Helena Östlund
Foto: Bettina Schulz Paulsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter