Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Tomas Bergström på sin arbetsplats.

Tomas Bergström är professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet och ingår i den expertgrupp som Folkhälsomyndigheten inrättat med anledning av coronapandemin. Foto: Johan Wingborg.

NYHET

”Vi försöker träffa ett rörligt mål”

Myndigheternas hantering av coronapandemin ska vila på vetenskaplig grund. Hur använder de sig av forskning i beslutsfattandet och vilken roll har forskare spelat? Curie har frågat MSB och Folkhälsomyndigheten och talat med forskarna Tove Fall och Tomas Bergström.

porträttbild Lisa Brouwers

Lisa Brouwers

I januari spreds ett nytt coronavirus som orsakade överfulla sjukhus i den kinesiska staden Wuhan. Samma månad stängde Kina ned provinsen Hubei.

I februari exploderade antal fall i Italien och i mars konstaterade Folkhälsomyndigheten att det fanns en samhällsspridning av coronaviruset i Sverige.

– I början av utbrottet fanns inte mycket information. Vi fick utgå från det som rapporterades från länder som kommit längre i epidemin, säger Lisa Brouwers, som är chef på Folkhälsomyndighetens enhet för analys där 15-20 analytiker, statistiker, nationalekonomer och datavetare arbetar.

Lyckad prognos

När sjukvården överbelastades i Italien och pandemin nådde Sverige i mars las stort fokus på att vården skulle ha tillräckligt många intensivvårdsplatser.

– Vi beräknade ett worst case scenario utifrån från det som hände i Wuhan, säger Lisa Brouwers.

Med utgångspunkt från bland annat den här beräkningen gjorde regionerna sedan en kraftsamling och platserna har räckt till.

På Folkhälsomyndigheten arbetar också Maria Axelsson, chef på enheten för epidemiologisk uppföljning. Här jobbar 10-15 personer som är utbildade sjuksköterskor, läkare eller forskare inom epidemiologi.

Hennes arbete går ut på att ta fram kunskapsunderlag med utgångspunkt från olika frågeställningar om epidemiologi. Underlaget bygger på litteratursökningar och genomgångar av det som hittas.

Varje dag publicerar forskare över hela världen nya studier på covid-19. Ibland är det pre-prints Länk till annan webbplats., publicerade utan peer-review på grund av det stora behovet av kunskap.

– Vi läser alla relevanta artiklar, inklusive preprints, med ett kritiskt öga, säger Maria Axelsson.

Sammanställer forskning till beslutfattare

Kunskapsunderlaget för en frågeställning går oftast till ledningsgruppen på Folkhälsomyndigheten som tar beslut om rekommendationer och åtgärder i samhället.

För att dela information har man också videomöten med andra myndigheter liksom med EU:s smittskyddsmyndighet, ECDC, och Världshälsoorganisationen, WHO. Förslag på åtgärder går också på remiss till andra aktörer, som till exempel Socialstyrelsen som ansvarar för sjukvårdens resurser.

Kunskapsunderlaget för beslutsfattare publiceras delvis på webbplatsen, som rapporter. Litteraturdatabasen delas inte, som till exempel Norges Folkhälsomyndighet gör. Men analysmodeller och kod läggs ut för öppen granskning, berättar Lisa Brouwers.

– Vi lägger ut det som är färdigt och vi kan stå för. Det är inte som publicerad, akademiskt granskad forskning. Det är myndighetsrapporter.

porträttbild Tove Fall

Tove Fall

Forskare vill bidra

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, är en av många forskare som engagerat sig i krisen. I sin tidigare forskning har hon och hennes forskargrupp analyserat registerdata för att hitta frisk- och riskfaktorer för folksjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Nu arbetar hon tillsammans med forskare vid Lunds universitet på en stor studie där 170 000 svenskar laddat ned en gratisapp för att rapportera covid-19-symptom och positiva covid-19-test.

De senaste veckorna har hon också synts i tv och tidningar där hon framfört åsikten att ökad testning-spårning-isolering kan få Sverige snabbare ur pandemin.

– På så sätt kan man bryta fler smittkedjor, tillsammans med fortsatta rekommendationer kring social distansering, säger Tove Fall.

Hon förklarar bakgrunden till sitt engagemang:

– Jag är inte expert på infektioner och virus, men jag har god kompetens i att kritiskt läsa vetenskapliga publikationer inom epidemiologi, utvärdera felkällor och designa epidemiologiska studier. Och det ingår i forskarens uppdrag att bidra till samhället med sin kunskap.

Hon vill se fler upprepade representativa stickprovsundersökningar och att man testar fler av dem med symptom.

– Så får vi en bättre sjukdomsövervakning, och kan bromsa smittan där den förekommer. Idag har vi för få mätpunkter för att förstå smittans utbredning i samhället.

Utnyttja våra resurser

Tove Fall tycker att myndigheterna i högre grad kunde ta hjälp av akademiska forskare på universiteten.

– Nu när vi har en stark akademi så borde vi utnyttja våra resurser i ett krisläge bättre. Till exempel för att sammanställa översikter över det aktuella kunskapsläget inom olika forskningsområden, eller för att kommentera de rapporter som ska presenteras.

Lisa Brouwers berättar att det kommer många mejl från forskare med såväl förslag på samarbeten som med tips och idéer, som de också använder sig av ibland.

– Vi har kompetens vid myndigheten, många har forskarbakgrund, men ibland ber vi kontakter inom akademin om en genomläsning eller koll.

I mars, när det uppstått en samhällsspridning av coronaviruset i Sverige, skrev Tove Fall tillsammans med andra forskare en debattartikel. Forskarna föreslog att ett expertråd skulle bildas som ett rådgivande stöd till Folkhälsomyndigheten. Ett sådant råd inrättades också i slutet av april, bestående av virologer och smittläkare.

– Det gläder mig att expertrådet bildades, även om sammansättningen kanske kunde varit mer tvärvetenskaplig, säger Tove Fall.

Fokus på provtagning och diagnostik

En av forskarna som rekryterades till expertgruppen är Tomas Bergström. Han är professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet och forskar nu om antivirala medel mot coronaviruset.

Tomas Bergström har mycket positivt att säga om gruppens arbete och tror att det finns mycket att vinna på att ha liknande kontakter med geriatriken. Han hänvisar till den debattartikel som 30 äldreforskare skrev i Läkartidningen i mitten av april, där man erbjöd sin kunskap som stöd för myndigheterna.

– Dödligheten är ju jättehög hos äldre. Vad beror det på? Handlar det om hur äldrevården organiseras, åldern eller om smittdos?

Expertgruppens arbete har fokuserat på provtagning och diagnostik. Samtliga i gruppen är experter inom detta område. Tomas Bergström blev rekryterad genom att han är överläkare på ett av Sveriges referenslaboratorier för virusdiagnostik.
­

– Redan innan det blev formellt togs vi in för att ge dem input kring testning.

Varje vecka har gruppen möte med myndigheten och forskarna delar sina resultat från sina pågående diagnostiska studier.

– I början handlade studierna om PCR-prov som visar pågående infektion, sen om antikroppstudier som visar genomgången infektion.

Tester med förhinder

Tomas Bergström berättar att gruppen hela tiden velat testa så mycket som möjligt, inklusive personal på sjukhus och äldreboende.

– Det har ju hela tiden testats för litet, men det var också svårt att inse vidden av det i början.

Han pekar på att han själv först trodde att det nya coronaviruset var som andra coronavirus, och därför skulle dö ut under sommaren. Hans intryck är att bristen på tester beror på provtagningsproblem och under en period på brist på reagens.

– Under en period ville Folkhälsomyndigheten vara restriktiv med testning, kanske på grund av att det rådde brist på reagens i Stockholmsregionen.

I Göteborg fanns ingen reagensbrist, men ett hinder var att sjukvården saknade beredskap för att provta många smittsamma människor.

– Nu har det byggts tält utanför sjukhusen i Göteborg, men det tar tid att förstå vad som är bra att göra. Som att man byggde IVA-platser i Älvsjömässan, som aldrig behövdes.

Laboratorierna bromsade

Antikropptesterna är lättare att provta än PCR-prov, eftersom de inte testar för pågående infektion. Men där bromsade sjukhuslaboratorierna, vilket expertgruppen rapporterade till Folkhälsomyndigheten.

– Vi såg att testerna var för dåliga för individuell testning. Det är först den senaste månaden som det kommit två tester som har riktigt bra kvalitet.

För populationstester, när man vill se hur många som har bildat antikroppar, spelar testets kvalitet mindre roll.

– Det viktiga är att man inte byter metod under tiden, så att man kan jämföra mellan olika tidpunkter.

Tomas Bergström tycker att expertgruppen varit ett bra diskussionsforum. Troligen har det haft ett visst genomslag på Folkhälsomyndighetens beslut, menar han och sammanfattar sina egna erfarenheter sedan smittan kom i början av året:

– Ingen i världen är expert på det här viruset. Vi försöker träffa ett rörligt mål.

Samordnar krishantering

Under coronakrisen har också Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, aktiverats. MSB:s operativa avdelning deltar dagligen i möten med andra myndigheter och ska samordna och stötta olika delar av krishanteringen i Sverige.

De arbetar bland annat med lägesbilder, till exempel av bristen på skyddsmedel, från alla delar av Sverige och från sina systermyndigheter i EU.

MSB gör också analyser för att identifiera möjliga händelseutvecklingar på kort och lång sikt. Myndigheten har även genomfört webbinarier där forskare inom ämnen som filosofi och nationalekonomi medverkat.

I sitt arbete med pandemin samlar MSB själv in medicinskt forskningsunderlag, som studier på det nya coronavirusets smittsamhet och dödlighet. Men främst utgår man från kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten.

Finansierar forskning

Även forskningsfinansiering är en del av MSB:s arbete.

– Den forskning MSB finansierar, är dock inte medicinsk, utan handlar om hur samhället påverkas, säger Sara Brunnberg, chef på enheten för forskning och utvärdering.

Framför allt finansierar MSB forskning kring hur människor hanterar kriser, vilket nu kommer till nytta i hanteringen av den pågående pandemin.

Med anledning av den pågående pandemin finansierar MSB kortare forskningsprojekt. De ska bland annat belysa hur regionerna, näringslivet och enskilda medborgare agerar och påverkas av krisen. Ett projekt kartlägger hur argumentation och politiska beslut i nordiska länder under krisen relaterar till vetenskaplig evidens.

Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats (MSB) Länk till annan webbplats.

Covid-19-tidslinje (WHO) Länk till annan webbplats.

Involvera experter på åldrande för att skydda äldre mot covid-19, debattartikel i Läkartidningen Länk till annan webbplats.

Forskare vill se expertråd för coronakrisen, debattartikel i Svenska Dagbladet Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:

Jakten på snabba resultat (Curie) Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Debatt 8 juni 2023

Bri Gauger, Heba Allah Khalil, Liane Thuvander

Gästforskarprogrammet Genie är ett viktig led i Chalmers jämställdhetsarbete. Men avsaknaden av ett centralt stödsystem för mottagande innebar för oss så mycket obetalt merarbete a...

Krönika 17 april 2023

Hon höll sig långt borta från fikarum och ovala bord när hon skrev sin avhandling. Ulrika Carlsson skriver om behovet av att få utveckla sina idéer ifred, innan de skärskådas av...

Debatt 17 januari 2023

Louise Bringselius

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....