Matti Sällberg leder ett vaccinprojekt som har som princip att dela data öppet. - Vi tänker lägga ut det mesta vi gör, så fort vi tittat på datan. Om folk tycker att vi är idioter får de göra det, det viktiga är att de inte gör samma misstag.

Coronapandemin gör forskning mer öppen

English 2020-04-28

Samtidigt som coronapandemin stänger nationsgränser går en våg av öppenhet genom forskarvärlden. Samarbete, öppna data och tidig publicering är viktiga grepp för att snabbt öka kunskapen om det nya viruset och hur det kan bekämpas.

Anna-Lena Spetz leder ett projekt som har beviljats drygt 30 miljoner kronor för att under två år utveckla antiviral behandling mot det nya coronaviruset. Pengarna kommer från en utlysning från EU-kommissionen i januari.

Anna-Lena Spetz

– Normalt tar det tre månader att skriva den här typen av ansökan. Nu gjorde vi det på tio dagar och jag jobbade nästan dygnet runt. Jag orkade eftersom jag hann bli rädd för den möjliga utvecklingen och tänkte att vi kanske har något som skulle kunna vara viktigt, säger Anna-Lena Spetz, professor i immunologi vid Stockholms universitet.

I projektet ingår forskargrupper från Tyskland, Danmark och Frankrike. Där har labb som inte arbetar med det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) stängt. Fler personer än beräknat engagerar sig därför i projektet eftersom de inte får arbeta i sina vanliga projekt.

Går snabbare än planerat

– Vårt arbete går framåt mycket snabbare än planerat. Vissa saker som vi trodde skulle ta ett år är redan klara, säger hon.

Strävan efter snabba resultat gör att forskningsprocessen i projektet delvis har utformats annorlunda, konstaterar Anna-Lena Spetz. Hon beskriver arbetet som mer pragmatiskt.

– Nu när vi testar läkemedelskandidaterna kan vi inte kartlägga exakt hur de fungerar i provröret innan vi går vidare till tester i djur. Vi kan inte göra lika mycket omkringliggande forskning utan måste lägga pengarna på att ha fler djur istället.

Hon konstaterar att de därmed riskerar att inte kunna publicera resultaten i lika fina tidskrifter, men att de kan gå tillbaka och göra mer utförliga studier senare.

Dela data och resultat

Den 30 januari i år deklarerade världshälsoorganisationen, WHO, globalt nödläge med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset. Utöver uppmaningen att påskynda utvecklingen av vacciner, läkemedel och diagnostik, manade organisationen även världens länder att dela data, kunskap och erfarenhet med WHO och världen.

Dagen därefter gick den brittiska forskningsfinansiären Wellcome Trust ut med en uppmaning till forskare, tidskrifter och finansiärer att snabbt och öppet dela data och forskningsresultat med betydelse för utbrottet. En rad aktörer har skrivit under ställningstagandet, däribland tidskrifter och förlag som Springer Nature, Science Journals, Elsevier och PNAS samt forskningsfinansiärer som National Institutes of Health, EU-kommissionen, Bill & Melinda Gates stiftelse och Vetenskapsrådet.

Behovet av snabb kunskapsökning har lett till många nya initiativ och samarbeten. WHO har till exempel initierat ett internationellt samarbete för forskare som arbetar med vaccin mot covid-19. Projektet Folding@home är ett annat exempel. Det ber privatpersoner att ansluta sina datorer till ett nätverk för att bidra med beräkningskapacitet till studier av virusets proteiner.

I januari publicerade forskare från Shanghai den första sekvenseringen av virusets arvsmassa. Sekvensen las upp på den öppna sajten virological.org och i den öppna sekvensdatabasen Genbank. Flera virusgenom finns nu tillgängliga i öppna databaser som GISAID och China National Genomics Data Centre.

Läggs ut innan de granskats

En stor mängd forskningsresultat om det nya coronaviruset blir också snabbt och öppet tillgängliga i form av så kallade preprints. Det är vetenskapliga arbeten som läggs ut på webben innan de har genomgått referentgranskning. Fenomenet är vanligt inom bland annat fysik, men växer även inom biologi och medicin (läs mer i Jakten på snabba resultat).

Den stora mängden studier som nu publiceras innebär en utmaning när det gäller att kritiskt hinna granska allt som kommer ut, konstaterar Anna-Lena Spetz.

– Samtidigt är det så viktigt att vi delar information. Vi kan inte sitta på vår kammare utan måste vara altruistiska. Den våg av öppenhet som går genom forskarvärlden nu är fantastisk att se.

Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, leder även han ett av projekten som fått anslag i EU:s utlysning till forskning om det nya coronaviruset. Projekt är inriktat på vaccinutveckling och har som princip att dela data öppet så att andra kan ta del av dem.

– Vi tänker lägga ut det mesta vi gör på vår webbsida, både lyckat och misslyckat, så fort vi har tittat på datan. Om folk tycker att vi är idioter får de göra det, det viktiga är att de inte gör samma misstag.

Först ut blir gruppens test för att påvisa antikroppar hos människor som har genomgått covid-19. Arbetet med testet inleddes snabbt i januari, berättar Matti Sällberg, när forskarna från Shanghai öppet la ut virusets arvsmassa.

Dra nytta av varandras kunskaper

Att dela data direkt kan leda till att de inte blir citerade, konstaterar han, men lägger till att det är ointressant i det här läget.

– Det viktiga är att vi kommer framåt så snabbt som möjligt. Då vill vi dra nytta av andras kunskaper och låter andra dra nytta av våra.

EU-anslaget gör det möjligt att ta in fler personer i projektet, vilket leder till en kraftsamling. Men när det gäller vaccinutveckling följer forskningen en snitslad bana med begränsade möjligheter att göra saker så mycket snabbare.

– En mus börjar inte bilda antikroppar snabbare bara för att det är bråttom. Men vi gör så mycket som möjligt parallellt; jobbar i flera labb samtidigt med saker som kompletterar varandra. Det kan möjligen snabba upp lite.

Han konstaterar att tidspressen och situationens allvar säkert kan locka vissa att ta olämpliga genvägar, men ser det som en ohållbar strategi.

– När det här är över måste vi stå till svars för hur vi har gjort saker och ting. Därför är det viktigt att vi håller en hög etisk standard även om det är brådskande, säger Matti Sällberg.

Läs också i Curie: Jakten på snabba resultat

11
Text: Sara Nilsson
Foto: Erik Flyg, Jens Olof Lasthein

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter