Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Sara Landvik i sitt laboratorium.

En del av Sara Landviks arbete vid bioteknikföretaget Novozymes går ut på att samla in, isolera och bevara svampar.

NYHET

Svampforskare hittade drömjobbet i industrin

Mykologen Sara Landvik hade inte haft en tanke på att arbeta inom industrin. Men av en slump hittade hon sitt drömjobb på ett danskt bioteknikföretag. Idag forskar hon om hur man kan göra industrier mer miljövänliga med hjälp av svampar.

Sedan snart 20 år tillbaka arbetar Sara Landvik som forskare på bioteknikföretaget Novozymes i Köpenhamn. Redan som barn funderade hon mycket på vad hon ville bli och tankarna gick i olika riktningar.

– Det var allt från delfintämjare och skådespelare till fäbodstinta, skrattar hon, men även genetiker och hjärnforskare.

Uppväxten i Norrland och kärleken till skogen blev avgörande för valet av utbildning.

– Jag var alltid ute i skogen och naturen. Det var det som fanns runt mig och som jag ville arbeta med.

Tänkte vara kvar i akademin

Efter att ha gått biologilinjen i Linköping, studerade Sara Landvik vidare i Umeå och fick sedan en doktorandtjänst. I doktorandprojektet använde hon PCR-teknologi (Polymerase Chain Reaction), en teknik som då var helt ny men idag är väldigt vanlig inom molekylärbiologi.

– Det var spännande. Genom att titta på dna-sekvenser fick vi plötsligt tillgång till en ny typ av data för att se hur släktskapet förhöll sig mellan olika svampar.

Hon disputerade 1996 och fick sedan ett treårigt postdoktorsstipendium med studier i Norge, England och Kanada. Sara Landvik var dock inställd på att fortsätta forska i Umeå och skrev en ansökan om forskningsmedel.

Då fick hon e-post från sin tidigare handledare om en ledig tjänst inom mykologi på Novozymes.

– Jag slängde ett öga på det och tänkte att ”det där är ingenting för mig, det är industri och jag kan inte sälja min själ till kommersiell verksamhet”.

Tog steget till industrin

Men när hon var klar med ansökan slog det henne att hon kanske inte skulle få forskningspengarna och att det var bäst att överväga andra möjligheter. Sara Landvik läste annonsen mer ingående och insåg att tjänsten passade henne perfekt.

– Jag lockades av att det handlade om att göra industrier mer miljövänliga och att få tillämpa sina kunskaper, något jag saknat i akademin.

Tjänsten var baserad i Danmark och hon åkte dit på flera arbetsintervjuer innan hon till sist fick tjänsten. Det var dock inte ett enkelt beslut att tacka ja, även om hon vid det laget fått besked om att hon inte skulle få forskningspengarna.

– Jag fick dåligt samvete och tänkte att det var fräckt att bli utbildad i Sverige och sen försvinna. Så jag ringde faktiskt till dem som gett mig postdoktorsstipendiet och frågade om det var okej. Men de var väldigt stöttande. I efterhand är jag glad att jag tog det där samtalet.

Hon hade inte kunnat få tjänsten utan forskarutbildningen.

– Man måste ha minst en doktorsexamen för att komma på tal. Men det ger möjlighet till riktigt spännande arbetsuppgifter. Det jag gör idag är väldigt intressanta saker som upptar mig väldigt mycket. Det är långt mer än bara ett jobb.

glasfat med odlingar

Trolla fram svampar

Novozymes arbetar med att ta fram enzymer ur svampar som bland annat kan reducera mekaniska och kemiska produktionssteg i industrin för att göra produktionen mer miljövänlig. Enzymer i tvättmedel är företagets största produkt men de arbetar även med till exempel produktion av pappersmassa, foder, livsmedel och textil.

Arbetsdagarna ser aldrig likadana ut. Sara Landvik arbetar tillsammans med två laboranter, deltar i många möten och samarbeten och tar emot studenter och besökare. En del av arbetet går ut på att samla in, isolera och bevara svampar i svampsamlingen.

– Diversitet är ett nyckelord. Jag arbetar på en avdelning som ska ge ny diversitet till hela företaget och som kan leda till nya produkter.

– Roligast är att trolla fram svampar, kanske från jorden eller ett blad. Svampar finns överallt, men oftast kan man inte se dem.

Rena vatten från gifter

På sikt hoppas hon att det ska gå att ta fram enzym som kan rena förorenade områden eller vatten från gifter och plast. Företagets verksamhet visar ett av många exempel på vikten av att bevara den biologiska mångfalden, tycker Sara Landvik.

– Även en liten svamp som ingen känner till kan få en enorm betydelse i samhället. Det är ett bra ekonomiskt argument för att bevara naturens mångfald. Vi vet inte på förhand var vi kommer att hitta de här produkterna.

Sara Landvik har upplevt flera skillnader mellan akademin och industrin. En av de största var att komma från en liten forskargrupp till ett företag med 6 400 personer och mycket nätverksbyggande.

– Att slutmålet är en produkt på marknaden istället för en publikation, är också en skillnad. Och att projekten pågår under kortare tid jämfört med akademin där man kan specialisera sig inom ett område under lång tid.

Bör dela med sig av ny kunskap

Forskningskommunikation ligger Sara Landvik varmt om hjärtat.

– Forskning och ny kunskap är grädden i samhället som man bör dela med sig av.

Ibland föreläser hon för studenter vid Umeå universitet.

– Det känns viktigt att visa vad en utbildning inom biologi kan leda till. Jag hade inte haft en tanke på industrin innan det där brevet kom, så det är väldigt kul att dela med sig av det.

Skriver på en barnbok

Vid sidan om arbetet skriver Sara Landvik även på en barnbok som hon fick idén till för ungefär 30 år sedan under en botanikkurs.

– Jag såg en insekt som viftade med benet och fantasin gick igång.

Hon började skriva boken under doktorandtiden och har sedan fortsatt när hon haft tid. Snart är boken färdig att skickas in till ett förlag.

– Det är en äventyrsbok där karaktärerna använder naturens hjälpmedel för att slåss mot de onda. Min dröm är att inspirera barn och unga att tycka att det är kul med biologi.

Forskarutbildningen härdar

Sara Landvik har tidigare fått boken refuserad, men det har inte avskräckt henne från att arbeta vidare, något hon tackar forskarutbildningen för.

– Det som är viktigt är inte nödvändigtvis den teknik eller teori man lär sig, utan att kunna genomföra ett stort projekt genom att ta det i etapper.

Ett doktorandprojekt härdar en, menar Sara Landvik.

– Man tar sikte på att bli färdig och ger inte upp. Och så får man sin belöning till sist. Det är en bra läxa i livet. Jag ser att det är långt till målet, men jag vet att jag kan klara av det.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...