Nobelpriset förknippas med excellens och är ett av få priser som både forskare och lekmän känner till.

Nobelpriset har en aura av excellens

2018-12-05

Nobelpriset är ett mått på framgång och symboliserar framstående forskning. När Nils Hansson forskar om excellensbegreppet inom medicinen söker han sig därför till Nobelprisarkiven på Karolinska institutet.
– Det är det bästa sättet att studera excellens.

Nils Hansson är forskare i medicinhistoria vid universitetet i Düsseldorf. Ett av hans forskningsområden är vad som historiskt setts som excellens inom medicinen. Det har fört honom till arkiven med Nobelprisnomineringar på Karolinska institutet. Han menar nämligen att det inte finns något bättre sätt att närma sig excellensbegreppet än via Nobelpriset.

– Nobelpriset har en aura av excellens. Det ses som en symbol för excellens och som ett mått på framgång, säger Nils Hansson.

Det finns många exempel på det. Länder – och politiker – sätter upp mål om fler Nobelpris som ett mått på hur excellent landets forskning är. Andra vetenskapliga priser beskrivs ibland i termer som ”matematikens Nobelpris”, som Fields-medaljen, eller ”pre-Nobelpriset” för medicinska Lasker-priset.

– Också prisutdelarna vill associeras till Nobelpris.

Nomineringar ger information

Nils Hansson har precis blivit docent i medicinhistoria vid Heinrich-Heine universitetet i Düsseldorf efter att ha avlagt den tyska examen habilitation. Hans arbete handlade om Nobelprisets historia.

Fokus låg på kirurger som nominerades flera gånger, men aldrig fick priset. Han har tittat närmare på nomineringar under perioden 1901 – 1960, samt Nobelkommitténs utlåtanden om dessa, för att få en ledtråd till vad som historiskt betraktats som excellens.

– Jag har tittat på pionjärer inom kirurgin. Under första hälften av 1900-talet ansågs flera amerikanska och europeiska kirurger vara superstjärnor inom medicinen.

En av dessa var Ferdinand Sauerbruch som var professor i kirurgi i Berlin och nominerades hela 60 gånger utan att få något pris. Inte heller stjärnkirurgen August Bier tilldelades priset.

– Ferdinand Sauerbruch nominerades för flera upptäckter. Nobelkommittén utvärderade en, en apparat för att möjliggöra lungkirurgi. Men Sauerbruch var inte först. Parallellt fanns andra som arbetade med liknande apparater och metoder.

Samma diskussioner

August Bier introducerade ryggmärgsbedövning. I utlåtanden ser man dock att en rad forskare har arbetat med metoden, vilket gjorde att priset inte kunde ges enbart till Bier. Det är en parallell till dagens diskussion om problemet att max tre personer kan dela på ett pris, medan forskning ofta sker i stora team.

– Den diskussionen är klassisk och har funnits från prisets begynnelse. Redan inför 1901 års pris lyfts det fram i nomineringar att det är svårt att utse enstaka mottagare.

Andra kirurgiska upptäckter som beskrevs som excellenta men inte belönades trots åtskilliga nomineringar – handlade ofta om att man tack vare ny forskning kunde bryta tabun, som till exempel operera i hjärta och hjärna. En annan trend var att visionärer ofta lyftes fram. Till exempel nominerades ofta transplantationskirurger i början av 1900-talet trots att transplantation ännu inte var möjligt i praktiken.

Stark framtid

Nils Hansson disputerade i medicinhistoria i Lund 2013. Avhandlingen handlade om svensk-tyska kontakter inom medicinen under nazitiden.

– Jag hade redan då en tjänst som lektor i Tyskland. Medicinsk humaniora är stort i landet, mycket större än i Sverige. Det finns många tjänster och mycket undervisning i ämnena. Studenter på läkarprogrammet måste läsa medicinsk historia, medicinsk etik, och redan i början av läkarprogrammet ger vi kurser i latin och grekiska, berättar han.

När han under en period var gästforskare på Harvard blev han intresserad av hur universitet använde Nobelpriset i sin marknadsföring. Det är bakgrunden till att han i oktober i år var med och arrangerade ett seminarium om priset i Boston. Där medverkade vetenskapshistoriker, Harvardprofessorer och åtta Nobelpristagare som bland annat diskuterade Nobelprisets framtid.

– Nobelprisets rykte är starkt. Trots att det under drygt hundra år förts fram kritik från olika håll framkallar inget annat pris inom akademin sådan uppståndelse, säger Nils Hansson.

Priser har betydelse

Bostonmötet var det andra i en rad av seminarier. I det första som hölls i Berlin i fjol, var fokus på tyska Nobelpristagare i början av 1900-talet. Nästa möte är i december i Bern och handlar om vetenskapliga prisers betydelse mer generellt.

– Priser i forskningen är markörer för excellens. De är en symbol för hur framgångsrik någon är. Det finns ett intresse för dem som fått priset. Det är som ett rollspel, där pristagaren anses vara excellent vid tidpunkten för prisutdelningen, säger Nils Hansson.

Att just Nobelpriset bland många internationella vetenskapliga priser har nått sådan status är enligt Nils Hansson lite av en gåta.

– Men priset har en lång tradition – sedan 1901 – och delas ut av kungen vid en högtidlig ceremoni. Det är ganska mycket pengar. Priset har också ett stort medialt intresse och är ett av få priser både forskare och lekmän känner till. Det dyker till och med upp i populärkulturen, som i Simpsons där professor Frink får Nobelpriset i fysik, säger han.

Text: Siv Engelmark
Foto: Nobel Media AB

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Thomas Lindblad

    En sådan glittrande en aura av excellens är det väl inte fråga om. Kanske var det så en gång för 30 år sedan då det var färre politiker och affärsmän på utdelningarna. Forskningen är annorlunda till sin struktur idag, stora grupper eller i varje fall forskarteam är det vanliga. Feghet (Einsteins motivering) och tabbar (missa ge Lise Meitner priset) har också gjorts bara för att nämna ett par inte så glittrande händelser.

    2018.12.06

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter