Bättre reglering och ökad transparens. Så hoppas partierna mota nästa "Macchiarini-affär" i grind. De flesta stöder regeringens förslag om en separat myndighet.
Riksdagsvalet 2018

Hur ska man motverka forskningsfusk?

2018-06-04

I spåren efter Macchiarini och andra forskare som avslöjats med dålig vetenskaplig sed: Vad kan man göra för att undvika liknande skandaler i framtiden? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Centerpartiet (C)

Transparens och tillgänglighet

– Att forskningsfusk inte ska finnas inom akademin är en självklarhet. Forskning måste vara professionell och grunda sig på evidens oavsett vem som utövar den.

Det är viktigt att transparensen ökar vid lärosätena angående beslut om finansiering, rekrytering eller bedömning av vetenskapliga projekt. Vi anser även att resultat från offentligt finansierad forskning ska bli tillgängliga för alla. Det är viktigt för att sprida forskningsresultaten, öka tillgängligheten och motverka forskningsfusk.

 

Kristdemokraterna (KD)

Transparens och uppföljning av rutiner

– Forskningsfusket måste motverkas kraftfullt. Det är otroligt viktigt för forskningen och handlar om förtroenden. Transparens är A och O. Etiska prövningar och oberoende likaså. Uppföljning av att rutiner efterlevs. Transparens av publicering av data. Dokumentation så att man kan gå tillbaka och granska data som publicerats. Tillförlitlig etisk granskning och uppföljning. Allt detta är nödvändigt för att motverka forskningsfusk.

 

Liberalerna (L)

Kompetens och stärkt ledarskap

– Sveriges lärosäten har en viktig roll att spela som samhällets kritiska och självreflekterande spegel, men också som motor i den kunskapsdrivna tillväxten. I en globaliserad och föränderlig värld ställs stora krav på ett strategiskt ledarskap. Det finns flera studier som visar att ett välfungerande ledarskap har stor betydelse för den vetenskapliga kvaliteten i utbildning och forskning. Det är också av vikt att styrelser vid högre utbildning har den kompetens som krävs för att svenska lärosäten ska kunna hålla en internationellt sett hög kvalitet. Kompetens och sammansättning spelar stor roll för hur en styrelse fungerar. IVA har presenterat en rapport som behandlar just utmaningar och utvecklingspotential avseende universitets- och högskolestyrelser. Där föreslås bland annat att rekryteringen av nya ledamöter till en styrelse ska vara grundad  på definierade kompetensprofiler och att hänsyn ska tas till lärosätets sammantagna  behov. Alliansregeringen tillsatte Ledarskapsutredningen vars slutsatser bör följas upp för att fortsatt stärka lärosätenas ledarskap och tydliggöra universitetsstyrelsernas roll.

 

Miljöpartiet (MP)

Kvalitetssäkring och oberoende organ

– Kvalitetssäkring är otroligt viktigt, liksom tillgång till ett oberoende granskande organ. Universitetskanslersämbetet bör ges uppdraget att ansvara för kvalitetssäkring av forskning.

 

Moderaterna (M)

Tydligare reglering

– Vi måste bli bättre på att motverka forskningsfusk. Vi har tagit del av den nya utredningen som bland annat föreslår en självständig myndighet som utreder forskningsfusk och att frågor om god sed och oredlighet i forskning bör regleras i författning i större utsträckning än tidigare. Förslaget är ute på remiss, och vi vill ta del av de synpunkter som förs fram i remissvaren innan vi tar ställning. Klart är att Sverige behöver göra mer för att stävja fusk och säkerställa att en skandal som Macchiarini-affären aldrig upprepas. Detta verkar alla överens om, och vi ser med tillfredsställelse på att det var Sveriges universitets- och högskoleförbund och Vetenskapsrådet som tog initiativ till att utreda frågan redan år 2013.

 

Socialdemokraterna (S)

Ny myndighet och stärkt skydd för försökspersoner

– Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att komma till rätta med frågor som rör fusk och etik i forskningen, utöver åtgärderna gällande Karolinska institutet. Regeringen har tillsatt flera utredningar, bland annat för att se över hur frågor om forskningsfusk ska hanteras och reglerna för forskningsetik och hur gränsområdet mellan forskning och hälso- och sjukvård kan bli tydligare. Det är nu viktigt att förslagen från dessa utredningar blir verklighet, till exempel en ny myndighet som hanterar oredlighet.

Bland annat Gudmund Toijer har haft det viktiga uppdraget av regeringen att se över och föreslå förändringar i hur forskning definieras i etikprövningslagen och av regleringen för verksamhet i gränsområdet mellan hälso- och sjukvård och klinisk forskning. Syftet har varit att stärka skyddet för personer som deltar i forskning – och för patienter som får nya behandlingar inom hälso- och sjukvården. Och säkra att regelverket följs och att tillsynen av verksamheten fungerar så att inget faller mellan stolarna.

 

Sverigedemokraterna (SD)

Sunt förnuft istället för ny myndighet

– Att motverka forskningsfusk är ju som alla förstår en mycket viktig fråga, vilket vi också tycker. Vi är dock tveksamma till att en ny myndighet är lösningen på problemet. Det finns en tendens att lösa alla problem med en ny myndighet. Tittar vi på till exempel Macchinarini-affären så borde den aldrig gått så långt om alla på Karolinska bara gjort sitt jobb. Tre läkare slog larm, men ingen lyssnade. Det hade räckt att ett antal personer använt sitt sunda förnuft. En forskare i programmen om skandalen sade att enligt gällande vetenskap kan inga celler börja växa på en artificiell plastmassa, vilket låter vettigt för en lekman. Nu var det alltså ingen på Karolinska som reflekterade över denna självklara vetenskapliga princip. Hur är detta ens möjligt?

Frågan om forskningsfusk löses inte med en ny myndighet, utan ligger i svaren på frågorna hur Macchinarini kunde fortsätta så länge trots att tre läkare slog larm. Det handlar om styrningen av institutionen, om självständigt tänkande, om nepotism möjligen och rädsla för att stöta sig med fel personer.

 

Vänsterpartiet (V)

Nya regelverk och transparent resursfördelning

– Vi stödjer regeringens arbete för att ta fram nya regelverk kring oredlighet i forskning. Utöver det ser Vänsterpartiet transparens och tydlighet vid fördelningen av forskningsanslag som en förutsättning för att minska risken för fusk. Vi ser positivt på omorganiseringen av Etikprövningsnämnderna.

Läs också i Curie: Val 2018

Text: Eva Barkeman

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Tomas Ekström

    Märkligt att ingen ens tar upp frågan om själva systemet som skapar fuskincitamentet. Hetsen kring impactfaktorer och forskningsmedel, fokuset på enskilda forskningskarriärer snarare än på bred framställning av kunskap. Detta är enligt min mening en starkt bidragande orsak till att vissa börjar fuska.

    2018.06.08

  • True

    Macchiarini är inte i fängelse och inte ombedd att returnera miljoner kronor som han spenderade på sin "forskning". Människor dog faktiskt och ingen riktig straff följde. Han förlorade bara sitt jobb. Samma sak händer med 90% av unga forskare som arbetar mycket hårt och inte levererar högprofilerade publikationer. Om det inte finns någon riktig bestraffning för den typen av brott kommer det att bli mycket mer ...

    2018.06.11

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter