Dags för en svängom i Gyllene salen i Stockholms stadshus? Riksdagspartierna föreslår olika vägar till fler Nobelpris - alltifrån Nobelstipendium till jämställd resursfördelning.
Riksdagsvalet 2018

Hur ska Sverige få fler Nobelpris?

2018-05-21

Sedan 1901 har över 900 Nobelpristagare utsetts. Bland dem finns ett 30-tal svenskar, varav tre kvinnor. Hur ska svensk forskning kunna konkurrera globalt? Vad krävs för att skapa excellens? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Centerpartiet (C)

Spetsforskning och svenska näringar

– Om vi även fortsättningsvis ska vara ett land som bygger vår välfärd på kunskap, där vi kan konkurrera internationellt och locka till oss internationella forskare måste det finnas en spets inom den svenska forskningen. För att stärka Sveriges position på den internationella marknaden behöver vi därför bättre nyttja de svenska näringarna och bättre positionera oss på områden där vi redan är starka och har spetskompetens. Genom ökat fokus på bland annat life science, bioenergi, skog och produktprocesser inom stål och järn kan kvalitén på svensk forskning höjas ytterligare.

 

Kristdemokraterna (KD)

Trygga karriärvägar och välfungerande ledarskap

– För att Sverige ska ha chans på Nobelpris krävs för det första en god grundutbildning där alla förmågor tas till vara och lyfts till det yttersta de kan bli. Utöver det behövs en ambitionsnivå för svensk forskning som är både tidsatt och mätbar. Karriärvägar för yngre forskare med en anställningstrygghet som håller dem kvar och gör att de vågar satsa på forskning som ligger lite utanför de redan upptrampade stigarna. Dessutom är ett välfungerande och akademiskt ledarskap av stor betydelse för den vetenskapliga kvaliteten i utbildning och forskning.

 

Liberalerna (L)

Attrahera utländska studenter och inrätta ett Nobelstipendium

– Sveriges högre utbildning ska hålla sådan kvalitet att studenter utanför EU söker sig till landets lärosäten. På den globala utbildningsmarknaden konkurrerar svenska universitet med Oxford och Cambridge om de bästa studenterna. Om utländska studenter ska uppfatta den högre utbildningen i Sverige som attraktiv måste hög akademisk kvalitet stå i fokus. För att attrahera och behålla fler utländska studenter som har utbildat sig i Sverige bör dessa ges ökade ekonomiska incitament genom bonusar och viss avtrappning av utbildningsavgiften beroende på hur länge man stannar.

Därutöver bör den höga statliga skatten på arbete sänkas och skatten på företagande, inte minst i startskedet, sänkas. För att ytterligare öka attraktiviteten bör Sverige inrätta ett Nobelstipendium som motsvarar det amerikanska Fullbrightstipendiet, vilket främst vänder sig till högutbildade och till experter på de områden USA prioriterar i samarbetet med olika länder.

Den högre utbildningen inom vissa områden, till exempel ämneslärarutbildningen, bör koncentreras till färre orter.

 

Miljöpartiet (MP)

Bra skolgång och internationell konkurrenskraft

– Miljöpartiets vision är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en levande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. För att kunna leva upp till detta behöver vi framstående forskare som kan slå sig fram internationellt. Miljöpartiet menar att vi behöver lägga grunden för detta redan i grundskolan – genom att ge elever en bra skolgång som ger självförtroende och kunskap, öppnas nya dörrar till vidareutbildning och valmöjligheter på arbetsmarknaden, vilket i sin tur lägger grunden för framgång. En skola som ser till alla elevers behov bygger en stark kunskapsnation som blir attraktiv för utländska investeringar i forskning och utveckling.

 

Moderaterna (M)

Bättre akademisk styrning och uppföljning

– Sveriges universitet och högskolor har idag många, ofta spretande, uppdrag att klara av samtidigt som den statliga styrningen är otydlig och skiftande. Lärosätenas styrkedja, från styrelse till rektor, prefekt och dekanus, måste förbättras så att de nationella prioriteringarna och de lokala strategierna får genomslag. Alla ansvariga måste också bli bättre på att systematiskt utvärdera och följa upp kvaliteten och resultatet av sin verksamhet. Som ett litet land måste vi våga prioritera så att Sverige kan bli världsbäst inom vissa strategiska områden.

Därutöver anser vi att det finns ett antal frågor som lärosätena bör diskutera, såsom inrättandet av så kallade ”sabbaticals”, pensionerade forskares möjlighet att fortsätta sitt värv och hur fler studenter kan involveras i forskningsprojekt för att tidigt locka fler till en forskarkarriär.

 

Socialdemokraterna (S)

Långsiktighet och bättre forskningsvillkor

– Genom en mer långsiktig forskningspolitik och bättre villkor för forskarna.

Det har tidigare funnits en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat. För oss har det istället varit viktigt att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för forskare  att få fram den främsta forskningen.

Till skillnad mot den förra regeringens forskningspolitik prioriterar vi därför ökade anslag direkt till universitet och högskolor för att stärka långsiktigheten i forskning och högre utbildning. Det är vetenskapssamhället som ska styra forskningen. Istället för detaljstyrning har vi identifierat samhällsutmaningar i stora drag.

Vi måste också arbeta med en kvalitetskultur. Vi använder därför begreppet kvalitet, inte excellens. Och kvalitet inrymmer även etik och en god värdegrund.

 

Sverigedemokraterna (SD)

God utbildning och fri forskning

– Fler Nobelpris grundläggs i grundskolan och en bra grundskola är nyckeln till fler Nobelpris, där får akademin ursäkta. Vi måste satsa på kvalitet och en god studiemiljö i hela utbildningskedjan. Vi ska framför allt INTE sänka kraven för antagning på olika utbildningar. Vi vill hellre öka kvaliteten på utbildningar än ta in fler studenter till teoretiska högskoleutbildningar. Vi måste inse att många både trivs och passar bättre på mer praktiska yrkeshögskolor än på teoretiska utbildningar. Om alla efter gymnasiet ska gå en teoretisk högskoleutbildning kommer många akademiker bli arbetslösa och kvaliteten sjunka på utbildningar, det leder inte till fler Nobelpris.

Fri forskning förutsätter relativt sett höga basanslag, något vi förespråkar. Fri forskning ger fler Nobelpris. Fler Nobelpris blir det sannolikt också om vi ökar förutsättningarna för enskilda forskare att bedriva sin forskning, alltså forskare som inte är knutna till någon högskola. De behöver hjälp med att realisera sina uppfinningar och för en blygsam summa pengar skulle deras situation bli avsevärt mycket bättre.

 

Vänsterpartiet (V)

Jämställdhet och fler kvinnliga förebilder

– Vänsterpartiet är ett feministiskt parti och ser därför bristen på jämställdhet som ett av de stora hindren för att få fler svenska Nobelpris. Redan i skolan behöver läroböckerna ses över, fler framstående kvinnliga forskare, nutida och historiska, behöver lyftas fram för att tidigt bryta de normer och fördomar som finns. Det handlar inte bara om möjligheterna att forska utan även att uppmärksamma de kvinnor som gör det. Tidningen THE (Times Higher Education) lät förra året göra en enkät bland 50 tidigare Nobelpristagare. De konstaterar att flera av pristagarna ser det som ett problem att så få kvinnor blivit prisade. Flera av dem menar att det beror på att kvinnors forskningsprestationer nedvärderats. Nästan två tredjedelar av dem anser att deras eget pris värde i någon grad devalveras av att så få kvinnor prisats. Därför behövs det en förändring, vi måste ha fler kvinnliga forskare som får del av forskningsmedlen. Vänsterpartiet vill därför att av samtliga statligt finansierade forskningsanslag ska inte mer än hälften gå till män som forskar. Vi måste ha fler kvinnliga professorer.

Läs också i Curie: Val 2018

Text: Eva Barkeman

6 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Evert

    En total omstrukturering av akademin krävs. De som brinner för naturvetenskap söker sig tidigt till forskningen om de får möjligheten. Dock är det många gånger folk som redan känner folk eller har släktingar inom akademin som söker sig dit i majoritet. Moraliskt och etiskt förfall senaste decenniet i kombination med extrem svågerpolitik och en tilltro till kvantitativa mått på någons forskarpotential är bara några ställen att börja nysta i.Framförallt behövs ett nytt sätt att mäta vetenskaplig kreativitet och ifrågasättande av accepterade teorier. Att införa nya lagar för att sätta en tidsstämpel på när forskare inte kan söka "trygga" tjänster på istället för kompetens är även ett tecken på det bakvända tänkandet vi nått i detta land. Tyvärr kommer det inte finnas några nobelpristagare från Sverige varken i år eller i framtiden om denna utveckling får fortsätta.

    2018.05.24

  • Nätverket Vetenskapskvinnan

    Vi har ett enkelt förslag för hur Sverige ska prestera bättre i Nobelsammanhang - inför meritokrati vid tillsättning av tjänster och fördelning av resurser. Mer om det har vi bl a skrivit om här - https://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2011/12/fler-nobelpris-till-sverige-infor.html
    Vi utmanar våra politiska företrädare att göra politik av vårt förslag, men inser problematiken då meritokrati kanske inte är det första ord som förknippas med karriärvägarna inom ett parti.

    2018.05.24

  • Johan

    Vetskap om att forskarbanan är en trygg och bra karriärväg, som t ex läkarkarriären är avgörande för ökad jämställdhet inom forskningen.
    Angående förslag från V så var beviljandegraden för bidrag från vetenskaprådet 2017 17% för både män och kvinnor.
    https://www.vr.se/forskningsfinansiering/bidragsbeslut/samladstatistik2017.4.42212a3b15ff0a274de30419.html
    Med vänsterpartiets förslag med max 50% till ett kön skulle det blivit c:a 23% för kvinnor och 13% för män.
    Detta skulle vara ett klumpigt försök att korrigera historiska misstag som gjort att kvinnor lämnat den akademiska banan.
    Nej bättre att planera för framtiden och bygga upp en ny hållbar forskningskultur.

    2018.05.24

  • Johan Hansson

    Systemet för tilldelning av forskningsmedel i Sverige premierar "säker" medelmåttig mainstreamforskning, det är hela förklaringen. Det måste också gå att forska på "galna"/originella idéer - 99 av 100 av dessa leder inte till något, 1 av 100 till Nobelpris

    2018.05.25

  • Anna

    Vi måste se till att selektera fram äkta talang och ge akademikerna möjligheter att vara med likasinnade. Det svenska systemet tycks inte ens känna igen en akademiker. Hur ska vi då kunna bedriva banbrytande forskning och högre bildning?

    Jag tror vi måste frångå kravet på nyttogörande av forskning eftersom det hämmar kreativiteten. Ju mer vi fokuserar på produktion desto sämre blir forskningskvaliteten.

    2018.06.08

  • Bo Lagerqvist

    Lägg de ca 2 miljarder, som det hårt kritiserade planerade Nobel Centret skulle kosta, på forskning i stället !
    (1,2 miljarder i byggkostnader i 2014 års prisnivå + över 400 milj. kr. i skattemedel för rivningar, arkeologisk utgrävningar och bidrag till driften på 60 milj. kr /år etc.)

    2018.09.13

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter