De flesta partier lyfter fram tydliga, trygga karriärvägar som en förutsättning för ökad jämställdhet inom akademin.
Riksdagsvalet 2018

Hur får vi ökad jämställdhet inom akademin?

2018-05-15

Tre av fem studenter och hälften av alla disputerade är kvinnor, men bara var fjärde professor. Vad krävs för en mer jämställd akademi? Så här svarar riksdagspartierna inför valet.

Centerpartiet (C)

Jämställd rekrytering och resursfördelning

– Jämställdhet ska vara en tydlig del i alla delar av lärosätenas verksamhet, från rekrytering och tillsättning av styrelser och ledningar till fördelning av forskningsresurser. Tydliga kvantitativa mål bör därför sättas för en mer jämställd rekrytering. Utlysningar av tjänster och medel bör bli mer transparenta.

Vidare är det viktigt att forskningsanslag i större utsträckning än i dag kommer kvinnliga forskare till del samt att en plan tas fram för hur medlen som går till kvinno- respektive mansdominerade fält kan jämnas ut. Jämställdhetsintegrering på högskolor och universitet ska vara självklart samt att forskningsmedel ska fördelas mer jämställt i regeringens forskningsproposition.

 

Kristdemokraterna (KD)

Transparent rekrytering och anställningstrygghet

– Jämställdhet ska öka såväl inom grundutbildningar som bland meriteringsanställningar. Detta är ett av de delmål som vi har satt upp för att kunna följa upp huvudmålet för den övergripande utbildnings- och forskningspolitiken. Därmed ska jämställdhet hela tiden finnas närvarande i arbetet inom akademin.

Därtill är det viktigt med en öppen och transparent rekryteringsprocess som genomförs via nationella och internationella utlysningar. Det är dessvärre så att anslagsansökningar bedöms olika för kvinnor respektive män. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och en fråga som måste lyftas och diskuteras. Kompetens ska vara det som avgör, ingen ska kvoteras in, varken man eller kvinna.

En annan fråga som är värd att lyfta är bristen på anställningstrygghet som råder i forskarvärlden och svårigheten att kombinera forskning med familjeliv, något som kan drabba främst kvinnor.

 

Liberalerna (L)

Trygga anställningar och bättre föräldraförsäkring

– Unga forskares otrygga anställningar och ett bristfälligt socialförsäkringssystem är viktiga orsaker till den nuvarande skeva könsbalansen. Forskarkarriären är svår att kombinera med familjebildning och på grund av rådande könsnormer slås kvinnor ut längs vägen. Doktorander finansieras ofta via stipendier eller utbildningsbidrag istället för anställning. Effekten blir att många unga forskare inte kan kvalificera sig till mer än grundbeloppen i föräldraförsäkringen. Många unga forskare hamnar därmed i en rävsax, antingen ge upp drömmen om en forskarkarriär eller drömmen om att under drägliga villkor kunna skaffa barn. Rätten till föräldraförsäkring bör byggas ut.

Högskoleförordningen ska ses över med målsättningen att ge alla meriteringsanställningar rätt till prövning för tillsvidareanställning. Rätten till prövning bör ske mot i förväg uppställda krav. Meritering ska kunna förtjänas vetenskapligt och pedagogiskt. Även mobilitet bör vara meriterande. Ett enhetligt system för meriteringsanställningar bör övervägas.

 

Miljöpartiet (MP)

Lika möjligheter och tydliga karriärvägar

– Liksom i alla andra sektorer, bör akademin se jämställdhet som en grundbult i strävan efter en hållbar verksamhet. Miljöpartiet vill att unga kvinnliga doktorander ska ha lika stor möjlighet som män att nå toppositioner inom akademin – något som tyvärr alltför sällan är fallet idag. Snabbare ökning av andelen kvinnliga professorer, jämställd fördelning av forskningsmedel, fortsatt jämställdhetsintegrering och tydliga karriärvägar för unga forskare är exempel på åtgärder vi vill se för att uppnå ökad jämställdhet inom akademin.

 

Moderaterna (M)

Stärkt studievägledning och jämställda beredningsgrupper

– Ett sätt att arbeta för ökad jämställdhet och breddad rekrytering är att studie- och yrkesvägledning stärks genom hela utbildningskedjan samt att universitet och högskolor ökar dialogen med grund- och gymnasieskolor. Ur såväl jämställdhets- som jämlikhetssynpunkt är det viktigt att inspirera fler att studera vid universitet och högskolor. Att det finns möjligheter att återvända till högskolestudier under hela livet och för att studera, även om man befinner sig mitt i livet och har familj, är också viktigt.

Vidare bör vi titta på hur vi kan göra skillnad och förbättra rådande situation genom att till exempel att följa upp att bemanningen i beredningsgrupper och liknande är jämställd.

 

Socialdemokraterna (S)

Karriärvillkor och jämställd fördelning av forskningsmedel

Arbete med jämställdhetsintegrering. 2016 gav regeringen alla statliga universitet och högskolor i uppdrag att ta fram planer för hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska utvecklas och hur jämställdhet ska integreras i den ordinarie verksamheten. Nolltolerans mot sexuella trakasserier är en viktig del.

 Villkor för unga forskare. Karriärvillkoren för unga forskare förbättras när utbildningsbidraget för doktorander avskaffas till förmån för anställning och genom åtgärder för bättre meritering.

Ökad jämställdhet på professorsnivå. Regeringen har för 2017–2019 ökat ambitionsnivån för nyrekrytering av kvinnliga professorer, bland annat genom högre mål vid universitet och högskolor. Det långsiktiga målet är att lika många kvinnor som män ska rekryteras senast 2030.

Jämställd fördelning av forskningsmedel. I forskningspropositionen framhålls fördelningen av forskningsmedel som en viktig del i arbetet med att uppnå en jämställd högskola och jämlika villkor för kvinnor och män som forskar.

 

Sverigedemokraterna (SD)

Ingen kvotering, men tydligare karriärvägar

– Sverigedemokraterna är i denna fråga definitivt emot kvotering av både antagning och forskningsmedel till alla nivåer. Däremot är vi positiva till att utreda varför så få kvinnor blir professorer. Tydligare karriärvägar tycker vi också att det skall vara. Det kan kanske innebära fler kvinnliga professorer.   

 

Vänsterpartiet (V)

Hälften av forskningsmedlen till kvinnor och en jämställdhetsbonus

– Vänsterpartiet ser två stora problem på lärosätena idag. Det handlar dels om frågan om anställningsprocessen – vilka som anställs, hur anställningen går till, på vilka grunder anställs personen och transparensen genom hela processen – dels om frågan om fördelning av forskningsmedel.

Det finns mycket att göra för att åtgärda ojämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmönster. Olika universitets och högskolors jämställdhetsarbete skiljer sig dessutom åt. Vissa arbetsplatser är framsynta och ambitiösa, andra ser jämställdhet som en icke-fråga. Vänsterpartiet vill därför att av samtliga statligt finansierade forskningsanslag ska inte mer än hälften gå till män som forskar.

Vänsterpartiet vill även införa en jämställdhetsbonus i lärosätenas basanslag för att främja en jämnare könsfördelning inom forskningen och akademin.

Läs också i Curie: Val 2018

Text: Eva Barkeman

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Nätverket Vetenskapskvinnan

    Vi har tagit fram ett manifest för vad som behövs för att nå en jämställdhet i akademin och bjuder in alla partier att göra politik av våra förslag - http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2015/06/vetenskapskvinnans-manifest-for.html

    2018.05.17

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter