Endast män fick Nobelpriset 2016. Sedan premiäråret 1901 har kvinnor tilldelats fysikpriset två gånger. Fyra kvinnor har fått kemipriset, tolv priset i medicin. Bara en kvinna har fått ekonomipriset sedan det instiftades 1969.

Var är de kvinnliga Nobelpristagarna?

2017-12-05

Inget av de vetenskapliga Nobelprisen har de senaste två åren gått till en kvinna. Den bristande jämställdheten finns i hela processen. Mest män nomineras – och nominerar. Det vill nu Nobelkommittéerna ändra på.

Nobelkommittéerna bjuder in tusentals forskare världen över att nominera Nobelpristagare. Men det är påfallande få kvinnor som nomineras, enligt Göran K. Hansson som är ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien (KVA).

– Jag vill uppmana dem som nominerar att beakta insatser av kvinnliga forskare värda att utreda. Jag är lite frustrerad över att skandinaviska professorer som har nomineringsrätt inte utnyttjar den, säger han.

Bara 49 Nobelpris har gått till kvinnor sedan premiäråret 1901. Bristen på jämställdhet är särskilt stor när det gäller de vetenskapliga priserna. Fysikpriset har tilldelats kvinnor två gånger. Fyra kvinnor har fått kemipriset, tolv priset i medicin. Och bara en kvinna har fått ekonomipriset sedan det instiftades av Riksbanken 1969.

Få kvinnor nominerar och beslutar

Ojämställdheten bland pristagare blir allt svårare att förklara.

– Den viktigaste förklaringen är att kvinnor under decennier har varit underordnade män i den akademiska världen. Det har gjort det svårare för dem att hävda sig. Min uppfattning är dock att det har sett något bättre ut för kvinnor inom medicin. Där är den manliga dominansen något mindre uppenbar, säger Thomas Perlmann som är sekreterare i Nobelkommittén vid Karolinska institutet.

En möjlighet för Nobelkommittéerna att påverka är genom att bjuda in ”övriga vetenskapsidkare” att nominera. Det här sker vid sidan av de vanliga inbjudningarna till ledamöter i vetenskapsakademier och fakulteter vid universitet världen över, tidigare Nobelpristagare med flera.

Övriga vetenskapsidkare kan till exempel vara forskare på en fakultet där de inte är säkra på att ledningen skickar vidare inbjudan. På så sätt bjuder Nobelkommittén vid Karolinska institutet selektivt in kvinnor sedan något år tillbaka.

– Vi har noterat en hög svarsfrekvens och tror att vi på så sätt kan få upp andelen kvinnor som nominerar. Den är mycket låg idag. Målet är att de ska vara lika många som männen.

Borde vara fler

Sett till antalet kvinnliga toppforskare borde antalet kvinnor bland pristagarna vara större, enligt en undersökning som Vetenskapsradion presenterade i fjol. De jämförde andelen kvinnor bland högt citerade forskare i kemi, fysik, ekonomi och medicin med andelen Nobelpris till kvinnor i samma ämnen.

Jämförelsen som bygger på åren 1980–2016 visar dock inget tydligt samband mellan dessa två faktorer. Andelen kvinnliga toppforskare är enligt denna undersökning större än andelen kvinnor bland Nobelpristagare, i alla ämnen utom medicin.

– Vetenskapsradions resultat är inte helt lätta att tolka. Om andelen kvinnliga pristagare fullt ut motsvarades av andelen högt citerade kvinnor skulle antalet ändå vara mycket lågt. Slutsatsen tar inte heller hänsyn till att det bör finnas en eftersläpning om man antar att de högt citerade forskarna ökar efter hand under perioden som jämförelsen bygger på, säger Thomas Perlmann.

Män beslutar

I de beslutande kommittéerna finns övervägande män. I Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet är 22 procent kvinnor, vilket motsvarar andelen kvinnliga professorer vid universitetet. I Nobelkommittén för kemi respektive fysik är en av sex ledamöter kvinnor. Ordföranden i kommittéerna för medicin och kemi är kvinnor. I kommittén för ekonomipriset sitter sex män.

Vad är det då som säger att de inte tillskriver en man större betydelse för en upptäckt än en kvinna?

– Innan ett förslag leder till Nobelpris har det oftast gjorts 10-20 noggranna utredningar under flera års tid. Därigenom får Nobelkommittén ett bra beslutsunderlag för att bland annat bedöma vilka som verkligen gjorde den aktuella upptäckten. Det har i flera fall resulterat i att personer som vid tiden för upptäckten hade en underordnad ställning vid institutionen ifråga blivit belönade. Några exempel är medicinpristagarna Linda Buck, Francoise Barré-Sinoussi och Carol Greider, säger Göran K. Hansson.

Internationell brist

Bristande jämställdhet är inte något som är unikt för Nobelpriserna. Samma fenomen syns i andra stor internationella priser. Breakthrough Prize – som instiftades 2012 och är störst i pengar räknat – har gett priser i fysik och matematik endast till män. Inom livsvetenskap har sex av 42 pris gått till kvinnor.

Fieldsmedaljen, som ibland kallas för matematikens Nobelpris och delats ut vart fjärde år sedan 1924, gick för första gången till en kvinna 2015. Och bara sex av närmare 150 mottagare av Laskerpriset, som sedan 1946 ges till grundforskning inom medicinsk vetenskap, har varit kvinnor.

Undantaget är Tang Prize, som brukar beskrivas som Asiens Nobelpris. Det instiftades 2012 och delas ut i kategorierna hållbar utveckling, medicin, sinologi och juridik. Av elva pristagare är fyra kvinnor.

Konferens för förbättringar

I februari samlas alla Nobelkommittéer, Nobelstiftelsen och ekonomipriskommittén för att diskutera den ojämställda situationen och vad de kan göra för att förbättra den.

– Vi måste selektera den mest värdiga kandidaten, men med det sagt måste vi vara ödmjuka. Jag tror när jag tittar på priset att vi har valt de bästa och mest värdiga kandidaterna. Men jag tror inte någon kan svära på att vi är helt opartiska. Hur bevisar man att man är det, undrar Thomas Perlmann.

Det är viktigt att vara ödmjuk inför jämställdhetsfrågorna och hela tiden titta kritiskt på den process som leder fram till ett pris, menar han.

– Vi är väldigt begränsade när så få kvinnor nomineras. Men jag är optimistisk. Jag tror att andelen kommer att öka men jag önskar att det gick snabbare.

Läs också i Curie: Jämställdheten dröjer i akademin

Text: Siv Engelmark
Foto: Henrik Montgomery / TT