Konsten att dela upp språkflödet

2018-12-10

När vi skriver separerar vi alla ord så fint på pappret. Men när vi pratar kommer orden i en enda lång språkström utan pauser mellan orden. Detta blir speciellt uppenbart när vi lyssnar på ett språk som vi inte kan. Om man lyssnar på någon som talar ett annat språk på bussen är det näst intill omöjligt att höra när ett ord börjar och ett annat slutar. I språkinlärning pratar man om att en inlärare först behöver segmentera språkflödet till ord innan hen kan börja lära sig orden och deras betydelse. Det låter lättare sagt än gjort, eftersom det oftast inte finns pauser mellan ord som kan indikera var språkflödet ska segmenteras.

Då kan man ju fråga sig hur det lilla barnet trots detta lyckas att segmentera språkflödet. Faktum är att små barn har det lite lättare än äldre barn och vuxna. Inte bara för att deras hjärnor är mer plastiska utan för att deras inflöde är annorlunda. När vi pratar med små barn uttalar vi orden tydligare och slarvar inte som vi gör när vi talar med äldre. Enligt Elisa Newports studie är mer än 99,4 procent av våra meningar korrekt formade när vi talar till mindre barn (Newport, Gleitman, & Gleitman, 1977). Dessutom överdriver vi språkmelodin (prosodin) och lägger in pauser mellan ord och i slutet av meningarna.

Prosodin och pauserna hjälper till med segmenteringen och därför blir uppgiften lättare för små barn. Dessutom underlättar vi segmenteringen ytterligare genom att använda ett mindre antal ord och upprepa specifika ord i olika meningar som i meningarna som följer nedan:

Tittaenboll! Tittapådenlillabollen. Enrödboll. Bollenrullarsnabbt. Kandutabollen?

Ordet boll kan segmenteras ut eftersom det följer efter olika stavelser en, -la, röd och ta. Vid två tillfällen så följer inget medan –en följer vid tre tillfällen. Genom att omedvetet använda sig av statistik kan människor redan vid åtta månaders ålder segmentera ut ord ur en språkström (Aslin, Saffran, & Newport, 1998). Med ett inflöde som är mer upprepande och som sätter orden i olika ramar underlättas segmenteringen.

Om vi använder oss av de aspekter av barnanpassat språk som vi vet underlättar språkinlärning, bör vi kunna stödja även äldre barns och vuxnas inlärning av ett andraspråk. Samtidigt ska man akta sig för att förbarnsliga sitt tal. En inlärare måste få känna att hens kognitiva ålder och kunskaper blir bekräftade även när man talar på ett språk som hen försöker att lära sig. Så mitt råd är, tala långsammare, ha många pauser mellan orden, och upprepa de ord du använder och överdriv prosodin – men inte för mycket!

Referenser:
Aslin, R. N., Saffran, J. R., & Newport, E. L. (1998). Computation of conditional probability statistics by 8-month-old infants. Psychological Science, 9(4), 321-324.
Newport, E. L., Gleitman, H., & Gleitman, L. (1977). Mother, Id rather do it myself: Some effects and non-effects of maternal speech style. In C. E. Snow & C. A. Ferguson (Eds.), Talking to Children (pp. 109–149). Cambridge: Cambridge University Press.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter