Blir man smartare av att vara flerspråkig?

2018-10-10

Frågan i rubriken är nog den som ställs oftast när jag föreläser om flerspråkighet och hjärnan. De senaste kanske 20 åren har det publicerats mycket kring kognition och flerspråkighet. Enligt den forskningen finns det många positiva effekter av flerspråkighet. Till exempel så har man funnit att små flerspråkiga barn hade bättre självkontroll än enspråkiga barn (till exempel Bialystok & Majumder, 1998). Om du undrar hur detta testas så föreslår jag att du tar en titt på Youtube och söker på ”marshmallow test”. Flerspråkiga barn visade sig dessutom vara mer medvetna om språkljud och hade bättre metaspråklig medvetenhet än enspråkiga jämnåriga barn (till exempel Galambos & Goldin-Meadow, 1990).

Både medvetenhet om språkljud och metaspråklig medvetenhet är viktiga för litteracitet. Det innebär att de flerspråkiga barnen skulle ha en fördel inför skolstarten i jämförelse med enspråkiga barn. Men inte bara barnen visade sig få fördelar av att vara flerspråkiga. Det kom också rapporter om flerspråkighet som ett skydd för senilitet för äldre. För ett par år sedan blev jag till och med tillfrågad av en professor från Hong Kong om vi inte skulle göra en studie av svenskar. Eftersom de flesta av oss är flerspråkiga borde vi kunna påvisa att svenska invånare är smartare och att färre av oss blir senila i jämförelse med invånare i andra länder, där man tenderar att vara mer enspråkiga.

Men kanske är det inte nivån av flerspråkighet som skiljer oss från andra. Det kanske är att vi äter mycket fisk eller att vi har sjukvård och förskola för alla, vem vet? Bubblan sprack också i forskningsfältet. Det visade sig att det fanns en ”publication bias” — att det var lättare att publicera ett positivt resultat än ett nollresultat. De senaste åren har ett par metastudier slagit fast att det inte finns någon positiv effekt av att vara flerspråkig (till exempel Lehtonen et al., 2018 ). Dessutom visade det sig att enspråkiga barn från vissa kulturer hade bättre självkontroll än enspråkiga nordamerikanska barn, så kanske var det kulturen och inte flerspråkigheten som var orsaken till de rapporterade gruppskillnaderna.

Samtidigt som metastudierna publicerats och forskningsfältet börjat rannsaka sig själv kommer nya studier som är mer välkontrollerade och som hittar förändringar i hjärnan som följer med flerspråkighet. Det skulle ju faktiskt inte vara underligt om man genom att ha en större konceptuell vokabulär och genom att dagligen bolla med flera språk skulle bli lite smartare än om man inte hade denna träning. Fast vad menar vi då med smartare? hmmm

Referenser:
Bialystok, E., & Majumder, S. (1998). The relationship between bilingualism and the development of cognitive processes in problem solving. Applied Psycholinguistics, 19(1), 69-85.
Galambos, S. J., & Goldin-Meadow, S. (1990). The effects of learning two languages on levels of metalinguistic awareness. Cognition, 34(1), 1-56.Lehtonen, M., Soveri, A., Laine, A., Järvenpää, J., de Bruin, A., & Antfolk, J. (2018 ). Is bilingualism associated with enhanced executive functioning in adults? A meta-analytic review. Psychological Bulletin, 144(4), 394-425. doi:doi:http://dx.doi.org/10.1037/bul0000142

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Michael Ranta

    Hej Annika, jag gillar ditt inlägg, kul att läsa. Som du kanske vet, så har jag själv haft en helt tvåspråkig uppväxt - tyska & svenska, med föräldrar från bägge håll.

    Ciao, Michael

    2018.10.11

  • Anna

    Hej! Eftersom marshmallowtestet kritiserats/omtolkats på senare tid så adderar jag länk här där man kan läsa lite mer om det, som komplement:

    https://ifstudies.org/blog/did-the-marshmallow-test-fail-to-replicate

    2018.10.11

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter